Bakgrund: Möjligheterna till palliativ vård har ökat inom sjukvårdens verksamheter och år 2010 avled ca 90 000 människor i Sverige varav 80 procent ska bedömts ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården är utformad för att vårda individer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada, där fokus ligger på lindrande av lidande och främjande av livskvalité. Syfte: Att beskriva och sammanställa det vetenskapliga underlaget inom omvårdnad för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter under palliativ vård i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande design uppbyggd av tio artiklar av kvalitativ ansats och funna i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: En relationsskapande vård är centralt och att det krävs att sjuksköterskan är uppmärksam, lyhörd och känslig. Kommunikation ansågs där vara grundpelaren för relationskapande vård, samt bidra till att skapa en säker och effektiv vård. Utöver detta hade sjuksköterskorna erfarenhet av att patientmötet kunde generera existentiella frågor angående sin egen mortalitet och att behöva möta andras existentiella frågor om liv och död. Sjuksköterskorna erfor att vid patientens sista tid i livet hade närstående en betydande roll för att upprätthålla en önskvärd död. Det framgick även att de fick erfara professionella och emotionella utmaningar som genererade i strategier för att hantera dessa situationer. Där de kunde konstatera att arbetet i slutändan var givande och utvecklande. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar på att vårda palliativa patienter i livets slutskede är en utmaning som kräver sjuksköterskans emotionella närvaro. Utmaningarna möttes med att sjuksköterskorna skapade strategier för att öka kontrollen över de känslor och tankar som uppkommer i samband med vårdandet. Trots utmaningar och svåra känslomässiga stunder kunde det konstateras att sjuksköterskorna ansåg arbetet inom palliativ vård vara en belönande erfarenhet som erbjuder en känsla av personligt fullbordande och att de gjorde skillnad. / Background: The opportunities for palliative care have increased in the healthcare operations and in the year 2010 about 90,000 people died in Sweden, of which 80 percent are estimated to have been in need of palliative care. Palliative care is designed to care for individuals with progressive, incurable disease or injury, where the focus is on alleviating suffering and promoting quality of life. Aim: To describe and compile the scientific basis in nursing for nurses' experiences of caring for adult patients during palliative care in the end of life. Method: A literature study with a descriptive design made up of ten articles of qualitative approach and found in the databases PubMed and Cinahl. Findings: Relationship-building care is central, and it is required that the nurse is attentive, responsive and sensitive. Communication was considered the foundation for relationship-building care, and contributed to creating a safe and effective care. In addition to this, the nurses had experience that this encounter could generate existential issues regarding their own mortality and having to face other people's existential issues of life and death. The nurses experienced that at the patient's last time in life, close relatives had a significant role in maintaining a desirable death. It also emerged that they experienced professional and emotional challenges which generated strategies for dealing with these situations. Where they could state that the work was ultimately rewarding and developing. Conclusion: The present literature study shows that caring for palliative patients at the end of life is a challenge that requires the nurse's emotional presence. The challenges were met with the nurses creating strategies to increase control over their emotions and thoughts that arise in connection with care. Despite challenges and difficult emotional moments, it could be stated that the nurses considered the experience of working in palliative care rewarding and offered a sense of personal fulfillment and that they had made a difference.

