Bakgrund: I Sverige och globalt ses en ökning av patienter som önskar att vårdas och dö i hemmet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan saknar ordentligt stöd och förutsättningar för att tillhandahålla palliativ vård av hög kvalitet till patient och närstående i hemsjukvården. Närstående hade förväntningar på sig från hemsjukvården att ta en central roll av vården i hemmet. När den palliativa vården integrerades för sent i vårdförloppet ställdes det stora krav på närståendes delaktighet i hemsjukvården.  Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av tidig integrerad palliativ vård i hemsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie inspirerad av en metasyntes. Resultatartiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo varav 14 kvalitativa artiklar analyserades utifrån en inspiration av en metaetnografi. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån Critical, Appraisal, Skills, Programme, CASP. I dataanalysen framkom sex teman till resultatet. Resultat: Resultatet visade att närstående upplevde behov av ett fungerande partnerskap, vårdteamets tillgänglighet och en tydlig kommunikation med vårdteamet. När detta fungerade väl upplevde närstående en trygg och säker palliativ vård i hemmet. Slutsats: En tidig integrerad palliativ vård framkom som en viktig del i att kunna utforma vården efter närståendes behov. Genom att vårdteamet och närstående lärde känna varandra kunde en djupare relation utvecklas över tid. En djupare relation visade sig vara en förutsättning för att närstående skulle uppleva att deras behov blev tillgodosedda. / Background: In Sweden and globally, there is an increase in patients who wish to be cared for and die at home. Relatives had expectations from home health care to take a central role in care at home. When palliative care was integrated too late in the care process, the great demand was placed on the participation of relatives in home health care. Aim: To describe family caregivers experiences of early integrated palliative care in home care. Method: A systematic literature review inspired by a metasynthesis. Result articles were searched in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo, of which 14 qualitative articles were analyzed based on an inspiration from a metaethnography. Study quality apprasial was carried out based on Critical, Appraisal, Skills, Programme, CASP. In the data analysis, six themes emerged from the result. Result: The results showed that family caregivers experienced the need for a functioning partnership, the accessibility of the care team and a clear communication with the care team. When this worked well, family caregivers experienced safe and secure palliative care at home. Conclusion: Early integrated palliative care emerged as an important part of being able to design care according to the needs of family caregivers. By getting to know each other by the care team and family caregivers, a deeper relationship could develop over time. A deeper relationship proved to be a prerequisite for family caregivers to feel that their needs were met.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter patienter i behov av palliativ vård inom alla verksamhetsområden av hälso- och sjukvården. Att vårda patienter i livets slutskede skildrades av många sjuksköterskor som en utmaning till följd av bristande kunskap och erfarenheter. I utbildningsplanen för sjuksköterskans grundutbildning finns palliativ vård som ämne, men det implementeras på olika sätt vid olika lärosäten. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa sjuksköterskestudenters kunskap inom palliativ vård. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats utfördes. Datainsamling genomfördes i de omvårdnadsrelevanta databaserna CINAHL och PubMed, vilket resulterade i att 11 resultatartiklar analyserades. Resultat: Genom dataanalysen framträdde två huvudkategorier: 1) Kunskapens dimensioneroch 2) Kunskap genom utbildning. Den första kategorin belyser främst sjuksköterskestudenters kunskap inom olika områden relaterade till palliativ vård. Den andra kategorien belyser främst den aktuella utbildningens inverkan på studenters kunskap, avseende pedagogiska metoder samt utbildningens utformning. Konklusion: Resultatet indikerar att sjuksköterskestudenters kunskap och den nuvarande undervisningen i palliativ vård är bristande. / Background: Nurses meet patients in need of palliative care within all areas of healthcare. Palliative care is depicted by many nurses as a challenge, because of lacking knowledge and experience. The subject exists in the nursing curriculum within the undergraduate nursing education, but it is implemented in various ways at different universities. The aim of this literature review was therefore to illuminate undergraduate nursing students’ knowledge within palliative care. Method: A general literature review with an inductive approach was conducted. The data collection was carried out in the nursing relevant databases CINAHL and PubMed, which resulted in that 11 articles were analyzed. Result: The data analysis developed two main categories: 1) Dimensions of knowledge and 2) Knowledge through education. The first category mainly describes students’ knowledge within different areas related to palliative care. The second category mainly describes the influence of the present education on students’ knowledge, regarding pedagogical methods and structure of the education. Conclusion: The result indicates that students’ knowledge and the present education are lacking.

