Bakgrund: Läkemedelsrelaterade vårdskador framkom som ett av de största problem idagens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan hade stort ansvar för att värna ompatientsäkerhet vid hanteringen av läkemedel, men brist på detta kunde ha negativakonsekvenser i bland annat organisationen, patienterna och sjuksköterskan själv. Somteoretisk anknytning användes teorin av James Reason - Human error: models andmanagement. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka riskfaktorer som kundeorsaka fel vid läkemedelshantering utifrån sjuksköterskans ansvarsområde inom slutenvård. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt, vid vilket artiklarna söktes viadatabaserna Pubmed och Cinahl, där användes samma kombinationer av söktermer i bådadatabaser för att få fram de femton relevanta artiklarna. Efter noggrant bearbetning ochanalys av artiklarna utformades fyra huvudområden. Resultat: Huvudområdena somframkom var brist på kompetens och kunskap, organisatoriska faktorer,arbetsmiljörelaterade orsaker samt brist på kommunikation. Diskussion: Sjuksköterskansvälmående ansågs ha en stark koppling till att felaktigheter vid hantering av läkemedelkunde förekomma. Detta innebar att organisation måste samarbeta med alla vårdaktörerframförallt med sjuksköterskorna för att kunna identifiera var i organisation förelåg felet,och varför skyddsbarriärer misslyckades. Slutsats: Förbättrad kunskap kring olika riskersom kunde uppstå i samband med läkemedelshantering krävdes för att höja patientsäkerhetoch effektivisera vården. / <p>Godkännande datum: 19-12-11</p>

Introduktion/bakgrund: Eftersom att sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsprocessen så är det viktigt att sjuksköterskan känner sig lugn och avslappnad under arbetet. Moralisk stress påverkar sjuksköterskans yrke på ett negativt sätt. Moralisk stress hos sjuksköterskor tillkommer när hen vill utföra något på ett sätt men hindras av flera anledningar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva orsaker till moralisk stress hos sjuksköterskor inom sluten somatisk vård.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. De databaser som användes i studien var Cinahl och PubMed. Granskning av artiklar i denna studie gjordes enligt Polit och Beck nio steg (2012). Granskningen resulterade till tio artiklar, fem kvantitativa, fyra kvalitativa och en med mixad metod. Resultat: Resultatet från de tio artiklarna ledde till orsaker som kunde sorterades under fyra huvudkategorier; svårigheter i planerade omvårdnad, upplevelse av utsatthet, bevittna patienters lidande, brist på erfarenhet. Slutsats: Studien beskrev hur personal, tid och resursbrist orsakade moralisk stress och ledde till svårigheter i den planerade omvårdnaden för sjuksköterskan. Studien beskrev också hur konflikter mellan omvårdnadspersonal och andra yrkesgrupper som till exempel brist på samarbete kunde leda till moralisk stress. Studien visar även hur moraliska stress kan uppstå vid arbetet med vissa patienter. Studien identifierade också flera orsaker som rör erfarenheten i sjuksköterskans yrke som kan skapa moraliska stress.