Bakgrund: Att möta barn med livshotande sjukdom är något sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård kan ställas inför. De följer då barnet och deras närstående från diagnostisering av livshotande sjukdom tills att barnet tar sitt sista andetag. Palliativ vård skiljer sig mellan barn och vuxna vilket kan kräva användning av alternativa metoder baserat på ålder samt mognad för att nå fram till patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med behov av palliativ vård i hemsjukvård såväl som på institution. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databaser som använts är Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier med nio tillhörande underkategorier; Relationen mellan sjuksköterskor, barn och deras närstående, Utmaningar i det vårdande arbetet och Bristande kunskap. Slutsats: Många känslor är involverade vid vård av barn med palliativa vårdbehov vilket har utvecklat olika hanteringsstrategier hos sjuksköterskor, exempelvis prata kring situationen med kollegor. Det har även framkommit att vårdrelationen är en väsentlig del i vårdandet och att kommunikationen med barn behöver förenklas för att de ska förstå. Sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper kring palliativ vård och pediatrik från sjuksköterskans grundutbildning. / Bakgrund: Att ta hand om barn med livshotande sjukdomar är något sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård kan ställas inför. De följer sedan barnet och deras anhöriga från diagnosen livshotande sjukdom tills barnet tar sitt sista andetag. Palliativ vård skiljer sig mellan barn och vuxna vilket kan kräva användning av alternativa metoder baserade på ålder och mognad för att nå patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ta hand om barn i behov av palliativ vård i såväl hemsjukvård som på institutioner. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De databaser som har använts är Cinahl och PubMed. Resultat: Resultaten presenteras i tre kategorier med nio underkategorier; Relationen mellan sjuksköterskor, barn och deras anhöriga, Utmaningar i vårdyrket och Bristande kunskap. Slutsats: Många känslor är involverade i vården av barn med palliativa vårdbehov som har utvecklat olika copingstrategier för sjuksköterskor, till exempel att prata om situationen med kollegor. Det framkom också att vårdrelationen är en väsentlig del av vården och att kommunikationen med barn behöver förenklas för att de ska förstå. Sjuksköterskor upplevde bristande kunskap om palliativ vård och pediatrik från sjuksköterskeskolan.

Bakgrund: Omkring 90 000 människor som avlider i Sverige varje år, 80% av dessa är i behov av palliativ vård. Flera patienter med obotliga sjukdomar föredrar att bli omhändertagna och få avlida hemma, vilket kommer att ställa höga krav på sjuksköterskors kunskap och kompetens inom detta område. Att vara sjuksköterska och vårda palliativa patienter är utmanande. Genom att beskriva sjuksköterskans behov av kunskap och kompetens inom palliativ vård i hemmet kan öka förståelse av betydelsen av palliativ vård i hemmet och vilka utmaningar sjuksköterskan kan ställas inför. Därför önskas fler forskningar om sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i hemmet för att öka kunskapen hos sjuksköterskan i syftet att ge en bättre vård i framtiden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversiktstudie som är baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Av resultatet framkommer att sjuksköterskan som utförde palliativ vård i patientens hem inom hemsjukvård behöver mer kunskap och kompetens inom palliativ vård. Av resultaten framkommer att sjuksköterskan som utför palliativ vård i hemmet, kan utsättas för flera utmaningar som kan påverka sjuksköterskans hälsa och välbefinnande samt leda till osäker vård. Det finns även ett behov av samarbete med andra professionella personer, exempelvis läkare eller avdelnings sjuksköterskor för att kunna erbjuda patienten en personcentrerad palliativ vård. Att vårda patienten i sitt eget hem kan leda till att sjuksköterskan ställs inför etiska dilemman. Att vårda patienten i livets slutskede hemma kan innebära en känslomässig påverkan i form av frustration och stress. Slutsats: För att kunna ge patienter med palliativ vårdbehov i eget hem bästa möjliga vård krävs set att sjuksköterskan har utbildning och erfarenhet inom palliativ vård. Sjuksköterskan behöver kunskap och kompetens inom palliativ vård för att uppleva sig säker med att ge en god omvårdnad till patienter i palliativ vård. Det är även väsentligt att det finns fungerande samarbete med andra professionella personer som är ansvariga för patienter i palliativ vård.

Background: Palliative care at the end of life affects both the patient and relatives. Relatives experience that palliative care differs between different care contexts in relation to nurses' interaction and characteristics. Good communication with nurses is crucial for relatives' experience of well-being and a good meeting in palliative care at the end of life.  Aim: To create an overview of nurses’ experiences meeting relatives in palliative care at the end of life.   Method: A general literature review was used to analyze eight qualitative and three quantitative articles that were used.   Result: The theme The importance of competence in the meeting with relatives showed that nurses' lack of competence affected the meeting with relatives. The theme Support for relatives showed that nurses' ability to provide emotional, practical and individual support was crucial for a good meeting. The theme Relation to relatives showed that nurses' ability to communicate and to create a relationship was crucial for the experience of a good meeting.   Conclusion: Nurses need more competence and experience in communication and the dying process to enable a good meeting with relatives in palliative care at the end of life. Furthermore, nurses' qualities are crucial for relatives' experience of a good meeting.   Keywords: General literature review, meet, nurses, palliative care at the end of life.