Palliativ vård är till för att förbättra patienters och närståendes livskvalitet när patienten har drabbats av en obotlig sjukdom. Vid palliativ vård i hemmet är närstående en resurs som ofta utför en stor del av vården. Till följd av detta riskerar de att själva drabbas av ohälsa. Distriktssköterskans uppgift är bland annat att stödja och handleda patienten och närstående med ett hälsofrämjande perspektiv. Om patient och närstående görs delaktiga i vården skapas förutsättningar för en vårdande relation. Genom att ge stöd och avlasta närstående kan distriktsköterskan påverka situationen för närstående men även för patienten. Syftet med den här studien var att belysa närståendes upplevelse av relationen med vårdpersonal vid palliativ vård i hemmet. En litteraturöversikt med systematisk sökning har valts som metod där kvalitativa data samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultatet framkom huvudtemat en trygg relation som i sin tur utgjordes av tre teman: tillit, partnerskap och kommunikation. Närstående kände att de hade större tillit till den palliativa vården när vårdpersonal var tillgängliga, utförde kontinuerlig vård och hade egenskaper och färdigheter som var lämpliga. Partnerskapet skapades genom nära relationer, involvering av närstående och att vårdpersonal lättade på bördan. Upplevelsen av en välfungerande kommunikation uppnåddes genom att närstående var välinformerade och fick hjälp med vägledning. En trygg relation vid palliativ vård i hemmet är en pågående process. Distriktssköterskan behöver vara medveten om vad som krävs för att kunna skapa en trygg relation med närstående då det även är betydelsefullt för patientens vård.

Bakgrund: Lindring av lidandet och främjandet av patienternas livskvalité ska vara i fokus inom den palliativa vården. Sjuksköterskors ansvar är att bemöta patienter och deras anhöriga med respekt och skapa den goda kommunikationen tidigt i bemötandet. För att omhändertagande av patienten ska ske fördelaktigt för alla parter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att ge palliativ vård i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt med stöd av kvalitativa artiklar och kvantitativa artiklar. De kvalitativa och kvantitativa artiklarna analyserades utifrån Fribergs metod och sedan presenteras i examensarbetets resultat och i bilagorna. Resultat: Goda och bristande relationer skapas utifrån sjuksköterskors kompetens vilket är information och god kommunikation gentemot patienter och deras anhöriga. Utbildningar ansågs nödvändiga i den palliativa vården för att sjuksköterskors hantering ska kunna ske av högre kvalité och öka kompetens, samt för att utveckla strategier vid komplexa vårdsituationer då alla patienter är unika och individuella. Slutsateser: De komplexa vårdsituationerna som uppstår påverkar sjuksköterskor i positiv respektive negativ riktning, de känslomässiga upplevelserna bidrar med negativa tankar och ökade stressfaktorer vilket kan påverka sjuksköterskors liv. / Background: Relief of suffering and promotion of patients' quality of life is the main focus in palliative care. The nurses' responsibility is to treat patients and their relatives with respect and create good communication so that the care for the patient can be based on a well functioning care. Aim: The aim was to describe the nurses' experience of providing palliative care in the final stages of life. Method: General literature review with the support of qualitative articles and quantitative articles. The qualitative and quantitative articles were analyzed on the basis of Friberg's method and then presented in the results and in theattachments. Results: Good and lacking relationships are created by nurses' competence, which is information and good communication with patients and their relatives. Training was considered necessary in palliative care for the nurses' handling for a higher quality, as well as for developing strategies in complex care situations where all patients are unique and individual. Conclusions: The complex care situations that arise affect the nurses in a positive and negative direction; the emotional experiences contribute with negative thoughts and increased stress factors, which could also affect the nurse’s private lives.

