<p>Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)</p>

Syftet med denna studie var att söka kunskap om användningsområden för mjuk massage inom cancervård som en komplementär behandlingsmetod till medicinsk behandling. Metoden var en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Academic Search Elite och PubMed via Högskolan Dalarnas nätverk. 12 artiklar, varav nio kvantitativa och tre kvalitativa, ligger till grund för litteraturstudien. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010. Artiklarna kvalitetsgranskades efter vedertagna granskningsmallar. Studiedeltagarnas symtom bildade följande kategorier under analysprocessen: existentiella upplevelser, smärta, oro, depression/nedstämdhet, illamående och sömnlöshet. Resultatet visade att mjuk massage kan lindra symtom och negativa upplevelser inom cancervård. Mjuk massage kan användas inom cancervård till att bekräfta patienterna existentiellt, deltagarna blev lugnare i kropp och själ, kände sig värdefulla, omhändertagna och mindre ensamma. En tydlig smärtlindrande effekt sågs i samtliga studier där massagens inverkan på smärta studerades. Depression, nedstämdhet, oro och illamående lindrades i majoriteten av studierna.

Introduktion: Cancer utgörs av en grupp sjukdomar där celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Cirka 370 barn i Sverige drabbas av cancer varje år. Att få cancer innebär ofta fysiska, emotionella och psykosociala upplevelser för barnet, men även för dennes familj. Föräldrar till barn med cancer skattar ofta höga nivåer av oro, ångest, stress och har en ökad risk att drabbas av PTSD. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha ett barn som drabbats av cancer. Metod: En deskriptiv design med allmän litteraturöversikt som metod användes. Resultatet utgick från tio vetenskapliga kvalitativa originalartiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Efter kvalitetsgranskning med SBUs granskningsmall (2017) för kvalitativa studier analyserades artiklarnas resultat enligt Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Resultatet visade att föräldrar till barn med cancer hade en mångfald av upplevelser som till exempel stress, oro, ångest, depression, ilska, sorg och skuld. Även existentiella funderingar framkom. Föräldrars ekonomi, relationer och arbetsliv påverkades också, bland annat på grund av att de behövde vara med det sjuka barnet. Fysiska problem rapporterades. Andra upplevelser var brist på tillit till vårdpersonalen, men föräldrar tyckte även att vårdpersonalen var professionell med både stor skicklighet, kompetens och engagemang. Slutligen framkom att tillräcklig information, utbildning, delaktighet och stöd upplevdes som bristvara. Slutsats: Föräldrar till barn med cancer har både emotionella, psykosociala, existentiella och fysiska upplevelser. Resultaten indikerar att negativa upplevelser som till exempel stress och ångest kan minska med ett ökat stöd från vårdpersonal, adekvat information och möjlighet till delaktighet i barnets vård. När föräldrar dessutom upplever tillit till vårdpersonalen ökar viljan att aktivt delta i barnets vård. För att minska föräldrars negativa upplevelser och möta deras behov behöver vårdpersonalen mer kunskap om de upplevelser föräldrar har under tiden från barnets cancerdiagnos till efter avslutad behandling. Nyckelord: Föräldrar, upplevelser, cancervård, barn.

