Intensivvården är ett fält där patienter vårdas för livshotande tillstånd. Där, trots en snabb teknologisk utveckling, det inte alltid är möjligt att rädda patientens liv. De här patienterna avlider för det mesta på IVA eller annan avdelning på sjukhuset. Data från palliativa registret tyder dock på att patienter i hög utsträckning önskar dö i hemmet om det är möjligt. Möjligheten att överföra patienter från intensivvårdsavdelning (IVA) till hemmet finns i vissa delar av världen men betraktas i de flesta länder som något extraordinärt. I det aktuella examensarbetet utforskas tidigare forskning inom området. Syftet med examensarbetet var att övergripande sammanställa forskning kring hur överföring av intensivvårdade patienter till hemmet i livets slutskede beskrivs. Examensarbetet har genomförts som en integrativ sammanställning av alla återfunna studier publicerade de tio senaste åren i fyra stora databaser. Resultatet visar att perspektiv från patient, anhöriga och personal står i centrum. För patienter och anhöriga handlar beslutet om att utöva sin autonomi och på ett värdigt sätt avsluta sitt liv. Kultur är en viktig faktor. Hos personalen dominerade tankar om hur överföringen ska gå till och kring vilka patienter som var lämpliga att överföra. Arbetet visar att överföring hem från IVA sker i flera delar av världen och att de som har varit inblandade i stort är positivt inställda. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i hela processen, från att stödja patientens autonoma förmåga, samordna resurser och även i genomförandet av själva transporten. / Intensive care is an area where patients are treated for life threatening conditions where, even if development is happening quickly, the patients’ lifes cannot always be saved. These patients usually die at the ICU or in other general hospital wards. Data from the Swedish palliative register shows that a large portion of patients would prefer to die at home. The possibility to transfer patients from the ICU to home before death exists as a practice in some parts of the world but is usually seen as something out of the ordinary. In this master thesis earlier published studies on this practice were explored. The purpose was to describe the existing research regarding transferring patients from the ICU home to die. The method has been an integrative review of all retrieved articles published in four big databases during the last ten years. The results showed that the perspectives of patients, relatives and personnel are central. For patients and their relatives, the question of personal autonomy and a dignified end of life are of importance. For ICU staff the views are dominated by more practical concerns regarding how a transfer can be made and which patients were suitable for the practice. Transfer home from the ICU to die is happening around the world and those that have been involved report positive experiences. The ICU nurse plays an important role in the whole process, from first identifying the patient’s autonomic capacity in order to make such a decision, to coordinating resources and preparation of the transfer, and even in performing the transfer.

Bakgrund: Den palliativa vården är komplex och nutritionsvården är av stor vikt. Palliativ vård är inriktad på symtomlindring och ökad livskvalité, där sjuksköterskan i vårdteamet har nyckelrollen. En god relation mellan patient, närstående och vårdteamet är av största vikt för vårdens kvalité. Palliativ vård kännetecknas av tvärprofessionellt teamsamarbete.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdteamets erfarenheter av nutritionens betydelse i sen palliativ fas. Metod: En integrativ litteraturstudie med systematiska sökningar och en deskriptiv designgenomföres. Nio artiklar inkluderades och analyserades i enlighet med Whittemore och Knafls analyssteg. Resultat: Ur resultatet identifierades tre huvudtema vilka var Skapa teamsamverkan, Skapa förutsättningar för hälsoupplevelse och Att hantera motstridiga intressen. Resultatet visar attett fungerande vårdteamsamarbete hade betydelse för planering av nutritionen. Tidig dialog med patient och närstående skapade bättre förutsättningar för en individuell vårdplan och bevarande av patientens autonomi. Det framkom att sjuksköterskor i vårdteamet kände sig ensamma om planering och bedömning av nutritionsbehandling på grund av bristande kunskap och arbetserfarenhet. Slutsats: Kunskap och erfarenhet är avgörande för att vårdteamets skall känna sig trygga i sin roll avseende nutrition i sen palliativ fas

No description available.