Bakgrund: 21 miljoner barn hade 2018 ett palliativt vårdbehov i världen och varje år dör uppemot 170 000 barn av sin obotliga sjukdom i Europa. Grunden för pediatrisk palliativ vård är en helhetssyn utifrån barnets kropp, själ och ande och vården behöver anpassas utifrån familjernas behov. Den palliativa vården kan innebära en stor livsomställning utifrån flera aspekter för de drabbade familjerna. Den pediatriska palliativa vården är komplex och behöver därför belysa föräldrars erfarenheter för att kunna bidra med kunskap till vårdpersonal.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som får palliativ vård.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med nio artiklar. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed. Analys enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Ur analysen erhölls fyra kategorier; “Kompetens och bemötande”, “Organisation av vården”, “Behov av stöd och information” och “Livets vändpunkter”.  Konklusion: Pediatrisk palliativ vård kan innebära ett tungt vårdansvar samt ekonomiska och sociala konsekvenser för föräldrar. Litteraturstudiens resultat och tidigare forskning tyder på ojämlik vård, bristande samordning och stöd till föräldrar. Vårdpersonal behöver därför utbildning och kunskap förankrat i föräldrars erfarenheter för att förbättra den pediatriska palliativa vården. / Background: In 2018, 21 million children had a palliative care need worldwide, and every year, up to 170 000 children die from their incurable disease in Europe. The foundation of pediatric palliative care is a holistic view of the child’s body, mind and spirit, and the care needs to be tailored to the families’ needs. Palliative care can entail a significant life adjustment in various aspects for the affected family. The pediatric palliative care is complex and therefore needs to highlight parents’ experiences to contribute knowledge to healthcare professionals.  Aim: The aim of the literature study was to explore parents’ experiences of having a child receiving palliative care.  Methods: A qualitative literature study with nine articles. The database search was conducted in PubMed and Cinahl, using Friberg’s five-step model for analysis.  Results: Four categories were identified in the analysis; “Competence and interaction”, “Organization of the care”, “Support needs and information” and “Turning point in life”.  Conclusion: Pediatric palliative care can entail a heavy caregiving responsibility, as well as economic and social consequences for parents. The findings of the literature study and previous research indicate unequal care, lack of coordination and support for parents. Therefore, healthcare professionals need education and knowledge anchored in parents’ experiences to improve pediatric palliative care.

Bakgrund: Varje år avlider cirka 90 000 människor i Sverige. 79 procent av dessa individer får brytpunktsamtal. Det innebär att patienter övergår från en kurativ vård till palliativ vård. Under palliativ vård möter sjuksköterskan frågor om existensen och döden. Majoriteten av människorna i världen är religiösa och människor tenderar att söka sig till religion/andlighet i livets slutskede. Det är viktigt att få kunskap om dessa upplevelser så att patienternas behov kan tillgodoses. Syfte: Att belysa upplevelser av palliativ vård hos patienter med religiös/andlig trosuppfattning. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod där innehållet har analyserats med en induktiv ansats. Data samlades genom Cinahl och Pubmed. Resultatet formades med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Att finna sätt att väcka och stärka hoppet med hjälp av trosuppfattningen och sociala nätverk, Att finna acceptans i livets slutskede och inför döden, Att förändra sitt tankesätt utifrån sin trosuppfattning och sjukdom. Slutsats: Litteraturstudien belyser vikten av den enskilda individens upplevelse av sin trosuppfattning när patienten vårdas palliativt. Detta är särskilt viktigt när det gäller de existentiella frågorna som ställs under den palliativa vården. Studien belyser även att vårdpersonalen behöver utbilda sig i olika trosuppfattningar så att de existentiella frågorna kan besvaras.

