Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité för patienter med obotlig sjukdom. Enligt komfortteorin bör vårdpersonalen lindra utefter behov för att patienter ska få en fridfull död. Palliativa patienter kan vårdas inom kommunal hemsjukvård och palliativa specialistvårds enheter. Arbetet med palliativa patienter kräver kompetens inom många områden. Distriktssköterskan ska leda omvårdnadsarbetet och samverka i team. Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av att samverka i team vid palliativ vård inom kommunal hemsjukvård. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Med en semistrukturerad intervjuguide intervjuades åtta distriktssköterskor, datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tidsbrist i vården upplevs påverka samverkan, det leder till brister i omvårdnaden och kommunikationen, vilket leder till lidande för patienter. Hög kontinuitet upplevs gynnsamt för professionerna då de får en högre kännedom om patienterna. En annan viktig faktor vid palliativ vård är kompetens, vilket upplevs varierande för samtliga professioner. Konklusion: Samtliga distriktssköterskor talade om tillgänglighet och tidsbrist, kontinuitet och kompetens. Dessa aspekter är av stor vikt för den palliativa patientens komfort och för distriktssköterskors upplevelse av samverkan i team. Studien belyste vikten av samverkan i team vid palliativ vård för att underlätta distriktssköterskors arbete att ge bästa möjliga vård till patienter och dess anhöriga. / Background: Palliative care aims to promote quality of life for patients with incurable disease. According to the comfort theory, healthcare professionals should provide relief in order for patients to have a peaceful death. The work with palliative patients requires competence in many areas. The district nurse leads the healthcare and cooperates in teams. Aim: District nurses' experiences of collaborating in teams in palliative care within home health care. Method: The study was conducted through a qualitative method with an inductive approach. With a semi-structured interview guide, eight district nurses were interviewed, the data was analyzed with a qualitative content analysis. Findings: Lack of time affects cooperation, it leads to deficiencies in healthcare and communication, which leads to suffering for patients. High continuity is experienced favorably for the professions as they gain a greater knowledge of the patients. Another factor in palliative care is competence, which is experienced differently for all professions. Conclusion: District nurses spoke about lack of time, continuity, competence. These aspects are important for the palliative patient's comfort and for district nurses' experience of teamwork. The study highlighted the importance of teamwork in palliative care to facilitate the work of district nurses to provide the best possible care.

Bakgrund: För att säkerställa en personcentrerad palliativ vård vid livets slutskede är det avgörande att förstå patienters upplevelser och behov genom ett inifrånperspektiv. Detta möjliggör anpassad och effektiv vård som tillgodoser patienternas individuella behov och främjar deras välbefinnande, med fokus på att förebygga och lindra lidande vid obotlig sjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelse av palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, där resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar som hämtades genom systematisk sökning i databaser. Analysen utfördes som kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen ledde till identifiering av fyra kategorier som sammanfattar patienters upplevelse av palliativ vård; Sjuksköterskans och övrig vårdpersonals omvårdnadskompetens påverkar upplevelsen; Bli sedd som mer än en patient; Vårdmiljön påverkar känslan av trygghet; Bristfällig symtomkontroll påverkar livskvaliteten. Slutsats: Patienters upplevelse av vården påverkas av sjuksköterskans och vårdpersonalens kompetens. Patienter upplever ett behov av att bli lyssnad på och att bli sedd som mer än en patient. Vårdmiljön påverkar patienters känsla av trygghet och autonomi. Att få adekvat och individuell smärtlindring påverkar upplevelsen av vården samt livskvaliteten. De fyra hörnstenarna kan implementeras för att sjuksköterskan ska kunna utgå från ett holistisk synsätt och bidra till en personcentrerad vårdupplevelse.

