Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.

Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Det som saknas är personernas egna upplevelser och när deras perspektiv beskrivs kan vården utgå från dessa uttryckta behov. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.

Bakgrund: De senaste decennierna har antalet personer som drabbas av pankreascancer ökat. Pankreascancer upptäcks ofta sent under sjukdomsförloppet och botande behandling är sällan möjlig. Sjukdomen innebär för patienten olika komplexa symtom, där studier visat att patienterna har mer smärta och ångest än andra cancerpatienter. Medianöverlevnad efter diagnos är 4–6 månader. Detta innebär att de flesta patienter som diagnostiseras med pankreascancer förr eller senare kommer behöva palliativ vård.  Motiv: På mindre orter finns inte samma förutsättningar för att bedriva specialiserad vård vilket innebär att patienter med specifika sjukdomstillstånd såsom pankreascancer vårdas på akutvårdsavdelningar där personalen saknar specialistkunskaper inom onkologi/palliativ vård. Den föreliggande studien är därför viktig för att belysa vilka svårigheter sjuksköterskor möter samt vilka resurser de behöver för att bedriva god och patientsäker vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med pankreascancer i livets slutskede på akutvårdsavdelning.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: ”Sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård påverkar patientens sista tid”, ”Sjuksköterskor känner sig otillräckliga”, ”Externa resurser är ett värdefullt stöd” samt ”Viktigt att avdelningsläkarna har rätt kompetens och är engagerade”.    Konklusion: Studien ger ökad kunskap om möjligheter och svårigheter vid vård i livets slutskede på akutvårdsavdelning. Resultatet visar att vårda patienter i livets slutskede på akutvårdsavdelning innebar en etisk stress för sjuksköterskan då prioriteringar mellan vård i livets slutskede och patienter med akuta medicinska behov ofta gjordes. Bristande kompetens inom palliativ vård försvårade vårdsituationen. Fler specialistsjuksköterskor och kontinuerliga vidareutbildningar för vårdpersonalen skulle kunna förbättra vården för patienterna och därmed öka möjligheterna till jämlik vård.

Bakgrund: Närstående kan betraktas vara till god hjälp i vård i livets slutskede. Närstående anses besitta goda kunskaper om patienten och kan vara till god hjälp för symtomlindring, som är en av de fyra hörnstenarna i den palliativa vården. Sjuksköterskan utgår ifrån sex kärnkompetenser för att bedriva en säker vård för patient och närstående.  Syfte: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskors upplevelser av att göra närstående delaktiga i vården till patienter som befinner sig i livets slutskede.  Metod: En studie med kvalitativ metod som baserades på elva vetenskapliga artiklar och granskades utifrån Fribergs fem analyssteg.  Resultat: Studiens resultat påvisade att närstående är en viktig del i vård i livets slutskede samt besitter goda kunskaper om patienten. Resultatet består av två huvudfynd och sex subkategorier. I resultatet framkom det att god kommunikation, tidig planering samt en god vårdmiljö krävdes av sjuksköterskan för att göra närstående delaktiga. Etiska dilemman upplevde sjuksköterskor vara en svår del av delaktighetsprocessen. Resultatet uppger att sjuksköterskans kompetens och professionella roll sattes på spel när konflikter med närstående uppstod.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att närstående var en viktig pusselbit för att främja patientens livskvalitet i livets slutskede, samt för att bidra till en personcentrerad omvårdnad. / Background: Relatives can be considered as good help in end-of-life-care, and they also have good knowledge of patients wishes in the end of life. Relatives can be of significant help for nurses when it comes to symptom reliefs which is one of the four cornerstones in palliative care. Nursing care is based on six core competencies for conducting a patient-relative centered care.  Aim: To describe nurses' experiences of involving relatives in the care of patients who needs end of life care.  Method: A literature review with a qualitative method that included eleven scientific articles that were reviewed and analyzed, based on Friberg's five steps.  Results: Relatives are important in the final stages of life and possess good knowledge of the patient. Two main categories and six subcategories were found. The results proves that good communication, early planning and good environment are important for nurses to include relatives in the end-of-life-care. Ethical issues were experienced as difficult to make relatives participating in the end-of-life-care. When conflicts occurred, the nurses’ competences and professional role were questioned. Conclusion: Nurses felt that relatives were important to promote the patient's quality of life in the final stages of life, and to contribute to person-centered care.

