Death is the only experience we know we will come across in our lives. Yet it is so difficult to speak about death and the sorrow before and after death occurs. The aim of this literature study was to find out how as a general nurse one can help relatives to handle their situation in mourning. The question was: How does the nurse feel when confronted with mourning relatives? What measures and caring should the nurse take to alleviate the handling of the relatives in mourning? After scrutiny and critical analysis of ten scientific papers, some common denominators have remained. The nurse often feels uncomfortable when confronted with mourning relatives. Information from the nursing staff acts as support in easing the painful situation for the bereaved. / Döden är det enda vi vet som skall hända med oss i livet. Ändå är det så svårt att tala om döden och sorgen innan och efter. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur man som allmänsjuksköterska kan hjälpa anhöriga att hantera sin sorgesituation. Frågeställningen var: Hur upplever sjuksköterskan mötet med anhöriga i sorg? Vilka omvårdnadsåtgärder bör sjuksköterskan vidta för att underlätta för anhöriga att hantera sorgen? Efter granskning och analys av tio vetenskapliga artiklar har några gemensamma nämnare återfunnits. Sjuksköterskan känner sig ofta obekväm i mötet med anhöriga i sorg. Stöd som information från personalen är de centrala omvårdnadsåtgärderna som bidrar till att underlätta sorgesituationen för anhöriga.

Bakgrund: Inom palliativ vård sker det många etiska ställningstaganden som kräver beslut. Vårdteamet har olika ansvarsområden i den palliativa vården. Läkaren har huvudansvaret över beslut men för att en god palliativ vård ska kunna bedrivas krävs ett multiprofessionellt samarbete.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av beslutsprocesser i det palliativa skedet. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De utvalda artiklarna granskades med en hjälp av SBU:s granskningsmall. Vidare analyserades artiklarna utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocesser, patienten och anhöriga i beslutsprocesser och vikten av samarbete i beslutsprocesser.Konklusion: Sjuksköterskan bör ha en tydligare roll och delaktighet i beslutsprocesser samt att ett nära samarbete i det multiprofessionella teamet är av stor vikt för att kunna bedriva en god palliativ vård. / Background: When working in palliative care one is often subjected to many difficult ethical dilemmas that needs to be dealt with. Within an interprofessional team those that are included have different areas of responsibility, out of which the doctor is the one who carries the main responsibility for making decisions. However, in order to give high quality palliative care it is essential that the cooperation within the group is functional.Aim: To illuminate the experiences of nurses that are within the process of decision-making concerning palliative care.Method: A literature review with a qualitative approach based on 10 scientific articles which were gathered from the databases CINAHL and PubMed. The chosen articles were reviewed using SBU’s reviewing template. From there on the articles were analyzed in accordance to the content analysis of Graneheim & Lundman.Result: Is presented in three separate categories: The nurses’ participation in decision-making, the patient and their relatives’ involvement in the process and the importance of cooperation within the interprofessional team in the process of making decisions.Conclusion: In order for the interprofessional team to be able to carry out a qualitative palliative care, it is essential that nurses are given a more clearly defined and participatory role when decisions are being made.

Palliative care concerns care of those who are dying and when cure is no longer an option. The nurse´s job is then to support the patient and to give care of good qualitive so that the patient will experience optimal quality of life. The aim of this literature review was to describe how the nurse can prepare herself/himself for the meeting with both the patient and close ones also to describe a nurse´s need of support and education. Nine studies have been used as a foundation for this literature review. Four headlines have been crystallized out of the result, a) the view of death b) the impact of the meeting c) the importance of support d) the importance of preparation and education. The nurse experiences uncertainty in the meeting with the dying patient and his/her close ones and wishes both more support as well as more education. To sum up, this literature review can develope questions in the different units. These questions can then contribute to the developement of support and education, especially within areas that cares for dying patients. / Palliativ vård avser vård av döende när bot inte längre finns. Sjuksköterskans roll blir då att stödja patienten och ge kvalitativ omvårdnad för att patienten ska uppleva optimal livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan förbereda sig inför mötet med både patient och närstående samt att beskriva sjuksköterskans behov av stöd och utbildning. Nio studier har använts som underlag för denna litteraturstudie. Fyra rubriker har utkristalliserats ur resultatet, a) synen på döden b) mötets inverkan c) vikten av stöd d) betydelsen av föreberedelse och utbildning. Sjuksköterskan upplever osäkerhet i mötet med den döende patienten och dess närstående och önskar både mer stöd men också mer utbildning. Sammanfattningsvis kan denna litteraturstudie väcka frågor ute i verksamheten och därmed bidra till att stöd och utbildning utvecklas, speciellt inom områden som vårdar döende patienter.