Bakgrund: Palliativ vård är komplext och utmanande ur flera perspektiv. Behovet av palliativ vård ökar i takt med en åldrande befolkning och forskningens framsteg. Både på en nationell- och internationell nivå. Patienter och anhöriga ställer krav på en god och säker vård vilket sjukvården menar att sjuksköterskor ska leverera. Detta trots upplevelser av bristande kunskaper och förberedelser inför vårdandet av palliativa patienter. Metod: Vårdvetenskapliga artiklar användes och söktes fram genom databaserna CINAHL och MEDLINE. Arbetet består av en allmän litteraturöversikt. En kvalitativ studiedesign användes för att på ett lämpligt sätt besvara syftet och därmed det fenomen arbetet belyser. Syfte: Syftet är att belysa nyexaminerade sjuksköterskor upplevelser av att vårda palliativa patienter. Resultat: Arbetet resulterade i tre teman, den palliativa vårdens emotionella påverkan, emotionellt- och kollegialt stöd, och bristfällig utbildning. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att det var emotionellt svårt att vårda palliativa patienter. Anhöriga utgjorde en viktig del i den palliativa vården och deras behov av stöd och information var av betydelse. Tillgängligheten och stöd från erfarna kollegor var en väsentlig del i arbetet. Bristfällig utbildning och erfarenheter var en gemensam faktor för den upplevda komplexiteten och svårigheterna inom palliativ vård. Slutsats: Resultatet bidrar till en djupare förståelse för hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever vårdandet av palliativa patienter. Detta kan leda till bättre palliativ vård eftersom nyexaminerade sjuksköterskors behov av stöd belyses. Det kan resultera i bättre hälsa och välmående inom professionen. Detta är också i enlighet med de globala målen, där välmående och hälsa är en viktig faktor för hållbar utveckling.

Bakgrund: Kommunikation är en central del av omvårdnad och den palliativa vården. Det ärviktigt för sjuksköterskan att ha effektiva samtal med patienten för att förbättra vården förpatienten. Palliativ vård innebär att behandlingen är symtomlindrande då sjukdomen ärobotlig och när vården övergår till palliativ vård i livets slutskede är behandlingensymtomlindrande istället för livsförlängande. Sjuksköterskan har en viktig del i den palliativavården i livets slutskede och ha en holistisk och personcentrerad syn. Syfte: Syftet medlitteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation medpatienter i palliativ vård vid livets slutskede. Metod: Studien har baserats på 13 artiklar medkvalitativ metod och litteraturstudien har en induktiv ansats. Cinahl och PubMed har använtssom databaser vid sökningarna efter artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskat enligt SBU:sgranskningsmall och analysen har gjorts utifrån Popenoe analysmetod. Resultat: Tvåhuvudkategorier och nio underkategorier identifierades i data som analyserades. De tvåhuvudkategorierna var Främja kommunikation och Hinder för kommunikation. KategorinFrämja kommunikation omfattar underkategorierna bygga relation, Spiritualitet och religion,Icke-verbal kommunikation och Tidpunkt för samtal. Hinder för kommunikation kategorienomfattar Kunskap och utbildning, tidsbrist, Ansvarsfördelning, Patientens förutsättningar ochReligion, kultur och spiritualitet. Konklusion: Kommunikation var essentiellt för att bygga enrelation till patienter. Det fanns en kunskapsbrist hos sjuksköterskan om kommunikation somledde till en sämre kvalitet på vården. En del sjuksköterskor var obekväma att samtala omdöden. Tidsbrist, oklara rutiner, patientens brist på kunskap, sjuksköterskans oförmåga attanpassa språket och svårigheter att hantera de egna känslorna samtidigt som patientenskänslor var hinder i kommunikationen. Existentiella samtal var en tung börda för en delsjuksköterskor och en del sjuksköterskor ville prata om spiritualitet, religion och kultur medanandra inte ville det. Samtal kring döden kunde ske vid olika tidpunkter i sjukdomsförloppet. / Background: Communication is a central part of nursing and palliative care. It is important fornurses to have a effective communication with patients to improve the care to the patient.Palliative care is when the disease the patient have is incurable and when the care transitionsto palliative care et the end of life the treatment is oriented in symptom relief instead ofprolonging life. Nurses is a important part of the palliative care at the end of life and have aholistic an person centered view. Aim: The aim with this literature review was to explore thenurse experience of communication with palliative patients at the end of life. Method: Thestudy has been based on 13 studies with a qualitative method and have a inductive approach.Cinahl and PubMed have been used as databases in the search after articles. The articles havebeen evaluated with SBUs template and the analysis have been done with Popenoes analyzingmethod. Results: Two main categories and nine subcategories were identified in the dataanalyzed. The two main categories were Promoting Communication and Barriers toCommunication. The Promote Communication category includes the subcategories BuildingRelationship, Spirituality and Religion, Non-Verbal Communication and Time forConversation. Obstacles to communication category includes Knowledge and education, lackof time, Distribution of responsibilities, Patient's conditions and Religion, culture andspirituality. Conclusion: Communication was a important part of building a relationship withpatients. There was a lack of knowledge in nurses about communication which led to a carewith less quality. Some nurses were uncomfortable with talking about death. Lack of time,undefined routines, the patients lack of knowledge, the nurses inability to adapt the languageafter the patients level and difficulties handling the nurses own feelings at the same time asthe patients where obstacles in the communication. Existential conversations were a burdenfor some nurses and some nurses wanted to talk about spirituality, religion and culture whileother nurses did not want to talk about it. Conversation about death could take place atdifferent stages in the disease course.