Bakgrund: Palliativ vård inleds när sjukdom inte är kurativ längre och fokus flyttas tillatt lindra lidande och främja patientens livskvalitet. Cancerrelaterad fatigue[CRF] är ett av de vanligaste symtomen vid cancerbehandling ochcancersjukdom och beskrivs som en oroande, ihållande, subjektiv känsla avtrötthet eller utmattning som inte står i proportion till den senaste tidensaktivitet och stör den vanliga funktionen. För att identifiera CRF beskrivskrävas en ordentlig anamnes, fysisk undersökning, uteslutning av andrabehandlingsbara faktorer och användning av mätverktyg valida förändamålet. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskan inom specialiseradpalliativ vård beskrivs att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma symtomhos patient som baseras på komplexa tillstånd och tidigt kunna identifiera,bedöma, planera och utföra evidensbaserad vård utifrån detta. Syfte: Patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue i ett palliativ skede. Metod: Litteraturöversikt över 13 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar somanalyserades med Whittemore & Knalfs integrativa metod. Resultat: I resultatet framkom det tre olika huvudkategorier som beskrev olikadimensioner av patientens upplevelse av CRF. Fysiska symtom och förlustav kontroll, psykisk och emotionell påverkan och patientens strategier för atthantera CRF. Slutsats: CRF är ett komplext symtom som kräver noggrann utredning. Om symtometinte identifieras kan ett onödigt lidande skapas för patienten. Användning avvalida mätverktyg för att identifiera CRF och skapa möjlighet för patientenatt få samtala och få information gällande CRF ses vara behov patienten harfrån sjuksköterskan, specialistsjuksköterskan och sjukvården. / Background: Palliative care is initiated when illness no longer is curative and the focus isshifted to alleviating suffering and promoting the patient’s quality of life. Cancer-related fatigue [CRF] is one of the most common symptoms of cancer treatment and cancer and is described as a disturbing, persistent, subjective feeling of fatigue or exhaustion that is disproportionate to recentactivity and disrupts normal function. Identifying CRF is described as requiring a thorough medical history, physical examination, exclusion of other treatable factors, and use of measurement tools valid for the purpose. Competence description for the palliative care nurse specialist describes the importance of placing focus on symptoms associated with complex conditions to help identify, assess, plan and perform evidencebased care.  Aim: Patients' experiences of cancer related fatigue in palliative care Method: Literature review of 13 qualitative and 4 quantitative articles analyzed with Whittemore & Knalfs integrative method.    Results: The results of this study revealed three main categories that describeddifferent dimensions of the patients’ experience of CRF. Physical symptoms and loss of control, mental and emotional experiences and the patient's strategies to manage their CRF.   Conclusion: CRF is a complex symptom that requires careful investigation. If the symptom is not identified, the patient can experience unnecessary suffering.The use of valid measurement tools is recommended to help identify CRF and give the patient opportunity to talk about and gain information about CRF from a nurse, specialist nurse or health care professional.