Introduktion: I Sverige dör 90,000 individer årligen varav cirka 80% bedöms vara i behov av palliativ vård. Patientgrupperna med störst behov av palliativ vård är bland annat cancerpatienter, demenssjuka och hjärt- och kärlsjuka personer. Då fler lever allt längre liv på grund av den utvecklade sjukvården har positiva vårdupplevelser blivit ett viktigt mål för både anhöriga och patienter. Forskning visar att det finns vissa aspekter med den palliativa vårdprocessen som påverkar anhörigas upplevelser, både positivt och negativt.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av den palliativa vården.  Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design som baserats på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och CINAHL. Arbetet använder Joyce Travelbees omvårdnadsteori human-to-human relationship model of nursing som teoretisk referensram.  Resultat: Två huvudkategorier och tillhörande underkategorier identifierades: Livsförändringar och Att vara delaktig i vården. Livsförändringar beskrev upplevelser av att vara en hängiven följeslagare som anhörig till den palliativa patienten, hur sociala relationer påverkades av nya prioriteringar i livet, de anhörigas önskan att vara delaktig i omvårdnadsprocessen samt hur vården i livets slutskede såg ut. Att vara delaktig i vården beskrev anhörigas behov av stöd och kommunikation under vårdprocessen, vikten av adekvat information från vårdgivare och kunskap om medicinska aspekter samt vårdkvalitetens och miljöns betydelse för vårdupplevelsen.  Slutsats: Anhöriga visade sig ha olika upplevelser av den vård som deras sjuka familjemedlemmar fick. I de flesta fall var upplevelserna främst negativa och många önskade att majoriteten av alla vårdaspekter förbättrades för deras närstående skull. Brister i kommunikationen och vårdkvaliteten var två av de mest förekommande problemområdena de deltagande anhöriga hade varit med om. Det finns ett behov av förbättrad kommunikation från läkare samt inkluderande av närstående inom vården för att vårdkvaliteten ska förbättras. / Introduction: In Sweden, nearly 90,000 individuals die annually, of which approximately 80% are in use of palliative care. The patient groups with the greatest need for this care are patients with cancer, dementia, and cardiovascular diseases. As more people live a longer life due to the developed healthcare system, significant care experiences have become an important goal for both relatives and for the patient. Research shows that there are certain aspects of the palliative care process that affect relatives' experiences, both positively and negatively.  Aim: The aim of this literature review was to describe relatives' experiences of palliative care. Method: A literature review with a descriptive design based on ten original qualitative scientific articles retrieved from PubMed and CINAHL. The overview uses Joyce Travelbees nursing theory human-to-human relationship model of nursing as a theoretical frame of reference. Results: Two main categories and associated subcategories were identified: Life changes and To be involved in care. Life changes described experiences of being a devoted companion for the palliative patient, how social relationships were affected by new priorities in life, the relatives' desire to be involved in the process and what end-of-life care looked like. To be involved in care, described relatives' need for support and communication during the care process, the importance of adequate information from care providers and knowledge of medical aspects, as well as the importance of care quality and the environment for the care experience. Conclusion: Relatives were found to have different experiences of the care which their sick family members received. In most cases, the experiences were negative, and many wished that most of all aspects of care were improved for the sake of their loved ones. Shortcomings in communication and the quality of care were two of the most common problem areas the participating relatives had experienced. There is a need for improved communication skills from doctors and nurses as well as the inclusion of relatives in care, to improve the quality of care.