Background: Palliative care is care provided to patients whose diseases can no longer be cured. It aims to improve patients' quality of life by alleviating pain, addressing their other needs and offering support to relatives. Therefore, it is important for nurses to have a holistic view when caring for patients and to have a deep understanding in this area. Aim: To describe nurses’ experiences in palliative care. Method: A general literature review was conducted. Eleven qualitative and two quantitative articles were analysed. Selected articles were found through CINAHL Plus and PubMed. Results: Based on the aim, method and results of the thirteen articles, similarities and differences were identified. Three themes regarding nurses' experiences in palliative care emerged from the findings: the significance of good communication, lack of knowledge and the importance of maintaining a good relationship with patients and relatives. Conclusion: Nurses' experiences in palliative care emphasized the importance of communication and relationships in meeting patients' needs and improving their quality of life.  Nevertheless, they faced challenges in communication and in establishing good relationships with patients. Nurses called for continuous education to improve their competence in the field.

This study aimed to investigate the role, possibilities, challenges and emotional labor of Healthcare Counselors in pediatric palliative care. Through semi-structured interviews with five counselors, a thematic analysis was conducted. The findings reveal a broad and dynamic role, partially unclear, allowing individual shaping. Additionally, the study highlights counselors' capacity to support families during severe crises and discussions about end-of-life matters. The work is both meaningful and emotionally challenging, and coping theory illustrates how counselors manage their emotions using problem-focused and emotional coping strategies. The conclusions emphasize the relevance for counselors, collaboratingprofessions and management in pediatric palliative care.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskorna ansvarar för att främja patientens livskvalitet både fysiskt och psykiskt. I den palliativa vården utvecklar sjuksköterskorna nära relationer, ofta med hela familjen. I landsbygdsområden upplever patienter och närstående att den palliativa vården är begränsad. Geografisk plats är en avgörande faktor för den palliativa vårdens tillgänglighet trots att vården strävar efter att vara jämlik. Sjuksköterskorna har en central roll i den palliativa vården och de har stor möjlighet att påverka utfallet gällande vården med sin kunskap. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård på landsbygden. Metod: Litteraturöversikten baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet gav tre huvudrubriker; sjuksköterskornas förutsättningar för palliativ vård i landsbygdsområden, sjuksköterskornas samarbete med andra professioner och närstående i landsbygdsområden och ökat ansvar för sjuksköterskorna i landsbygdsområden. Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta i landsbygden uppdelat i flera teman. Den största nämnaren som resultatet visar är att sjuksköterskorna inom den palliativa vården i landsbygden har en central och ansvarstung roll i vårdkedjan. Brister i tillgänglighet och kunskap hos övriga yrkesprofessioner i vården gör att sjuksköterskornas ansvar upplevs öka. Sjuksköterskorna efterfrågar även ytterligare kunskap inom den egna yrkeskåren. Utbildning, tydliga rutiner och riktlinjer samt stödjande interventioner för sjuksköterskorna är faktorer som skulle kunna stärka den palliativa vården i landsbygden. Samt att få sjuksköterskorna att känna sig tryggare i yrkesrollen. / Background: The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurses are responsible for promoting the patient's quality of life both physically and mentally. In palliative care, the nurse often develops close relationships with the whole family. In rural areas, patients and relatives experience that the palliative care is limited. Geographical location is a decisive factor for the avaliabilty of palliative care, even though the goal is for the care to be equal. Nurses have a central role regarding palliative care and they have a great opportunity to influence the outcome regarding palliative care with their knowledge. Aim: The aim of this literature review was to explore nurse's experiences of working with palliative care in rural areas. Method: The literature review is based on the results of 13 qualitative studies that were conducted using thematic analysis. Results: The coding resulted in three main headings: Nurse’s conditions of providing palliative care in rural areas, Nurses collaboration with other professional's and relatives in rural areas and increased responsibility for nurses in rural areas. Conclusion: This literature review describes nurses' experiences of working in rural areas divided into several themes. The biggest denominator that pervades the results is that the nurses in the care of palliative patients in rural areas has a central and responsible role in the care chain. Shortcomings in availability and knowledge among other professionals in rural areas causes nurses' responsibilities to increase. The nurses are also requesting additional knowledge within their own profession. Education, clear routines and guidelines as well as supportive interventions for nurses are factors that could strengthen palliative care in rural areas. As well as making the nurses feel more secure in their professional role.