Ett känsligt ämne som diskuteras inom det svenska samhället, sjukvården och världen runt. Många attityder, upplevelser, kulturer och religioner ligger inom ämnet. Syftet med denna studie är att belysa etiska och moraliska överväganden, attityder och upplevelser hos sjuksköterskor inom sjukvården. Metoden är litteraturstudie. Resultatet som framkommer i min studie bygger på sju vetenskapliga artiklar. Få sjuksköterskor är för aktiv eutanasi. Även om aktiv eutanasi inte finns reglerad i lag, finns redan den passiva formen av eutanasi inom sjukvården och är mer eller mindre acceptabel, tyckte ett stort antal av sjuksköterskorna i artiklar. Etiska principer, ålder, religion och kultur spelar en stor roll för att sjuksköterskorna kan ta ställning vid eutanasi. Sjuksköterskorna presenterar moralteorierna till eutanasis fördel när det gäller patienter med obotlig sjukdom. Alla sjuksköterskor hade någon gång upplevt att någon svårt sjuk patient har bett om dödshjälp / Euthanasia is a sensitive subject that is highly discussed within the Swedish society and the whole world of healthcare. There are various attitudes, experiences, cultures and religions involved in the topic. The purpose with this study is to highlight the ethic and moral perception, attitudes and experiences among the nursing. Method used for this research is this literature research. Results of this study are that few nurses are pro-active euthanasia. Even though there are no law within the constitution, most of the nurses consider the passive form of euthanasia as more or less acceptable. It is proved in the studies, that ethical principles, age, religion, and culture have a profound influence to ones opinion about active euthanasia. It was identified that the nurses had a moral theory that supported euthanasia in cases of incurable. All nurses had been in the situation where a patient wanted their help to die.

Flera av de patienter som vårdas palliativt idag är inte adekvat smärtlindrade. En bidragande orsak till detta är att en del patienter upplever en sådan rädsla för det analgetika som används att de väljer att inte alls eller inte fullständigt genomgå smärtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård, samt att undersöka hur dessa barriärer påverkade patientens vilja att genomgå smärtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rädsla för att smärta indikerar att sjukdomen har förvärrats, en rädsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rädsla för att distrahera läkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smärta. De faktorer som avgjorde patientens vilja att genomgå smärtbehandling var antalet barriärer patienten upplevde samt vilka de var. Av betydelse var även sjukvårdspersonalens bemötande av patienten då denna var i behov av smärtlindring. / Many patients in palliative care today don´t get adequate pain relief. A contributing cause of this is that they experience such fear of the analgesics in use that they choose either to completely avoid pain management or to have it partially. The purpose of this review was to identify the most common patient related barriers to pharmacologic pain relief in palliative care and to investigate how these barriers affect the patient´s choice to go through pain treatment. The results showed that the most frequent barriers were a fear that the pain indicates that the illness has become worse, a fear of addiction, tolerance, secondary effects, morphine and injections together with a stoic or fatalistic belief. Furthermore the fear of distracting the physician was a barrier together with the wish to be a "good" patient who doesn´t complain about pain. The factors which determined the patients´will to undergo pain treatment were the number of barriers and what kind of barriers. Another thing that matters was the nurses´treatment of the patient when he was in need of pain relief.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienten, samt stötta närstående. Närstående kan vara ett stort stöd för patienten i palliativ vård men situationen kan också vara en utmaning och de kan behöva hjälp att hantera sin situation. Det är sjuksköterskans roll att hjälpa och stötta även närstående i den palliativa vården.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård. Efterföljande frågeställningar var: På vilket sätt upplever närstående att de bäst får hjälp och stöd av sjuksköterskan? Vad upplever närstående som mindre bra i kontakten med sjuksköterskan?Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård sammanställdes till fyra teman: En omvälvande kris; Existentiella aspekter på död, värdighet och avsked; Fokusskifte från kurativ behandling till lindrande omvårdnad; Organisatoriska faktorer av betydelse.Konklusion: Att vara närstående till en patient som vårdas palliativt kan leda till en kris, och det kan vara svårt för dem att ta in vad vårdtiden innebär. Detta skapar behov hos närstående som sjuksköterskan behöver beakta. Omvårdnaden bör vara personcentrerad och holistisk. Det är viktigt att närstående hålls välinformerade och ges möjlighet att vara hos patienten samt vara delaktiga i omvårdnaden, vilket kan hjälpa dem att känna mening med vårdtiden. Likaså kan det vara viktigt för närstående att få ett fint avsked med patienten, samt ett avslut med sjuksköterskorna efter patientens död. / Immediate families’ experiences of palliative care. A literature review.Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote quality of life for the patient, and support immediate family. Immediate family can be a great support for the patient in palliative care but the situation can also be challenging and they may need help in dealing with their situation. It is the nurse’s role to also support the immediate family in the palliative care.Aim: The aim of this literature review was to illuminate immediate families’ experiences of palliative care. Subsequent research questions were: How do immediate family experience help and support from the nurse in the best way? What do immediate family experience as less good in the contact with the nurse?Method: A literature review with ten qualitative studies was conducted and the result was compiled through a content analysis. Result: Immediate families’ experiences of palliative care were compiled into four themes: An overthrown crisis; Existential aspects of death, dignity and farewell; Focus shift from curative care to relieving nursing care; Organizational factors of meaning.Conclusion: Being immediate family to a patient in palliative care can lead to a crisis, and it can be difficult for them to take in what the care means. This creates needs of immediate family that the nurse needs to take into account. The nursing care should be person-centered and holistic. It is important that immediate family are well-informed and gets the opportunity to be with the patient and be involved in the nursing care, which can help them to feel a sense of meaning with the care. It can also be important for immediate family to get a tender farewell with the patient, and closure with the nurses after the patient’s death.

Möten med palliativa cancerpatienter utgör en del av allmänsjuksköterskans yrkesområde. Osäkerhet som leder till svårigheter att bemöta dessa patienter finns hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Syftet var att undersöka vilka tankar, känslor och prioriteringar som var viktiga för den palliativa cancerpatienten samt vad som utmärkte en god relation till sjuksköterskan. En systematisk litteraturstudie enligt Goodmans sju steg genomfördes modifierat. I resultatet framkommer att patienter känner rädsla för att bli en börda och upplever osäkerhet samt ett kroppsligt förfall. Patienternas prioriteringar handlade om symtomkontroll, bevarandet av värdighet, det dagliga livet samt relationen till anhöriga. Att sjuksköterskan såg och tillgodosåg patientens behov samt hjälpte och skyddade patienten ingav tillit och hopp vilket stärkte relationen och kommunikationen. / Encounters with palliative cancer patients are a part of the nursing profession. Uncertainty that leads to difficulties to respond to these patients exists in both nurses and nursing students. The aim was to explore which thoughts, feelings and priorities were important for the palliative cancer patient and features important for a good relationship with the nurse. A systematic literature review after Goodman´s seven steps was carried out with modifications. Emerging in the result was patient´s thoughts about fear of becoming a burden, feelings of insecurity and a bodily decay. Patient´s priorities concerned symptom control, preservation of dignity, daily life and the relationship with relatives. Nurses who saw and met patient´s needs and also helped and protected them gave trust and hope which strengthened the relationship and communication.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen 90 000 personer och cirka 75 000 beräknas ha palliativa vårdbehov inom slutenvården eller på vård- och omsorgsboende. Anhöriga har en viktig roll i omvårdnaden vid palliativ vård. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge stöd och information. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slut för äldre personer på vård-och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som omfattar tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Informationssökning utfördes i två databaser PubMed och CINAHL Complete. Artiklarna granskades enligt Fribergs beskrivning.  Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier: Att vara delaktig, En god vårdrelation, Att känna misstro till vården, Lidande och sorg. Anhörigas upplevelser var både positiva och negativa i vården vid livets slut. Anhöriga ville ha regelbunden information och samtal med vårdpersonalen för att känna trygghet och vara delaktiga i beslutfattande i vården vid livets slut.  