Bakgrund: Genom en tidig identifiering av lidande så ska den palliativa vården ge en lindring från smärta och tillkommande problem som fysiska, psykosociala och andliga. Den palliativa vården syftar inte till att varken påskynda eller skjuta upp döden utan att stödja patienten att leva så aktivt och bra som möjligt i slutskedet av livet. Sjuksköterskan inom den palliativa vården ska vara professionell och visa lyhördhet, medkänsla, respektfullhet, integritet och trovärdighet.                                                                                                                 Syfte: Syftet i den studien var att få kunskap om vilken erfarenhet sjuksköterskor har av den palliativa vården inom slutenvård samt att beskriva hur undersökningsgruppen i de valda artiklarna presenterades.                                                                       Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och baseras på tolv vetenskapliga studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats publicerade mellan år 2008–2018. De vetenskapliga studierna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl.                                                                                                Huvudresultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna ansåg att kommunikationen i palliativ vård är avgörande för att kunna skapa förtroende och bedöma problem. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att bry sig om och tillgodose anhörigas och patientens behov samt erbjuda dem support och vägledning. Sjuksköterskorna ansåg att de är patienternas förespråkare och att de har ett viktigt ansvar. Brister i det palliativa vårdsystemet gjorde att de upplevde att vården blev försämrad då detta ledde till att sjuksköterskorna inte hade tid att kunna ge tröst till patientens anhöriga när patienten hade avlidit.                                                      Slutsats: Det var viktigt att sjuksköterskor upplevde arbetet inom den palliativa vården givande för att klara av sitt arbete. Det framkom i studien att sjuksköterskorna har många arbetsuppgifter inom den palliativ vården, de har inte bara ett ansvar för patienten utan även för de anhöriga. Den krävande vårdorganisationen gör att sjuksköterskorna inte kan spendera lika mycket tid med patienten och anhöriga som de annars skulle vilja, detta och bristfällig kommunikation med läkaren bidrar till påfrestningar som sjuksköterskorna hanterar genom hanteringsstrategier. / Background: Through an early identification of suffering, palliative care will provide ease from pain and additional problems such as physical, psychosocial and spiritual. The palliative care does not aim to accelerate or postpone death but supports the patient to live as actively and well in the final stages of life as possible. Nurses in palliative care should be professional, show responsiveness, compassion, respectfulness, integrity and credibility.                                                     Purpose: The purpose of the present literature study was to obtain knowledge about the experience nurses have in palliative care in end-care and to illustrate how the research group in the selected articles was presented.                                          Method: This literature study has a descriptive design and is based on twelve scientific studies with both qualitative and quantitative work published between the years 2008-2018. The scientific studies were found in the databases Pubmed and Cinahl.                                                                                                       Main Result: The results showed that nurses felt that communication in palliative care is crucial in order to create confidence and assess problems. Nurses felt that it was important to care for and cater for the needs of relatives and patients, and to offer them support and guidance. Nurses considered that they are the advocates of the patient and that they have an important responsibility. Deficiencies in the palliative care system led to the fact that healthcare deteriorated as this led to nurses not having time to give comfort to the patient's relatives when the patient had died.                                    Conclusion: It was of great importance that the nurse saw the work in the palliative care rewarding to cope with their work. It was found in this literature study that nurses have many tasks in palliative care, not only for the patient but also for the relatives and for the care organization. The demanding care organization does not allow the nurses to spend as much time with the patient and relatives as they would otherwise want, this and inadequate communication with the doctor contributes to the stresses that nurses handle through management strategies.