Background Ethical dilemmas in palliative care is a common issue for nurses to handle. Nurses have the responsibility to provide care that is in the best interest for the patient and to enhance the quality of life in the end-of-life stage. Dilemmas occur when differing opinions exist about what is in the best interest for the patient. Previous research indicates that nurses play a significant and crucial role in managing ethical dilemmas in palliative care, many of them experience conflicts when their sense of what is right clashes with their perceived duties. Aim The aim of this study was to describe strategies that nurses use for dealing with ethical dilemmas in palliative care. Method A literature-based study where eleven articles have been analyzed according to Friberg's five-step model. Results The findings of this study indicates that the primary strategies nurses use for addressing ethical dilemmas in palliative care was to establishing trusting relationship with the patients and also with their relatives. Collaboration with colleagues is also crucial and fostering effective teamwork, creating an environment for collective reflection to exchange experiences and knowledge. Conclusion Effective teamwork and strong patient relationships are essential in palliative care, leadong to an increased well-being for the patient and the ability to tailor care needs individually. Nurses in palliative care require ongoing professional development to feel secure in their professional roles and to foster confident healthcare relationships. / I strävan att uppnå optimal vård för patienter i palliativ vård står sjuksköterskor inte sällan inför komplexa etiska dilemman. Syftet med denna studie var att beskriva de strategier sjuksköterskor använder för att hantera etiska dilemman inom palliativ vård. Resultatet visar att genom att mötas i samtal och att lyssna noggrant uppstår tillitsfulla relationer till både patienter och närstående. Hanteringen av etiska dilemman underlättas när sjuksköterskorna skapar en personcentrerad vårdmiljö utifrån patienters och närståendes önskemål. En annan strategi var samarbete i det tvärvetenskapliga vårdteamet. Ett teams olika kompetenser behövs för att tillgodose patienters vårdbehov. Etiska dilemman har ingen enkel lösning och för att skapa en gemensam förståelse och strategi krävs att teamet kan diskutera samt reflektera tillsammans och dela med sig av erfarenheter. Studien identifierade behovet av kontinuerlig kompetensutveckling inom etik för sjuksköterskor inom palliativ vård. Att vara rustad med djupare kunskap inom etiska teorier och metoder gav sjuksköterskorna större trygghet att fatta svåra beslut och att agera som patientadvokater. Slutligen framkom det att tid för reflektion var viktigt när sjuksköterskor stod inför etiska dilemman. Regelbundna reflektioner ökade medvetenheten hos sjuksköterskor, hur deras egna etiska värderingar påverkade deras beslut i vården av patienter i palliativt skede. Studiens resultat grundades på en sökning av elva vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Efter noggrann granskning och analys av artiklarna sammanställdes resultatet i två huvudteman och sex subteman. Dessutom diskuterades personcentrerat förhållningssätt, samtalets betydelse, sjuksköterskors ansvar att hålla sig uppdaterade, teamarbetets betydelse och normmedvetet och hållbarhet. Slutsatsen indikerar att genom tillämpning av dessa strategier kan sjuksköterskor hantera etiska dilemman och därigenom öka välbefinnandet för patienter inom palliativ vård.

Bakgrund: Patienter som vårdas palliativt får inte alltid den munvård som krävs för att upprätthålla god munhälsa. Det kan leda till komplikationer i munhålan såsom inflammationer, sår, smärta och muntorrhet hos patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos patienter som vårdas palliativt inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa artiklar, fem kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod har analyserats. Resultat: Fyra teman framkom. Etiska dilemman kring munvård visade sig som ett etiskt dilemma då bevarande av patientens värdighet blev en fråga kring munvårdens utförande. Otydlig ansvarsfördelning visade sig som en orsak till utebliven munvård då det framkom otydlighet om vem som ska utföra munvård. Kunskapsbrist som leder till utbildningsbehov visade sjuksköterskornas kunskapsbrist i munvård samt behovet av fortbildning på arbetsplatserna. Behov utav tydliga riktlinjer för munvård var önskvärt hos sjuksköterskorna då de upplevde svårigheter med att arbeta strukturerat med munvård på grund av att det inte fanns verktyg för bedömning av munhälsa. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visade att munvård är av stor betydelse för att undvika lidande hos patienter som vårdas palliativt. Trots detta tillgodosågs inte patienternas behov utav munvård i den utsträckning som krävdes för att skapa största möjliga välbefinnande.

Background: The patient’s last days affect the relative immensely and without support the relative can suffer from prolonged grief and ill health. In the meeting between nurses and relatives of patients who receive end of life care, it is important to also see the relatives as individuals. Relatives appreciate good communication and cooperation with the nurses, so that they can give the patient a good death, a knowledge that is lacking in some wards. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences in meeting relatives in end-of-life care. Method: Systematic qualitative literature review based on Evans. Results: Two themes emerged after analysis, A Good Death and Relatives’ Participation. Based on these themes, five subthemes were identified, Knowledge, To create a calm, The influence of relatives, Communication and Obstacles. Conclusion: There are difficulties in meeting and dealing with relatives of patients at the end of life. Partly because of the relatives' right to participate, because there are laws and guidelines to follow, but also because of the emotions that can arise in the crisis that everyone involved is in. Nurses need knowledge about the dying process and how to encounter both the patient and relatives to be able to offer a good death with dignity.   Keywords: End of life care, experiences, nurses, palliative care, relatives.