Bakgrund: Idag finns brister inom smärtlindring i palliativ cancervård och detta orsakar onödigt lidande för patienten. Då sjuksköterskan har en central roll i hanteringen av patienters smärtlindring är det viktigt att ha god kunskap om ämnet. Ämnet studerades därmed utifrån Katie Erikssons teori om lidande.  Syfte: Att utforska sjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling av cancerpatienter i palliativ vård.  Metod: Studien var en litteraturöversikt där en integrerad analys användersi enlighet med Jimmie Kristenssons metod. Litteraturen som inkluderades var av antingen kvalitativ, kvantitativ eller av en mixad karaktär.  Resultat: Litteraturöversikten av sjuksköterskors erfarenhet av smärtbehandling resulterade i sex kategorier. De sex kategorierna delades upp utifrån innehåll och presenteras i två aspekter. Ena aspekten var hindrande faktorer som innefattade följande kategorier; rädsla för opioider, bristande kompetens, organisatoriska brister och anhöriga som hinder. Den andra aspekten var främjande faktorer som bestod av kategorierna kommunikation och psykiskt stöd.  Slutsatser: Sjuksköterskor bör ges tid att kommunicera och bistå patienterna med psykiskt stöd. De hindrande faktorerna skulle kunna minimeras genom att sjuksköterskor erbjuds kompetensutveckling men även en översyn av organisatoriska faktorer skulle kunna gynnas smärtbehandlingen.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin. Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel. Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet. Bearbetningen har skett med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framträder fem kategorier, nämligen relation, innehåll, intention, tillägnan och musik. Kategorierna beskrivs och förklaras genom exempel ur data. Vetenskapligt perspektiv och metodval diskuteras med avseende på lämplighet och svårigheter. Resultatet diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv.

Bakgrund: I Sverige är tumörsjukdomar det, som efter sjukdomar i cirkulationsorganen, orsakar flest dödsfall. Det är sedan tidigare känt att människor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden löper större risk att insjukna och avlida till följd av cancersjukdom. Likaså visar forskning att det finns skillnader i vårdkvaliteten inom cancervården till lägre utbildades nackdel. Men hur ser det ut gällande sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser? Får alla cancerpatienter en jämlik vård och behandling oberoende av socioekonomisk status i Skandinavien?  Syfte: Att sammanställa befintlig litteratur om skillnader i sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser för cancerpatienter med olika socioekonomisk status inom cancervården i Skandinavien.   Metod: Litteraturöversikt med 13 kvantitativa artiklar avseende skandinaviska förhållanden. Vid datainsamlingen användes databaserna PubMed och CINAHL. Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande användes som vårdvetenskaplig utgångspunkt, och deduktiv metod valdes för genomförande av resultatanalysen.     Resultat: Resultaten presenteras under tre huvudkategorier; socioekonomiska skillnader i sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser, och visar tydliga skillnader. I Skandinavien upptäcks cancer bland individer med hög utbildning och/eller hög inkomst tidigare än bland individer med lägre socioekonomisk status. Individer med hög socioekonomisk status har även avsevärt lägre risk att befinna sig i ett avancerat sjukdomsstadie vid tiden för diagnos, och erhåller oftare, och mer avancerade behandlingsinsatser.   Slutsats: Den skandinaviska, skattefinansierade cancervården är inte jämlik. Alla patienter får inte lika vård och behandling oberoende av socioekonomisk status. Individer med hög utbildning och hög inkomst gynnas, cancer upptäcks i tidigare stadie och de erhåller mer behandlingsinsatser i jämförelse med individer med lägre socioekonomisk status som får stå tillbaka. / Background: After diseases of the circulatory organs, cancer causes most deaths in Sweden. Previous studies indicate an effect of socioeconomic factors on the risk for being diagnosed with, as well as on survival of cancer in general. Furthermore, disparities in the quality of cancer care, related to socioeconomic status, has been exposed. But what is the current situation regarding disease detection, waiting times and treatment within the Scandinavian cancer care? Do all patients receive equal cancer care and treatment, regardless of socioeconomic status?  Aim: To compile existing literature on disparities in disease detection, waiting times and treatment for patients with different socioeconomic status within the Scandinavian cancer care.  Method: A literature review, including 13 articles of quantitative methodology, reflecting Scandinavian conditions. PubMed and CINAHL were used for data collection. The review is based on the nursing theory by Katie Eriksson. Deductive method was used for the implementation of the results analysis.  Results: The results are presented within three main categories; socioeconomic disparities in disease detection, waiting times and treatment. Cancer is detected earlier among patients with higher education and/or income. These patients also have considerably lower risk of being in an advanced stage of disease at the time of diagnosis. Patients with high socioeconomic status also receive more, and more advanced treatment, compared with patients with lower socioeconomic status.   Conclusion: The Scandinavian tax-funded cancer care is not equal. Not all patients receive equal care and treatment regardless of socioeconomic status. Cancer is detected at an earlier stage among patients with high education or high income, and they receive more treatment, in comparison to individuals with lower socioeconomic status, who are being disadvantaged.