Bakgrund: Att vara närstående till en döende person som får palliativ vård i hemmet innebär stora påfrestningar som påverkar dem psykiskt och somatiskt. Sjuksköterskor som tar hand om palliativa patienter utgår från de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, samarbete, kommunikation och relation, samt stöd till närstående. Närstående till äldre personer som får palliativ vård i hemmet blir ofta delaktiga i omvårdnaden, ibland ofrivilligt, därför är det viktigt att belysa deras upplevelse för att kunna identifiera vilka behov eller resurser som finns i takt med ökat palliativ vårdbehov i hemmet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en äldre person som får palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar. Sökningar gjordes i två databaser, PubMed och CINAHL, och 14 kvalitativa artiklar användes till resultatet efter urval- och granskningsprocessen. Resultat: Många närstående inte ville lämna den äldre personen ensam och åsidosatte sina egna behov. De upplevde en plikt mot den äldre personen att delta i den palliativa omvårdnaden och saknade tillräcklig kunskap. Brist på stöd och information gav negativa upplevelser. Att bli sedd av vårdpersonal var betydelsefullt. Diskussion: Att leva med en döende person påverkade närståendes psykiska hälsa genom upplevelser av bland annat oro, rädsla och ångest. Sjuksköterskan kan ge stöd genom information och utbildning. Slutsats: Genom att se närstående som en person med egna behov av stöd och hjälp samt arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan minska ansvarsbördan och främja hälsan och välbefinnande hos närstående. / <p>2023-11-03</p>

Bakgrund: När sjukdomen inte längre kan botas, blir fokus för vården att främja välbefinnandet under livets sista skede. Palliativ vård syftar till att lindra symtom och minska lidande. Sjuksköterskans roll är en grundläggande del i den palliativa vården och innefattar partnerskap, lyssnande på patientberättelsen och dokumentation av patientjournal och hälsoplan. Personcentrerad omvårdnad är utgångspunkten när sjuksköterskor ska vårda palliativa patienter i livets slutskede.   Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter palliativt i hemmet under livets slutskede.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. Analys enligt Fribergs fem steg (2022) tillämpades på 12 artiklar.    Resultat: Resultatet utgår från två teman meningsfullt samspel (att vara i mötet med patienten, att vara i mötet med närstående) och samverkande vård (vårda i team, hemmet som vårdmiljö, tillgång av resurser). Den teoretiska referensramen som tillämpades i litteraturöversikten var personcentrerad vård.    Slutsats: En effektiv kommunikation och samarbeta mellan de olika medlemmarna i teamet inklusive olika professioner, närstående och patienten har en viktig roll för att uppnå en personcentrerad vård. Den miljön och de resurser som sjuksköterskorna har tillgång till under den palliativa vården har även en påverkan på vårdandets kvalité. / Background: When the disease is no longer curable, the focus of care shifts towards promoting well-being during the final stages of life. Palliative care aims to alleviate symptoms and reduce suffering. The nurse's role is a fundamental part of palliative care, involving partnership, listening to the patient's narrative, and documenting the patient's chart and care plan. Person-centered nursing is the foundation when nurses provide care for palliative patients at the end of life.   Aim: To highlight the nurses experiences in providing palliative care to patients at the end of life in the home setting.   Method: A literature review with a qualitative design. Analysis according to Friberg's five-step method (2022) was applied to 12 articles   Results: The result is based on two themes: meaningful interaction (being in the encounter with the patient, being in the encounter with family members) and collaborative care (caring within a team, the home as a care environment, availability of resources). The theoretical framework applied in the literature review was person-centered care.   Conclusion: Effective communication and collaboration among various team members, including different professions, family members, and the patient, play a crucial role in achieving person-centered care. The environment and resources available to nurses during palliative care also impact the quality of care provided.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede berör människor världen över. Befintlig forskning kring sjuksköterskors och patienters erfarenheter är mer förekommande och anhörigas erfarenheter behöver synliggöras ytterligare. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har bristande kompetens för att bemöta anhöriga i den palliativa vården i livets slutskede. Vidare beskrivs att patienter inte vill erfaras som en börda för anhöriga under livets sista tid. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av anhörigas erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt där elva kvalitativa och tre kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Den palliativa vården i livets slutskede kunde resultera i personliga uppoffringar, känslomässiga svårigheter och etiska dilemman för anhöriga. Anhörigas familjekonstellationer och dess dynamik påverkades under den palliativ vården i livets slutskede. Det framkom att kommunikation och relationer mellan anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal hade en betydande roll i anhörigas erfarenheter. Slutsats: Anhöriga som blev sedda och var delaktiga i den palliativa vården erfor positiva erfarenheter. Det framkom dock att anhörigas lidande behöver belysas och synliggöras av hälso- och sjukvårdspersonal under palliativ vård i livets slutskede. Vidare behöver sjuksköterskor utveckla kompetensen inom den palliativa vården för att kunna involvera och bemöta anhöriga med ett personcentrerat förhållningsätt. / Background: End-of-life palliative care affects people around the world. Existing research on nurses 'and patients' experiences is more prevalent and the experiences of relatives need to be further made visible. Previous research shows that nurses have a lack of competence to respond to relatives. It is described that patients do not want to be a burden for relatives. Aim: The aim was to create an overview of relatives' experiences of palliative care in the final stages of life. Method: General literature review where eleven qualitative and three quantitative articles have been analyzed. Results: Palliative care in the final stages of life could result in personal sacrifices, emotional difficulties, and ethical dilemmas for relatives. Relatives' family constellations and their dynamics were affected during palliative care. It emerged that communication and relationships between relatives and health care professionals played a significant role in the relatives' experiences. Conclusion: Relatives who were involved in palliative care experienced positive experiences. The suffering of relatives needs to be made visible by health care professionals during palliative care in the final stages of life. Furthermore, nurses need to develop competence in palliative care to be able to involve and respond to relatives with a person-centered approach.

Bakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vård på vårdboenden uppmärksammar att det är ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svårigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som påverkar deras arbete med palliativ omvårdnad på vårdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlättande respektive försvårande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar på vårdboende inom Malmö stad. En intervjuguide med öppna frågor kring upplevelser samt ett antal frågeområden att beröra användes. Insamlat material analyserades med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Arbetet med palliativ vård väcker känslor enligt flera av informanterna. Relationer till både patienter och anhöriga skapas vilket underlättas av en välfungerande kommunikation. Samarbetet med anhöriga såväl som med teamet i form av läkare och omvårdnadspersonal kan både underlätta och försvåra arbetet utifrån hur väl det fungerar. Klarhet i beslut från läkaren och egen erfarenhet gör det möjligt att vara väl förberedd att möta patienter som befinner sig i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter i palliativt skede beror på vilket sjukdomsstadie patienten befinner sig i samt möjligheterna till kommunikation. Erfarenhet och utbildning upplevs underlättande medan icke välfungerande samarbete med läkare eller anhöriga försvårar. / Background: Palliative patients exists in many healthcare environments. Palliative care is defined by WHO as an approach with emphasis on symptom relief and creating good quality of life for patients with life-threatening illness when curative treatment is no longer possible. Earlier studies on nurses’ experiences of working with palliative care in nursing homes shows that it’s a stimulating job while there are some difficulties in the nursing role. Aim: Illuminate nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage and the factors affecting their work with palliative care in nursing homes. What factors are perceived as facilitating or aggravating? Method: Qualitative semi-structured interviews with eight nurses working in nursing homes in the City of Malmö. An interview guide with open-ended questions about the experience and with a list of areas to address was used. Collected data was analyzed based on Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. Results: Working with palliative care arouses emotions according to several of the nurses. Relationships with both patients and families are created which is facilitated by good communication. How well functioning the cooperation is with relatives as well as the team (physician and nursing home staff) can both facilitate and impede the job. Clear decisions from the physician and experience makes it possible to be well prepared to meet patients who are in the end of life. Conclusion: Nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage depends on what stage of disease the patient is in and the possibility of communication. Experience and education is perceived as facilitating while non-functioning cooperation with physicians or family complicates the nursing care.

Bakgrund: Palliativ vård innebär symtomlindring för personer med obotlig sjukdom, där det syftas till att öka livskvalitén. Palliativ vård kan delas in i tidig respektive sen fas. Livets slutskede beskrivs som en brytpunkt där det huvudsakliga målet ändras från livsförlängande vård till fokus på att lindra lidande. Sjuksköterskan är en omvårdnadsansvarig yrkesperson som arbetar för att förebygga ohälsa och främja hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i vårdandet av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt med analys av 12 artiklar. Resultat: Sex teman identifierades och bildades. Relationen mellan sjuksköterskor och patienter var stöd, information, beaktande av behov och önskemål samt bildandet utav relationer betydande. Relationen mellan sjuksköterskor och anhöriga var delaktighet, lyhördhet, respekt och närvaro viktigt. Deltagande i beslutsfattande visade att sjuksköterskor vägleder patienter genom information, stöd och samtal. Smärthantering inkluderade kommunikation, information och vägandet av nytta/skada. Informationsöverföring framkom vikten av informationsöverföring mellan olika professioner. Kunskap och kompetens framkom vikten av att sjuksköterskan erhåller detta inom vård i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskan innehar en mångfattig roll i vård i livets slutskede som härrör både patienter och anhöriga. Genom att sjuksköterskan individanpassar vårdandet, genom ett empatiskt, lyhört och informativt förhållningssätt, kan ett fint, värdigt avslut uppnås.