Bakgrund: Droger har förekommit i olika syften så långt tillbaka i tiden människan kan minnas. Först under 1800-talet myntades begreppet missbruk. Statistik visar att en relativt stor del av Sveriges befolkning har ett substansberoende vilket resulterar i fler patienter med denna typ av problematik även inom slutenvård. Sjuksköterskors kompetens och kunskap måste utvecklas i takt med samhället och omvårdnadsbehoven som är i konstant skiftning. De etiska aspekterna i yrket och relationerna som uppstår kräver kontinuerlig handledning. Syfte: Syftet med studien var att belysa eventuella brister i bemötande och kunskap gällande patienter med ett aktivt substansberoende inom somatisk heldygnsvård. Metod: Allmän litteraturöversikt med systematiskt genomförande bestående av elva artiklar varav majoriteten var kvalitativa. Resultat: Fyra teman identifierades: Förhållnings- och synsätt, Fördomar, Upptäcka substansberoende hos patienter och Ökad kunskap. Slutsats: Mötet mellan en patient i ett aktivt substansberoende och den yrkesutövande sjuksköterska var problematisk i varierande grad. Kunskapsgapet var stort liksom behovet av fortlöpande handledning och utbildning. Klinisk betydelse: Förhoppning att sjuksköterskor i klinisk praktik reflekterar över mötet med denna patientgrupp och söker kunskap för att nå en förbättring i omvårdnadsarbetet i stort. / Background: Illicit drugs have occurred in different forms for as long as mankind can remember. It was not until the 1800s that the concept of drug abuse was identified. Statistics have illustrated that substance abuse problems are relatively common in the Swedish population which leads to more patients with this type of problem who is in need of institutional care. Nurses’ competence and knowledge must be developed in line with the rest of society to be able to satisfy the need for care which is constantly changing. The ethical aspects within the profession as well as in the relationships between nurse and patient require continuous guidance. Aim: The aim of the study was to illustrate eventual inadequacies in the meeting and knowledge regarding patients with a substance abuse problem within the institutional somatic care. Method: A literature review with a systematic approach resulted in eleven articles, of which the majority were of a qualitative design. Results: Four themes were identified: Approach and attitude, Prejudice, Discovering patients with substance abuse problems and More knowledge. Conclusion: The meeting between a patient with a substance abuse problem and a licensed nurse posed varying forms of difficulty. The lack of knowledge was great and continuous guidance is necessary. Clinical implications: The hope is that nurses in clinical practice will reflect on the meeting with a patient with a substance abuse problem and that they will seek the knowledge that is necessary in caring for patients with a substance abuse problem.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan drabbas av arbetsrelaterad stress, vilket innebär attindividen inte har tillräckliga resurser att hantera påfrestning som härstammar frånarbetet. Den arbetsrelaterade stressen skulle kunna resultera i bristandepatientsäkerhet. Sjuksköterskan förhåller sig till arbetsrelaterade stressorer genomatt anpassa sig kognitivt och beteendemässigt med emotionsfokuserade ochproblemfokuserade copingstrategier. Syfte: Att genom sammanställning avkvalitativ vetenskaplig litteratur undersöka hur sjuksköterskor uppleveranvändningen av copingstrategier i samband med arbetsrelaterad stress inomsluten vård. Metod: En litteraturstudie med tolv artiklar av kvalitativ ansatsgenomfördes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL ochPsycINFO. Artiklarna analyserades och tematiserades därefter till ett egetkodningssystem. Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes: tekniker för atthantera stress, förhållningssätt för att hantera stress, stöd för att hantera stress, ochavslappningsmetoder. Dessa hade tillsammans tolv underteman, vilka innefattadekortsiktiga och långsiktiga copingstrategier som både kunde vara positiva ochnegativa för den psykiska hälsan. Konklusion: Det framkommer attcopingstrategier är viktiga för hanteringen av arbetsrelaterad stress, men att det ärviktigt att veta vilka copingstrategier som skulle kunna leda till negativa utfall förden psykiska hälsan, samt ta reda på vilka som passar för den enskildasjuksköterskan. / Background: Nurses can suffer from occupational stress, which means that theindividual lacks sufficient resources to manage strain arising from work. Theoccupational stress could result in poor patient safety. The nurse responds to thestressors by adapting cognitively and behaviorally with emotion-focused orproblem-focused coping strategies. Aim: To examine how nurses perceive the useof coping strategies in relation to occupational stress in inpatient settings bycompiling qualitative scientific literature. Method: A literature study with twelvearticles of qualitative approach was conducted. The searches were carried out inthe PubMed, CINAHL and PsycINFO databases. The articles were then analyzedand thematized into a coding system designed by the authors. Findings: Fourmain themes were compiled: techniques to handle stress, approaches to handlestress, support to handle stress, and relaxation methods. These together had twelvesub-themes. All themes included short-term and long-term coping strategies thatcould be both positive and negative for mental health. Conclusion: Copingstrategies are important for coping with occupational stress, but it is alsoimportant to know which coping strategies can lead to negative outcomes formental health, and to find out which ones suit the individual nurse.