SAMMANFATTNING                                                                                             Syftet med interventionsstudien var att undersöka om ROAG (revised oral assessment guide) munbedömningsinstrument förbättrade sjuksköterskor bedömning av cancerpatienters munhälsa på en palliativ vårdenhet. Metoden hade en kvasiexperimentell design med en journalgranskning före och efter en intervention. Interventionen bestod av en kortare utbildning av munhälsa samt införandet av ROAG munbedömningsinstrumentet. Resultatet visade att både bedömningar och åtgärder av munhälsan har ökat statistiskt signifikant jämfört med före interventionen på den palliativa vårdenheten, resultatet visar också att det inte alltid finns rätt koppling mellan symtom och åtgärd. Slutsats ROAG munbedömningsinstrument är ett bra verktyg för sjuksköterskor att använda för att bedöma munhälsan på en palliativ vårdenhet, men det räcker inte bara med ROAG munbedömningsinstrument utan det behövs kontinuerlig utbildning för att förbättra bedömningar och åtgärder . / ABSTRACT The purpose of the intervention study was to investigate whether ROAG (Revised oral assessment guide) improved nurses’ estimation of cancer patients’ oral health at a palliative care unit. The method was of a quantitative design with a quasi-experimental survey. Medical records were studied before and after an intervention, which consisted of a brief lecture on oral health and an introduction of ROAG. The results show significant increase in both assessment and measure of oral health after the intervention at the palliative care unit compared to before the intervention. The result also shows that the link between symptom and action does not always correspond to each other.   In conclusion, ROAG oral assessment is a great instrument for nurses to evaluate oral health at a palliative care unit, although it is not enough. Continuous education is required to improve evaluation and intervention.

Bakgrund: Inom palliativ- och cancervård är negativ påverkan på välbefinnandet vanligt förekommande. Musik har visats ha en smärtstillande, ångestreducerande och förbättrande effekt i livets slut. Anledningen till att musik inte har använts mer i vården beror på okunskap, hos bland annat sjuksköterskor, om musik och dess inverkan på patienten. Syfte: Litteraturstudien syftar till att sammanställa litteratur om patienters erfarenheter samt anhörigas uppfattning om patienters erfarenheter, av musik inom palliativ vård och cancervård. Metod: Till litteraturstudien valdes en kvalitativ ansats för att resultatet skulle svara på patienters erfarenheter av musik. Därefter utformades sökblock och söktermer och databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sedan granskades, sammanställdes och temakodades tio vetenskapliga studier till fem olika huvudteman och fem underteman. Resultat: Utifrån de tio studierna framkom det fem huvudteman. Det mest förekommande temat var att musik var avslappnande, vilket i sin tur lindrade ångest och stress. Ytterligare kunde musik distrahera patienter, ofta från obehag såsom smärta, ångest eller stress. Det tredje temat var att musik kan framkalla minnen, både positiva och negativa. De positiva aspekterna kunde vara glada barndomsminnen, minnen av meningsfulla människor i livet eller att patienten minns personen innan diagnosen. De negativa aspekterna kunde vara att musik framkallade ånger från deltagarnas förflutna och således kunde de få en känsla av ångest. Vidare kunde musik även underlätta kommunikation och relationer, bland annat genom att den fungerade som både icke-verbal och verbal kommunikation. Relationer stärktes genom att känna samhörighet till gruppen vid skapande av musik. Slutligen kunde musik inverka både negativt och positivt på sinnesstämningen hos patienterna. De positiva sinnesstämningarna bestod bland annat av glädje och lycka medan de negativa kunde vara obehag. Konklusion: Litteraturstudien tyder på att musik kan vara ett lämpligt redskap inom palliativ- och cancervård för att förbättra välbefinnande. / Background: Adverse influences are commonly present on the well-being in palliative and cancer care. Music has shown to be analgesic, anxiety reducing and to have an improving quality in the end of life. The reason music has not been used in nursing is due to the lack of knowledge in music’s impact on patients among nurses. Aim: To compile literature on patients’ experiences, as well as the caregivers’ perception on the patients’ experiences, in music within palliative and cancer care. Method: In order to make the results meet patients’ experiences of music, a qualitative study design was used. Furthermore, search boxes and search terms were developed and the database searches were done in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Additionally, ten scientific articles were viewed, compiled and coded into five different head themes and five different subthemes. Results: Five head themes submerged from the ten articles. The most common theme was that music was relaxing which reduces anxiety and stress. Additionally, music could distract patients from discomfort such as pain, anxiety and stress. The third theme that emerged was that music could provoke both negative and positive memories. The positive memories could originate from the childhood, loved ones or make the patient remember the person before the diagnosis. The negative aspects of music could be provoked regrets from the patient’s past, leading to anxiety. Furthermore, music could also ease communication through verbal and non-verbal communication. Relationships were strengthened through a sense of belonging to the group whilst creating music. The final theme that emerged was that music could facilitate positive and negative moods. The positive could be happiness and joy whilst the negative could be discomfort. Conclusion: The literature review suggests that music could be a useful resource within palliative and cancer care.

I Sverige har antalet cancerfall mer än fördubblats sedan 70-talet. Men samtidigt så har överlevnaden i cancer också ökat. Detta tack vare forskningen och dess framfart med förbättrade diagnostiska metoder som resulterar i att utredningar går snabbare och behandling kan sättas in snabbare. Men det är fortfarande för stort antal som inte överlever (Cancerfonden, 2020). I cancervården har det har det funnits en del problem med långa väntetider men sedan 2015 har det satsats pengar på ett försök till att jobba på de långa väntetiderna och förkorta dem. Man införde standardiserade vårdförlopp (SVF), man tog idén från Danmark där den varit framgångsrik (Cancerfonden, 2022). Regionerna förseddes med en summa pengar för satsningen på SVF där socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp detta. Tanken är att alla regioner ska följa ledtider för de olika flödena i arbetet med SVF (Socialstyrelsen, 2018:7).Syftet med denna studie är att se hur detta mottogs på en liten klinik som kirurgmottagningen i Hudiksvall. Hur resultatet av beslutet att implementera SVF blev för mottagningen. Denna fallstudie består av samtalsintervjuer med tre olika yrkesprofessioner på kirurgmottagningen där de tillfrågas om deras egna upplevelser, mottagandet av SVF samt hur deras arbete påverkats av införandet av SVF (Esaiasson et al, 2017:261).Resultatet av denna studie påvisade att mottagandet av SVF på kirurgmottagningen rent generellt var positivt. Det finns dock brister, men inte alla håller med om det. Studien visar på att det kan vara en aningen olika syn på en del detaljer. Brister gällande utbildning och information i och med införandet av SVF var märkbart påpekar två av respondenterna. Den största svårigheten som det vittnas om är diagnossättningen, det var en knapphändig information gällande detta i samband med införandet av SVF. Än idag är de medicinska sekreterarna under ständig uppdatering för att hinna med SVF flödena. Men överlag positiv inställning till SVF. De har bildat sig ett bra team och har bra kontakter med övriga aktörer, samt ett resultat av patientnöjdhet och trygghet (IP1 2022; IP2 2022; IP3 2022).