Bakgrund: Det finns ungefär 200 cancersjukdomar och år 2021 insjuknade 68 810 personer i en cancersjukdom i Sverige. Stigande ålder, ärftlighet och genetiska förändringar ökar risken för att drabbas av en cancersjukdom och hos personer under 80 år är cancer den främsta dödsorsaken. Valet av behandling avgörs utifrån cancerformen och tumörens lokalisering. Det finns generellt två former av behandlingsalternativ, kurativ och palliativ behandling, vilka behandlar botbara och obotliga cancersjukdomar. Palliativ vård syftar till att främja patientens välbefinnande, livskvalitet och värdighet som vid livets slut kan innebära sociala och existentiella utmaningar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en obotlig cancersjukdom. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie bestående av elva kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Patienters erfarenheter av att leva med en obotlig cancersjukdom presenteras utifrån tre huvudteman med tillhörande subteman; När livet förändras: fysisk och psykisk påverkan och att leva ett normalt liv; Att leva med en obotlig cancersjukdom: acceptans och kontroll och vårdens betydelse; Att stå inför döden: existentiella tankar. Slutsats: Patienterna drabbades av fysisk och psykisk påverkan vilket påverkade deras hälsa och möjligheten till att leva ett normalt liv. Acceptans gav en känsla av kontroll över sjukdomen och information samt att vara symtomfri främjade acceptans. Att leva ett normalt liv var även en strategi för att acceptera döden. Personcentrerad vård var av betydelse och bristande information och kontinuitet upplevdes inom vården. / Background: There are approximately 200 cancer diseases, and in the year of 2021 68 810 people were diagnosed with cancer in Sweden. Increasing age, heredity and genetic changes raises the risk of developing a cancer disease and it’s the most common cause of death in people under 80 years of age. The choice of treatment is determined by the type of cancer and the tumor´s localization. There are generally two types of treatments, curative and palliative which refers to curable and incurable cancer. Palliative care is aimed to promote the patients well-being, quality of life and dignity which at the end of life may involve social and existential challenges. Aim: The aim of this literature study was to describe the patients experiences of living with incurable cancer. Method: This is a descriptive literature study with the result from eleven scientific articles.  Main Result: The patients experiences of living with incurable cancer are presented according to three main themes with related sub-themes; When life changes: physical and mental impact and living a normal life; Living with incurable cancer: acceptance and control and the importance of care; To face death: existential thoughts. Conclusion: The patients were affected by physical and mental symtoms, which affected their health and the possibility of living a normal life. Acceptance provided a sense of control of the disease and information as well as being free of symtoms, encouraged acceptance. To live a normal life was also a strategy for accepting death. Person centered care was important, and insufficient information and continuity was experienced within the care.

Bakgrund: Att lindra smärta är en av sjuksköterskans vanligaste arbetsuppgifter. Opioider är en vanlig ångest och smärtlindring men är problematisk då det finns ett omfattande substansmissbruk världen över. Palliativ vård förekommer när sjukdomen ej går att bota och att sjukdomen kommer leda till patientens död. Det finns ett utbrett användande av opioider inom den palliativa vården. Syfte: Studien avser att ge en översikt kring sjuksköterskans erfarenheter av smärtbehandling med opioider inom palliativ vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats med systematisk dataanalys. Studien följde Polit & Becks tiostegsmodell (2020) och analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2003). Resultat: Efter den tematiska analysen framkom teman innehållande ”Komplexiteten med palliativ vård”, ”Opioiders potential och risker”, ”Förutsättningar och kompetenser”. Subteman framkom innehållande “Svårnavigerade etiska dilemman”, “Utmaningar i livets slutskede”, “Potentiellt riskfylld administrering”, “I syfte att minska lidande”, “Vikten av lyhördhet från läkarna”, “Komplexa smärtbedömningar”, “Trygghet och kompetens genom arbetserfarenhet”. Slutsats: Mer kunskap och kompentensutveckling för att sjuksköterskan ska kunna behandla patientens behov av smärtlindring utan att känna rädsla och okunskap inför risken att administrera en felaktig dos. / Background: Relieving pain is one of the nurse's most common tasks. Opioids are a common anxiety and pain reliever but are problematic as there is extensive substance abuse worldwide. Palliative care occurs when the disease cannot be cured and the disease will lead to the patient's death. There is widespread use of opioids in palliative care. Purpose: This study aims to provide an overview of what the research says about the nurse's experiences of pain treatment with opioids in palliative care. Method: General literature study with a qualitative approach with systematic data analysis. The study followed Polit & Beck's ten-step model (2020) and qualitative thematic analysis according to Graneheim & Lundman's (2003) analysis method. Results: After the thematic analysis, themes emerged containing "The complexity of palliative care", "Opioids' potential and risks", "Prerequisites and competences". Subthemes emerged containing "Difficult to navigate ethical dilemmas", "Challenges at the end of life", "Potentially risky administration", "In order to reduce suffering", "The importance of responsiveness from doctors", "Complex pain assessments", "Safety and competence through work experience". Conclusion: More knowledge and competence development so that the nurse can treat the patient's need for pain relief without feeling fear and ignorance about the risk of administering an incorrect dose.