Bakgrund: Enligt internationell forskning utsätts hälso- och sjukvårdspersonal i stor omfattning för hot och våld i arbetet och sjuksköterskor är särskilt utsatta. Ett område inom sjukvården med hög prevalens av hot och våld är sluten vård. Hot och våld kan bestå i verbalt våld i form av kränkningar, hot, sexuella anspelningar samt fysiskt våld. Hot och våld kan bero på olika faktorer, däribland patienten själv, sjuksköterskans kommunikation eller miljömässiga faktorer. Hot och våld kan få konsekvenser för både sjuksköterskans hälsa och välbefinnande, patientsäkerheten, omvårdnaden och organisationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter som vårdas inom sluten vård. Metod: En litteraturstudie bestående av 11 kvalitativa studier där data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem kategorier: olika former av hot och våld, en del av arbetet, bidragande faktorer till hot och våld, hantering av hot och våld samt konsekvenser av hot och våld. Konsekvenser av hot och våld hade underkategorierna psykosociala konsekvenser, fysiska konsekvenser och konsekvenser för omvårdnaden. Hantering av hot och våld hade underkategorierna förebyggande åtgärder, strategier för hantering av pågående våld, copingstrategier, incidentrapportering och stöd. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor medför ett allvarligt problem för sjuksköterskan både privat och professionellt. Sjuksköterskor upplever konsekvenser för både sig själva, patientens omvårdnad samt för hälso- och sjukvårdsorganisationen. Åtgärder behöver vidtas på flera plan för att förebygga och hantera hot och våld inom sluten vård vilket innebär att hot och våld skulle behöva beforskas ytterligare ur olika perspektiv. / Background: According to international research, health care workers are exposed to high levels of threat and violence at work and nurses are particularly exposed. One area of healthcare with high prevalence of threats and violence is inpatient care. Threats and violence can consist of verbal violence such as insults, threats, sexual harassment and physical violence. Threats and violence can be caused by various factors, including the patient, the nurse's communication or environmental factors. Threats and violence can lead to consequences for nurses' health and wellbeing, patient safety and nursing care but also the organization. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses' experiences of threats and violence from patients in inpatient care. Method: A literature review consisting of 11 qualitative studies with data analyzed by qualitative content analysis was conducted. Results: The literature study resulted in five categories: different forms of threats and violence, part of the work, contributing factors to threats and violence, dealing with threats and violence and consequences of threats and violence. Consequences of threat and violence had three subcategories; psychosocial consequences, physical consequences and nursing consequences. Management of threats and violence had five subcategories; prevention, strategies for managing ongoing violence, coping strategies, incident reporting and support. Conclusion: Threats and violence against nurses is a severe problem for nurses both personally and professionally. Nurses experience consequences for themselves, the patient's care, and the healthcare organization. Measures need to be taken at several levels to prevent and manage threats and violence in inpatient care, which means that threats and violence needs further research from different perspectives.

Bakgrund Det behövs ökade kunskaper om hur sjuksköterskan kan involvera familjen och utföra en familjecentrerad omvårdnad. Ett tydligt arbetssätt kring familjecentrerad omvårdnad kan underlätta utförandet av arbete i att involvera familjen i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver utveckla förståelse av vad familjen innebär för den sjuka barnet och ta det som utgångspunkt i familjecentrerat arbetssätt. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskornas erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad till barn som är inneliggande på sjukhus. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Elva artiklar analyserades, åtta kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod från databaser PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskorna upplever att familjecentrerad omvårdnad, när den appliceras korrekt och med tillräckliga kunskaper, är positiv och gör att omvårdnadsarbetet blir av god kvalitet. Det framkommer också att relationen mellan sjuksköterskor och familjen förstärker kommunikationen och delaktighet. Däremot upplever sjuksköterskorna att de inte har tillräckliga kunskaper och tydliga rutiner vilket leder till att alla sjuksköterskor jobbar på olika sätt. Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring familjecentrerad omvårdnad. Att involvera familjen har många fördelar och underlättar sjuksköterskornas arbete men det kräver att sjuksköterskorna har tillräckligt med kunskap om familjecentrerad omvårdnad. Om sjuksköterskan inte har tillräckligt med verktyg så upplevs det i stället som något negativt. / Background More knowledge about how nurses can involve the family and perform family-centred careis needed. A clear way of working around family-centred care facilitates the performance of work and nurses are positive about involving the family in caring. Nurses need to develop an understanding about the family´s importance to the sick child and take that as a starting point in family-centred work. Aim The aim it’s to describe nurse’s experiences of family centred care of hospitalized children. Method A structure literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. There’s a total of eleven studies, eight qualitative, two quantitative and one mixed methods from database PubMed and CINAHL. Results The nurses feel that family-centred care, when applied correctly and with sufficient skills, is positive and makes nursing work of good quality. Also, the relations-ships between the nurses and families enhances the communication and the participation of the families in the care. However, nurses experience that do not have sufficient knowledge and routines about family-centred care witch lead to every nurse work on different ways. Conclusions Nurses needs more knowledge about family-centred care. To involve family, have many benefits and facilitates nurse´s work but the needs at the nurse have good knowledge about how family-centred care. If the nurse does not have sufficiently tools is family-centred care experiences as something negative.