Vården förflyttas idag ut från lasaretten och utförs alltmer i patientens hem. Hemmet som vårdmiljö innebär trygghet för patienten, men är komplext. För sjuksköterskan innebär vårdandet att möta patienten och skapa en god vårdrelation genom det vårdande samtalet där patientens livsvärld synliggörs. Med en alltmer ökande vård som utförs i hemmen så kan patientens privata sfär och trygghet äventyras. Denna litteraturöversikts syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmiljö. Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Organisation och omgivande faktorer i vårdandet”, ”Vardagen och vårdandet” och ”Patienten, hemmet och anhöriga”, som därefter delades upp i sju underteman. Ur resultatet sågs flera faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet. Här identifierades vårdrelationen med patienten som viktig och att vårda med anhöriga nära patienten, men även yttre faktorer såsom begreppet tid runt vårdandet och teamarbete lyftes fram som betydande faktorer. Sjuksköterskan är i behov av stöd och utbildning för att kunna ge god vård. Teamarbete sågs som centralt och var viktigt för att möjliggöra en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan, patient och anhöriga. Sammanfattningsvis visar studien på att sjuksköterskan upplever vårdandet som komplext, men att det är viktigt i vårdandet att sjuksköterskan bekräftar patienten och finns till för dennes behov för att patienten ska uppleva välbefinnande och god vård sista tiden i livet.

Introduktion Cancer är en vanlig dödsorsak och antalet personer som drabbas av cancer förväntas öka i framtiden. Den palliativa vården är högst aktuell bland människor med en cancersjukdom som inte går att bota. Den palliativa vårdens funktion är att symtomlindra och ge psykologiskt, socialt och existentiellt stöd till både patienten och de närstående. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av palliativ vård vid cancersjukdom. Metod Beskrivande design med litteraturöversikt av 13 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Databaserna som användes var PubMed och CINAHL.   Resultat Analysen resulterade i fem teman som var: rädsla för palliativ vård, kommunikation som trygghet, finna tröst i det spirituella, känna tillit till vården och den som vårdar samt att inte kunna förlita sig på sig själv. Deltagarna beskriver okunskap gällande begreppet palliativ vård och vad det för med sig för känslor, men även den bristande kommunikationen, vilka egenskaper de värdesätter hos hälso- och sjukvårdspersonal, hur de känner sig som en belastning samt att de finner tröst i det spirituella. Slutsats   Hälso- och sjukvårdspersonal behöver mer utbildning och kunskap kring den palliativa vården för att tillgodose behov som människor med cancersjukdom kan ha. Vidare behöver det också bli mer tydligt vad begreppet palliativ vård betyder och vad det innebär för den enskilda individen. / Introduction Cancer is a common cause of death and the number of patients with cancer is supposed to increase in the future. Palliative care is highly relevant for people living with incurable cancer. Palliative care is supposed to relieve symptoms and give psychological, social and existential support both to the patient and their loved ones. Aim The aim of this study was to describe the experiences people diagnosed with cancer have of palliative care. Methods Descriptive design with literature overview of 13 qualitative articles.  The articles were quality checked and analyzed. The databases used were PubMed and CINAHL. Results The content analysis resulted in five themes: fear of palliative care, communication as security, finding comfort in spirituality, trust in the healthcare and the healthcare providers and not being able to take care of one’s self. The participants explained a lack of knowledge when it comes to palliative care and what it means. They also described the lack of communication, which qualities they valued in healthcare providers, how they feel like a burden and that they find comfort in spirituality. Conclusion Healthcare providers need more knowledge about palliative care to accommodate people living with cancers’ needs. They also need to be clearer in what the concept means to the individual.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som hälso- och sjukvård med syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Palliativ vård omfattar holistiskt synsätt på patienter som inkluderar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt känslomässiga aspekter av vård och involverar både anhöriga och patienter. Palliativ vård är tidskrävande, vilket medför etiska utmaningar för sjuksköterskor och påverkar den vård som ges till patienterna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts baserade på 12 studier med totalt 221 medverkande legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. Sökningarna gjordes i databaser CINAHL och PubMed, artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Resultat: I resultatet identifierades sju teman: Etiska utmaningar kring patientens autonomi och självbestämmande, Etiska utmaningar kring anhörigas involvering och stöd, Etiska utmaningar kring kommunikationen, Etiska utmaningar kring beslut om livsuppehållande åtgärder, Etiska utmaningar kring andliga och kulturella behov, Etiska utmaningar kring sjuksköterskornas känslomässiga belastning, Etiska utmaningar i samverkan med annan personal. Slutsats: Kommunikationsutmaningar och samarbetsproblem inom vårdteam påverkade också omvårdnad av palliativa patienter. Förbättrad kommunikation, tydligare riktlinjer och ökat stöd var påpekat av sjuksköterskor som behov för att säkerställa en mer patientcentrerad och etiskt hållbar palliativ vård.Nyckelord: Etiska utmaningar, komfort, kommunikation, palliativ vård, sjuksköterskors upplevelser. / Background: Palliative care is defined as health care division with the aim of alleviating suffering and promoting quality of life of patients with progressive, incurable disease or injury. Palliative care encompasses a holistic view of the patients that includes physical, psychological, social and existential needs as well as emotional aspects of care and involves both patients and their relatives. Palliative care can be time demanding, which poses ethical challenges for nurses and affects the care given to patients. Aim: This literature review aimed to illuminate nurses’ experiences concerning ethical challenges in the context of palliative care.Method: A literature study with a qualitative approach was performed based on 12 qualitative primary studies which included a total of 221 registered nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. The searches were made in databases CINAHL and PubMed, quality checked using SBU's review template. Result: Seven main themes were identified in the results: Ethical challenges regarding the patient's autonomy and self-determination, Ethical challenges regarding the involvement and support of relatives, Ethical challenges regarding communication, Ethical challenges regarding decisions about life-sustaining measures, Ethical challenges regarding spiritual and cultural needs, Ethical challenges regarding the nurses' emotional burden, Ethical challenges in collaboration with other personal. Conclusion: Nurses in palliative care faced ethical challenges regarding patient autonomy and well-being, communication and collaboration. Communication challenges and collaboration problems within care teams also affected care of palliative patients. The nurses believed that improved communication, clearer guidelines and increased support are needed to ensure more patient-centred and ethically sustainable palliative care. Keywords: Comfort, communication, ethical challenges, nurses' experiences, palliative care.