Contact with the next of kin to a deceased person by a Nurse, may help the grieving family to gain closure as many family members feel a need to express their emotional grief. According to the WHOs definition of Palliative care supportive conversation and practical support is a necessity and an important part of the palliative care. Ruland and Moores Peaceful End-of-Life Theory has been used as a theory and an important part is to pay attention to how the relatives are feeling, for example symptoms of grief and anxiety and to answer their questions. The purpose of the study was to describe if geographical location, place of death, medical diagnosis and age affect if bereavement support is offered by the Health care to the next of kin within palliative care. Method: Retrospective time line to discover and examine how conversational support was offered. A quantitive method was chosen to enable the data to be analyzed statistically. To collect data the Swedish Palliative Register where used. Results: Larger numbers of the smaller municipalities proved to be better at offering conversational support in comparison to larger municipalities. Most offers for conversational support was in the case of cancer diagnosis, regardless of age. Families that lived in small municipalities where the patient was being treated for cancer 0-4 years with access to specialized palliative care proved to hold the greatest possibility of conversational support. Implication: There is a continuing need for further research in bereavement support and with a qualitative interview study of district nurses there is an ability to capture the factors that affect when bereavement support is not offered to all relatives. / Ett efterlevandesamtal mellan de anhöriga och distriktssköterskan en tid efter dödsfallet kan hjälpa familjen att få ett avslut och många anhöriga önskar att få tala om sin sorg efter sin bortgångna närstående. Enligt WHO:s definition är samtalsstöd och praktiskt stöd en nödvändighet och en viktig del av den palliativa vården. Ruland och Moores teori Peaceful End-of-Life Theory skriver att en viktig del i teorin är att uppmärksamma anhörigas mående, till exempel symtom på sorg och oro samt besvara deras frågor. Syftet med studien var att beskriva om geografisk plats, dödsplats, diagnos och ålder påverkar erbjudandet från hälso-sjukvården om efterlevnadssamtal till anhöriga inom palliativ vård. Metod: Kvantitativ retrospektiv metod har valts för att kunna undersöka bakåt i tiden hur efterlevandesamtal har erbjudits, kvantitativ  metod valdes för att det insamlade materialet skulle kunna analyseras. Data samlades in via Svenska Palliativregistret. Resultat: Några av de mindre kommunerna var oftast  bättre på att erbjuda efterlevandesamtal än större kommuner. Den diagnos som gav flest erbjudna efterlevandesamtal var cancerdiagnos oavsett ålder. Störst möjlighet för närstående att erbjudas efterlevandesamtal har de där den avlidne var mellan 0-4 år, vårdades för cancersjukdom och bodde i en liten kommun med tillgång till specialiserad palliativ vård. Det behövs mer forskning om efterlevandesamtal och genom en kvalitativ intervjustudie av distriktssköterskor finns möjligheten att fånga upp deras uppfattning om vad som påverkar att efterlevandesamtal inte erbjuds till alla närstående.