Studien föranleddes av införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården. SVF innehåller riktlinjer för hur utredning och behandlingsrekommendationer av cancerpatienter ska göras med målet att korta väntetiderna från misstanke om cancer till start av behandling. Denna studie har bidra med att samla in kunskap om införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancervården för att undersöka vilka faktorer som förenklat eller försvårat implementeringen. Kunskapen kan sedan återföras till organisationen, som i det här fallet är Region Östergötland (RÖ), för att bidra till den fortsatta utvecklingen av arbetet med SVF. Även förbättringsområden samt risker och möjligheter med SVF undersöks för att fördjupa kunskapen ytterligare. Den teoretiska bakgrunden, teoretiska referensramen, baseras på en litteraturstudie och forskningsansatsen är en fallstudie som utgår ifrån patientfall inom tre cancerdiagnoser. Under fallstudien samlas data in genom observationsstudier, dokumentstudier och intervjuer. Intervjuerna utgår ifrån implementeringsteori där vårdgivare berättar om sina erfarenheter och tankar kring implementeringen och hur det är att arbeta med SVF. Urvalet av vårdgivare är personer verksamma inom primärvård och specialistvård som genom sitt arbete kommer i kontakt med cancerpatienter. Riktlinjerna i SVF specificerar hur en cancerutredning ska gå till för varje cancerdiagnos. Till stor del innehåller riktlinjerna alarmsymptom för misstanke om cancer, utredningsprocessen och patientbemötande i processen. Införandet har motiverats av den fragmentering som tidigare tillskrivits vården samt att korta ner de långa väntetider som länge upplevts i cancervården. Implementeringen av riktlinjerna har i RÖ till stor del letts av två projektledare vars uppgift varit att implementera SVF i verksamheten. Uppdraget med implementeringen har utgjorts av införandet nystartad cancerutredningsenhet, Enheten för samordnad cancerutredning (ESCU) samt att stödja primärvården och specialistvården i sitt arbete med att implementera riktlinjerna. I och med införandet av SVF har RÖ valt att utveckla cancervården för att skapa en mer sammanhållen process kring patienten genom att från början göra en vårdprocess som utgår ifrån patientens behov. Studien visar att införandet av SVF på det stora hela inte har förändrat arbetssättet för de vårdgivare som arbetar i vårdprocesserna. De största förändringarna kan ses i processförändringar där tidiga delar av vårdkedjan samordnats och omstrukturerats för att skapa ett bättre flöde genom utredningen. Införandet av ESCU har bidragit till en samordnad remissgranskning där patienterna fångas upp för att på ett sömlöst sätt slussas ut till nästa enhet för fortsatt utredning. Införandet av stödverktyg som standardremisser och samtalsmallar har även lett till en ökad informationsspridning mellan vårdgivande enheter och underlättat informationsspridning till patienterna. De faktorer som framförallt underlättat implementeringen är att det funnits ett tydligt övergripande ansvar där projektledarna tagit en aktiv roll i implementeringen. De verksamhetsbesök och samtal som projektledarna haft med vårdgivande enheter samt de stimulansmedel som delats ut till regionen anses även ha underlättat implementeringen. Faktorer som istället har försvårat implementeringen är motsättningar från beslutsfattare inne i verksamheten och de inre strukturerna i verksamheten. De möjligheter som finns kopplade till implementeringen är ett ökat omhändertagande av patienten där mer jämlik vård, möjlighet att fånga upp svaga patientgrupper tidigt i utredningen och ett ökat patientdeltagande är viktiga delar. Riskerna som framförallt ses som angelägna handlar om undanträngning av andra patientgrupper till fördel för SVF-patienter och att patienter oroas i onödan i och med det tidiga beskedet om misstanke om cancer. Studien har även identifierat förbättringsområden där en omstrukturering av de interna IT-systemen, utvecklandet av ett mer standardiserat arbetssätt för de multidisciplinära konferenserna och att samarbeta med primärvården kring den standardiserade remissen är några exempel.