Bakgrund: Palliativ vård innefattar vård i livets slutskede utifrån ett holistiskt synsätt på patienten och vård ges utifrån symptomlindring, samarbete, kommunikation och närståendestöd för att lindra det totala lidandet. Inom grundutbildningen för sjuksköterskor ingår verksamhetsförlagd utbildning, dock i olika omfattningar beroende på lärosäte. Färdiga sjuksköterskor förväntas kunna mildra det totala lidandet. Sjuksköterskestudenter känner sig oförberedda, både teoretiskt och praktiskt, för att möta patienten i livets slutskede och ge en värdig vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts där nio kvalitativa artiklar samt två kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Analysen av de elva artiklarna resulterade i fem områden Betydelsen av förberedelse, kommunikation, stöd från kollegor, att våga möta sina känslor samt betydelsen av god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskestudenter erfar kunskapsbrister inom palliativ vård, som är komplext och kräver erfarenhet för att tillhandahålla god vård. Studenter har känslomässigt svårt att hantera utmaningar som uppstår vid palliativ vård, samt adekvat förberedelse från sjuksköterskeutbildningen kan skapa förutsättningar för god palliativ vård. / Background: Palliative care involves end-of-life care based on a holistic approach to the patient, focusing on symptom relief, collaboration, communication, and support for family members to alleviate overall suffering. In nursing education, practical training is included, varying in extent depending on the institution. Registered nurses are expected to alleviate overall suffering. Nursing students often feel unprepared, both theoretically and practically, to encounter patients at the end of life and provide dignified care. Objective: To describe nursing students' experiences of caring for palliative patients at the end of life. Method: A general literature review was conducted, analyzing nine qualitative articles and two quantitative articles. Results: The analysis of the 11 articles resulted in five areas: the importance of preparation, communication, support from colleagues, the courage to face one's emotions, and the importance of a good care relationship. Conclusion: Nursing students experience knowledge gaps in palliative care, which is complex and requires experience to provide quality care. Students emotionally struggle to handle challenges in palliative care, and adequate preparation in nursing education can create conditions for good palliative care."