Bakgrund: Palliativ vård, eller vård vid livets slutskede, innebär ett förhållningssätt som syftar till att förbättra vårdsökande personers livskvalité. Livskvalité är ett begrepp som är svårt att definiera, det omfattar personens uppfattning om sin situation. Därför är det viktigt att beskriva aspekter som kan främja personers livskvalité. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som främjar livskvalité hos personer som befinner sig i livets slutskede.  Metod: En litteraturöversikt som sammanställdes av elva kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt en induktiv ansats. Inkluderade artiklar fanns genom sökning i Cinahl, Medline, AMED samt PsycInfo. Resultat: Analysen av artiklar indikerade på att livskvalité är en individuell upplevelse bland personer som befinner sig i livets slutskede. Återkommande aspekter som främjar livskvalité i livets slutskede har kategoriserats i tre kategorier: Betydelsen av relationer; Förstå sin situation; Omvårdnad vid livets slutskede. I diskussionen användes Lennart Nordenfelts holistiska teori kring hälsa och livskvalité där synen på den hela människan samt uppfyllelsen av mål är betydelsefullt. Slutsats: God palliativ vård samverkar med livskvalité som i sin tur är nära kopplat till personcentrerad vård. Därför är relationen mellan den vårdsökande personen och vårdpersonal viktig. / Background: Palliative care, or care at end of life, means an approach that aims to improve the quality of life for care seekers. Quality of life is a concept that is difficult to define, it includes the person’s perception of the situation. Therefore it is important to describe aspects that can promote people’s quality of life. Aim: The objective of this study was to describe what promotes quality of life in people who are in the final stages of life. Method: A literature review compiled by eleven qualitative articles. They have been analyzed according to an inductive approach. Included were articles by searching CINAHL, Medline, AMED and PsycInfo. Results: The analysis of the articles indicated on that quality of life is an individual perception among people who are in the final stages of life. Recurring elements that promote quality of life in the final stages of life have been categorized into three categories: The importance of relationships; Understand their situation; Nursing at the end of life. The discussion was used Lennart Nordenfelt holistic theory of health and quality of life, where the vision of the whole person and fulfillment of goals is important.Conclusion: Good palliative care interacts with the quality of life, which in turn is closely linked to person-centered care. Therefore, the relationship between the person seeking care and health professionals is important.

Bakgrund: Då en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kuration eller palliation. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra genom stödjande åtgärder. Att genomgå en transition är något som påverkar människans alla dimensioner. En av sjuksköterskans uppgifter är att stödja patienten genom transitioner, för att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av transitionen från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna skapat av tio kvalitativa originalartiklar som identifierades i databaserna: Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman och tre subteman. Med det första temat “Vårdrelationen” och subtemana “Behovet av att få information” och “Stödet från sjuksköterskan” beskrivs patienters upplevelser av att få information och att bli introducerad till palliativ vård och upplevelsen av stödet från vårdpersonalen. Det andra temat “Från att vara självständig till att bli beroende” skildrar patienters upplevelse av förändrade och en rädsla för att bli en börda för någon annan: Det senare framgår av subtemat ”Rädslan för att bli en börda för andra”.  Det tredje temat “Tankar om framtiden” handlar om patienters upplevelser och tankar om framtiden vid transitionen från kurativ till palliativ vård. Det fjärde temat “Upplevelser av att anpassa sig till sin nya situation” beskriver patienters upplevelse av att försöka anpassa sig till sin nya situation. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterades resultatet som var relaterat till patienternas upplevelse av transitionen från kurativ till palliativ vård. Att få information har varit viktigt för patienterna i denna transition, något som även transitionsteorin bekräftar. I diskussionen lyfte författarna även problematiken kring rollförändringar och upplevelsen av hopp. / Background: When a patient receives a diagnosis or contracts a disease, treatment can be focused on curation or palliation. Care with a curative orientation aims to cure the disease, whilst palliative care aims to relieve through supportive measures. Undergoing a transition affects all human dimensions. One of the nurse's tasks is to support the patient through transitions, doing so requires a trusting relationship between patient and nurse. Aim: The aim was to highlight patients´ experiences through the transition from curative to palliative care. Method: The method used was a literature review that aims to create an overview of the chosen field of knowledge. The authors created the result using ten original articles from the databases: Cinahl Complete, PubMed and Medline. Results: The result of the literature overview shows four main themes and four subthemes. The first theme "The nursing relationship" has two subthemes "The need to get information" and "The patients´ experience of the support from the nurse" describes patients´ experience of getting information and introduction to palliative care and the experience of the support from the nurse. The second theme "From independent to dependent" portrays patients' experience of changing roles and a fear of becoming a burden to someone else with one subtheme "The fear of being a burden to someone else". The third theme "Thoughts on the Future" is about patients' experiences and thoughts about the future during the transition from curative to palliative care. The fourth theme "Experiences of adapting to their new situation," describes patients' experiences of trying to adapt to their new situation. Discussion: Based on Meleis transition theory the results were discussed and related to the patient's experience of the transition from curative to palliative care. Getting the information has been important for the patients in this transition, which also confirms by the transition theory. The authors highlighted the problem of role changes and the experience of hope in the discussion.