Bakgrund: Inom palliativ vård hålls svåra och existentiella samtal. Att hålla och bemöta dessa samtal kräver yrkeskunskap och erfarenhet. Beroende på olika faktorer så har sjuksköterskorna olika förutsättningar för dessa samtal. I arbetet har Jean Watson teori har använts som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelse av att hålla svåra samtal i livets slutskede. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CHINAL har använts. 15 artiklar valdes ut som svarade på syftet. Resultat:I resultatet av litteraturöversikt framkom sjuksköterskans upplevelse av bristande kunskap och avsaknad av utbildning i samband med svåra samtal. Avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och låg självkänsla. Arbetserfarenhet och trygghet i yrkesrollen kan bidra till att sjuksköterskan upplever sig bekväm med att hålla svåra samtal. Svåra samtal kan väcka etiska tankar, vilka behöver diskuteras i arbetsgruppen. Om inte etiska tankar uppmärksammas kan det uppstå meningsskiljaktigheter om patientens vård. Olika strategier kan användas av sjuksköterskan då hen upplever sig osäker på i vilken omfattning av information patienten fått eller hur mycket av informationen som uppfattats av patienten.  Slutsats:Kunskap och utbildning behövs för att hålla svåra samtal, det kan påverka upplevelsen av samtalet. Etiska dilemman behöver diskuteras då det kan stärka sjuksköterskans förhållningssätt. Ämnet är snävt och fler studier behövs, därav behöver ämnet belysas och diskuteras på arbetsplatser för att lyfta ämnets betydelse. / Abstract  Background: Within palliative care difficult and existential conversations often take place. To conduct and meet these conversations, knowledge of the occupation and work life experience is required. Depending on a variation of factors the nurses conduct these conversations under different circumstances. Jean Warson has been used as a theoretical starting point. Aim:To acknowledge the factors that affect the nurse’s experiences of conducting difficult conversations at life’s end. Method: A systematic overview of qualitative literature with an inductive approach.The databases used were PubMed and CHINAL. 15 articles were thenchosen that answered the aim of the study. Results: The result of the literature study shows that lack of knowledge and missing education affects the nurse’s experience in conjunction of difficult conversations. The lack of education can result in insecurities and low selfesteem. Work life experience and a sense of security in the professional role can contribute to the nurse’s overall comfort in partaking in difficult conversations. Difficult conversations can bring up ethical thoughts, which needs to be properly discussed withing a work group. If the ethical thoughts aren’t properly acknowledged disputes about the patient’s care may arise. Different strategies can be applied by the nurse if they are unsure of the extent of the information the patient has received or how much has been understood.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som en aktiv vård med helhetssyn av personer i alla åldrar med allvarligt lidande på grund av svår sjukdom och särskilt för personer nära livets slut, där vården syftar till att främja livskvalitet för den sjuke och dennes närstående. I palliativ vård är relationen en hörnsten och en god relation mellan sjuksköterskan och patienten ses som en förutsättning för möjligheterna att förmedla en god palliativ vård. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten i palliativ vård har undersökts i studier, men få systematiska översikter har genomförts. Som teoretisk utgångspunkt i litteraturöversikten valdes Ida Jean Orlandos teori kring omvårdnadsprocessen. Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv belysa uppfattningar och erfarenheter av relationen till patienten i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod för att få en bred bild av kunskapsläget. Endast kvalitativa artiklar valdes till översikten då syftet var att belysa uppfattningar och erfarenheter. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Dessa hittades genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Analys av resultat i artiklarna gjordes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I resultatet presenteras tre kategorier och åtta underkategorier; relationens förutsättningar och värden, yttre faktorer som påverkar relationen och effekter av relationen. Resultatet visade att sjuksköterskan har en rad uppfattningar som rör relationen till patienten, men också att de erfarenheter som relationen genererar har flera betydelser och följder.  Slutsats: Sjuksköterskan ser relationen som central och använder sig själv som verktyg för att närma sig patienten. Relationsbyggandet medför att sjuksköterskan i palliativ vård växer som individ på flera plan. Sjuksköterskans har högt ställda krav på den egna förmågan att förmedla en god palliativ vård. Ibland blir följden av detta en negativ emotionell påverkan. / Background: Palliative care is defined as active holistic care of individuals across all ages with health-related suffering due to severe illness and especially of those near the end of life, where the care aims to improve the quality of life of patients and their relatives. In palliative care, the relationship is a cornerstone and a good relationship between the nurse and the patient is seen as a prerequisite for the opportunities to mediate good palliative care. The relationship between the nurse and the patient in palliative care has been explored in studies, but few systematic reviews have been carried out. Ida Jean Orlando's theory of the nursing process was chosen as the theoretical framework in the literature review. Aim: The aim was from the nurse's perspective illustrate perceptions and experiences of the relationship to the patient in palliative care. Method: A literature review was chosen as the method to get a broad picture of the state of knowledge. Only qualitative articles were selected for the review as the purpose was to shed light on perceptions and experiences. A total of 15 scientific articles form the basis for the results. These were found through searches in the PubMed and CINAHL databases. Analysis of results in the articles was done through qualitative content analysis. Results: The result presents three categories and eight subcategories; the relationship's conditions and values, external factors that affect the relationship and effects of the relationship. The results showed that the nurse has a number of perceptions concerning the relationship with the patient, but also that the experiences that the relationship generates have several meanings and consequences. Conclusion: The nurse sees the relationship as central and uses herself as a tool to get closer to the patient. Relationship building makes the nurse in palliative care grow as an individual on several levels. The nurse has high demands on her own ability to provide good palliative care. Sometimes the result is a negative emotional impact.

Bakgrund: Sverige är mångkulturellt. En kultur är något som utvecklats över tid och påverkar alla aspekter i det dagliga livet. Döden väcker många gånger existentiella frågor och i ett mångkulturellt land som Sverige förekommer flertalet olika traditioner och livsåskådningar. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskan är lyhörd och har kunskap om olika kulturella bakgrunder. Forskning tyder på att mer kunskap och utbildning i transkulturell omvårdnad behövs för att kunna ge en individuellt anpassad palliativ vård. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter från annan kulturell bakgrund inom palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar, hämtade från CINAHL och PubMed. Artiklarnas kvalitet granskades enligt Sophiahemmets tolkning av Caldwell´s ramverk. Utifrån utvalda artiklar gjordes en tematisk analys med inspiration av Braun och Clark. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna många gånger ansåg familjens delaktighet var större hos personer med transkulturell bakgrund och att det var viktigt att involvera flera familjemedlemmar i vården. Det var ofta speciellt framträdande i läkemedelsbehandling med opioider. Sjuksköterskorna ansåg sig behöva ökad kulturell medvetenhet i form av formell och informell kunskap och utbildning för att kunna bemöta svårt sjuka personer med annan kulturell bakgrund inom palliativ vård. Kommunikationen kunde vara begränsad genom språksvårigheter, språkbarriärer eller genom att sjuksköterskorna och patienterna med familjer inte hade samma syn på vad som skulle pratas om kring döden. Genom relation med patienten och dennes närstående skapades respekt för kulturella olikheter. En ökad kunskap och förståelse kring traditioner och ritualer i samband med döden underlättade för sjuksköterskorna i arbetet. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose behoven hos svårt sjuka personer med palliativa vårdbehov och annan kulturell bakgrund behövs ökad kulturell medvetenhet, utbildning och kunskap. Att kunna samtala och förstå varandra utan språkbarriärer är viktigt.