BakgrundPalliativ vård inbegriper att främja livskvaliteten för patienter med obotlig, progressiv skada eller sjukdom. Hemmet har betydande roll för patientens välbefinnande och livskvalitet samt påverkar sjuksköterskans förutsättningar att utföra sitt arbete. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården berör vård av patienten, stöd till anhöriga samt samverkan med andra professioner. SyfteSyftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. MetodDetta är en strukturerad litteraturöversikt med inspiration av tillvägagångssätt från systematiska översikter. I databaserna PubMed och CINAHL valdes tolv artiklar som analyserades enligt Fribergs fyra steg samt kvalitetsgranskades med Nilssons granskningsmall. ResultatFyra huvudkategorier identifierades: det egna hemmet blir både vårdmiljö och arbetsmiljö, betydelsefullt att upprätthålla relationer, emotionell påverkan samt upplevelse av bristande utbildning. Betydelsefullt att upprätthålla relationer presenterades i två underkategorier: fokus på samverkan med patient och anhöriga för att skapa trygghet samt samverkan med andra professioner skapar trygghet. SlutsatsHemmiljön beskrevs som viktigt för att skapa förtroendefulla och delaktiga relationer med patient, anhöriga samt andra professioner. Att tillhandahålla palliativ vård i hemmet beskrevs både tillfredställande och krävande. Sjuksköterskorna var otillräckligt förberedda med kunskap för att bedriva en god palliativ vård i hemmet. / BackgroundPalliative care involves improving the quality of life for patients with incurable, progressive injury or disease. The home plays a significant role in the patient's well-being and quality of life and affects the nurse's ability to perform their work. The nurse's role inpalliative care involves patient care, support for relatives and collaboration with other professions. AimThe aim of this study was to explore nurses’ experience of palliative care at home. MethodThis is a structured literature review with inspiration from approaches from systematic reviews. In the databases PubMed and CINAHL, were twelve articles selected which were analyzed according to Friberg's four steps and quality checked using Nilsson's review template. ResultsFour main categories were identified: the home becomes both a care environment and work environment, important to maintain relationships, emotional impact and experience of lack of education. Important to maintain relationships was presented in two subcategories: focus on cooperation with patient and relatives to create safety and cooperation with other professions created safety. ConclusionsThe home environment was described as important for creating trusting and involving relationships with patients, relatives and other professions. Providing palliative care at home was described as both satisfying and demanding. The nurses were insufficiently prepared with knowledge to provide good palliative care at home.

Bakgrund: Vid palliativ vård botas inte längre sjukdomen, utan fokus ligger på att lindra patientens symtom. Patienter med palliativ vård förekommer på olika vårdenheter och därmed är det nödvändigt att sjuksköterskan är kompetent inom området och arbetar yrkesetiskt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Metod: Som metod valdes en litteraturöversikt som inkluderar tio kvalitativa och kvantitativa studier. PubMed och Cinahl Complete var de två databaser som användes och artiklarna analyserades enligt Fribergs analyssteg. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatet: Patienters upplevelser av vårdpersonal vid palliativ vård, Patienters upplevelser av familjen vid palliativ vård, Vikten av det sociala livet vid palliativ vård och Känslomässiga upplevelser vid palliativ vård. Sammanfattning: Resultatet visade att patienter ville känna sig sedda och få en individanpassad vård där sjuksköterskan hade kunskap om hur de ska informera patienter. Det framkom att sjuksköterskor behövde ha mer kunskap om palliativ vård och att patienterna inte uppskattade när anhöriga vid vårdbesöket visade sorg. Resultatet påvisade även att det sociala livet för patienterna var viktigt för att känna sig värd. Att känna oro och rädsla var återkommande känslor och negativa tankar om framtiden, familjen och ekonomin förekom. / Background: In palliative care, the disease is no longer cured, but the focus is on alleviating the patient's symptoms. Patients with palliative care occur in various care units and thus it is necessary that the nurse is competent in the field and works professionally ethically. Aim: The aim was to describe patients' experiences of palliative care. Method: A literature review was chosen as the method, which includes ten qualitative and quantitative studies. PubMed and Cinahl Complete were the two databases used and the articles were analyzed according to Friberg´s analysis step. Results: Four themes were identified in the results. Patients' experiences of nursing staff in palliative care, Patients' experiences of family in palliative care, The importance of social life in palliative care and Emotional experiences in palliative care. Summary: The results showed that patients wanted to feel seen and receive individualized care where the nurse had knowledge of how to inform patients. It emerged that nurses needed to have more knowledge of how to inform patients. It emerged that nurses needed to have more knowledge about palliative care and that patients did not appreciate when relatives showed sadness during the care visit. The results also showed that the social life of the patients was important to feeling valued. Feeling anxiety and fear were recurring feelings and negative thoughts about the future, the family and the economy were present.