Sammanfattning: För att främja äldre personers livskvalitet engagerade sig anhöriga i deras närståendes vård i livets slut.  Kommunikation och information påverkade deras upplevelser av vården och de ville bli lyssnade till och sedda. Anhörigas delaktighet i vården vid livets slut kan bidra till en god vårdkvalitet. Bättre information och stöd från sjuksköterskor kan öka anhörigas delaktighet. Avsaknaden av kommunikation, information och stöd resulterade känslor av otrygghet, sårbarhet och misstro till vården vid livet slut. / Background: Approximately 90,000 people die yearly and about 75,000 people estimates to have palliative care in nursing homes in Sweden. The relatives have an important role for the patients in palliative care. The nurses have a responsibility to provide support and give information to both relatives and patient in the end-of-life care Aim: The object of this paper was to describe the relatives' experiences of end-of-life care for older people in nursing homes. Method: A literature review comprising ten qualitative scientific articles. Information retrieval was performed in two databases PubMed and CINAHL Complete. The articles were reviewed according to Friberg's description Results: The results reported four categories: experiences of being involved, a good care relationship, feeling distrust of care, suffering and sorrow. Relatives’ experiences were both negative and positive of palliative care. Relatives wanted regular basis communication, information, and conversation with the respective care staff for felling safe and most of the relatives’ wanted to be involved with decision making in the end-of-life. Summary: Relatives would participate in the care of their next-of-kin at the end-of -life to develop their quality of life. The family caregivers felt that communication and information affected their experience, and this enhanced a demand to be listened and to be seen. Relatives involvement in end-of-life care contribute to a good care. Better information and support from the nurses increase the involvement of the relatives. The cause of insufficiency of communication,   information and support leads to insecurity, vulnerability, and mistrust in the end-of-life care.

Bakgrund: Befolkningen blir äldre och kräver alltmer komplicerad hälso- och sjukvård som bedrivs i hemmen. Som en följd av detta förväntas även den palliativa vården i hemmen öka. Den palliativa vården bör tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda personer som får palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts i studien. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i tre olika kommuner i norra Sverige. Insamlade data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier. Att vara en del av ett team med ett gemensamt mål, att föra existentiella samtal är viktigt, att klara utmaningen med ett känslofyllt och ensamt arbete, att vilja ge en värdig och tryggvård och att försöka se till hela familjens behov. Slutsats: Arbetet med palliativ vård inom hemsjukvården är komplext och distriktssköterskan är en del av ett större team. Trots detta kan arbetet upplevas som ensamt, känslosamt och krävande, men även viktigt och givande. Ett fungerande teamarbete, regelbunden utbildning och debriefing är faktorer som leder till att distriktssköterskan utvecklas och kan ge god omvårdnad.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård som ges till patienter vid livets slutskede med syftet att ge bästa möjliga vård och lindra lidande. I takt med att den åldrande befolkningen ökar så ökar även den palliativa vården som ges i hemmet. Tidigare forskning visar att distriktssköterskor som vårdar äldre patienter med palliativa behov i hemmet upplever vårdandet som krävande och komplex.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda äldre patienter med palliativa behov i hemmet.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor i en kommun i södra Sverige. Insamlade data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004).  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; en meningsfull och viktig roll, utmaningar och möjligheter med palliativ vård i hemmet, upplevelsen av teamsamverkan inom palliativ vård och betydelsen av egen kompetens och erfarenhet.  Slutsats: Distriktssköterskor upplever att arbetet med palliativ vård är givande och meningsfullt både på ett personligt och professionellt plan. Trots detta är arbetet med palliativ vård i hemmet utmanande och krävande på grund av olika utmaningar såsom tidsbrist. Distriktssköterskor bär ett stort ansvar för genomförandet av en god palliativ vård och även ett ansvar att utbilda vårdpersonal. Viktiga faktorer för en god palliativa vård är teamsamverkan, betydelsen av egen erfarenhet och kunskap inom ämnet.