Bakgrund: Närstående är genom mänsklig närhet och trygghet mycket värdefulla för patienter i palliativ vård. Idag sker en allt större del av den palliativa vården i hemmet vilket innebär att närstående ges en mer central roll i vårdandet. Forskning visar att närstående kan uppleva både emotionella, fysiska, sociala och psykologiska utmaningar vilket ökar risken för ohälsa. Det är av stor vikt att närstående blir sedda, erkända och inte känner sig ensamma i vårdandet. En intervention syftar till att avsiktligt bli involverad i en svår situation, antingen för att förbättra den eller för att förhindra att situationen försämras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa interventioner som uppmärksammar närstående inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån syftet med studien. Både studier med kvalitativ- och kvantitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2015-2020. Resultat: Resultatet beskrivs i tre kategorier utifrån likheter och tyngdpunkter i hur interventionerna utförs; interventioner som synliggör närstående, kunskapsbyggande interventioner och terapeutiska interventioner. Resultatet visar att det finns interventioner som uppmärksammar närstående till patienter i palliativ hemsjukvård och att dessa har effekt i form av minskad ångest, mindre vårdbörda och ökad livskvalitet hos närstående. Slutsats: Specialistsjuksköterskor i palliativ vård ska erbjuda stöd till patienter och närstående. Interventioner som uppmärksammar närstående i palliativ hemsjukvård finns och bör på ett strukturerat sätt erbjudas i klinisk verksamhet. / Background: The family members are important for the patient in palliative care. They provide security and are valuable. Today an increasing part of palliative care takes place in the home, which means that the family members are given a more central role in the care. Research shows that family members can experience both emotional, physical, social, and psychological challenges which increases the risk of illness. It is of great importance that the family members get the attention, are validated, and not feel alone in the care of the patient. Interventions aims to help family members to improve their situation or prevent the situation from getting worse. Aim: The aim with the literature review was to describe interventions that pay attention to family members in palliative home care. Method: The study design was a literature review. Both qualitative and quantitative publications were included. The databases PubMed and CINAHL were used to search the articles. A total of 10 articles, published between the years 2015–2020, were selected and analysed in the results of the literature review.   Results: The results are described in three categories based on similarities in how the intervention is made. The categories are interventions for the family members to make them visible and confirmed, knowledge-building interventions and therapeutic interventions. The results show that there are interventions that pay attention to family members in palliative home care and that these interventions have an effect that shows a reduction of anxiety, caregiver burden and more quality of life. Conclusion: Specialist nurses in palliative care should offer support to patients and their family members.  Interventions that make  the family members visible in palliative homecare exist and should be offered in a structured way.

Demens är samlingsnamn för ett flertal sjukdomar och idag lever ca 130 000 – 150 000 personer med diagnosticerad demenssjukdom i Sverige. Vården av personer med demenssjukdom i livets slutskede försvåras av den kognitiva nedsättning som sjukdomen innebär med påverkan på personens kommunikationsförmåga. Forskning visar att den vård som ges i livets slutskede till personer med demenssjukdom riskerar vara kvalitativt sämre gällande symtomlindring. Vårdpersonalens förmåga att lindra symtom och möta personens behov i livets slutskede är avgörande för personens livskvalitet under den sista tiden i livet. Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av och attityder till att vårda personer med demenssjukdom i livets slutskede. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar som efter kvalitetsgranskning inkluderades och ligger till grund för studiens resultat. I resultatet framkom betydelsen av relation och partnerskap i livets slutskede, betydelsen av samarbete i team samt att skapa relation med anhöriga. Det behöver också finnas organisatoriska förutsättningar för vårdpersonalen i form av gemensamma vårdplaner, stöd och kompetens för att ge en god vård i livets slut Slutsatsen var att vården i livets slutskede behöver utgå från ett personcentrerat förhållningssätt där vårdpersonalen använder relationen med och kännedom om personen i behov av vård som en nödvändig grund i omvårdnaden. Vårdpersonalen behöver kompetens i både demensvård och i palliativ vård. Det finns ett behov av ytterligare evidensbaserad kunskap och utveckling av strukturerade arbetssätt för att stödja vårdpersonalen att genomföra en god vård i livets slutskede.