Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård. Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer. Sjuksköterskorna gav stöd till anhöriga främst genom att kommunicera och samtala, samt förmedla trygghet. Det var viktigt att även både verbalt och praktiskt visa anhöriga att det fanns tid även för detta. Eftersom det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet och den inte kan ske utan de anhörigas insats är det mycket viktigt att utveckla och optimera sjuksköterskans stöd till dem. Denna studie kan ge en insikt i de problem som finns i anhörigstödet, men även ge en insikt om de organisatoriska och personella insatser som fungerar. / The aim of this study was to investigate nurses' experiences in supporting next of kin to patients in palliative home care. The design was descriptive with a qualitative approach. The informants were strategically selected and consisted of five nurses, working in a palliative home care team in Uppland, in Sweden. Tape-recorded personal interviews were analysed with a qualitative content analysis. The nurses experienced that their work felt meaningful and developing. To work in a team was a very positive aspect. Difficulties that appeard involved adjusting to different situations. The nurses supported next of kin mainly by communicating and conversing, and mediating safety. It was important to as well both verbally and practically show next of kin that there was also time for this. Since palliative care in the home is getting more common, and since it cannot happen without the effort of next of kin, it is very important to develop and optimize the nurses' support to them. This studie can give insight in the problems that exist in this support, but also give insight about the organizational and personal achievements that work.

Background: People who is close to patients suffering from incurable diseases experiences both suffering and grief. It is hard to be there for someone and at the same time handle your own grief. This can create feeling of anxiety, stress and guilt. Problem: Near related persons might not accept the further loss of someone near, the hope remains until it is final. They may not know the whole width of the situation, not acknowledge to the patient or himself how it is going to end. Aim: The aim with the literature study was to describe close ones experiences of suffering and grief within the palliative care. Method: The study is a qualitative analysis of autobiographies written by people close to patients in the palliative care. Result: The study shows how close ones can be spared suffering and grief through kind treatment and empathic personnel. The result shows a great individual dissemination when feelings are to be worked trough and grief gets to the surface and is accepted. Conclusion: To be close to someone in the end of his or her life wakes hard and irrational feelings and thoughts in people. To handle your own experiences and feelings is difficult. To support these persons due to their individual needs is a crucial part in reducing there suffering. / Bakgrund: Närstående till patienter med en obotlig sjukdom som leder till döden upplever både lidande och sorg. Att vara till för någon som skall dö samtidigt som man bearbetar sin egen sorg kan skapa känslor av oro, stress och skuldkänslor. Problem: Närstående vill kanske inte acceptera den kommande förlusten av någon som står en nära, hoppet finns kvar in i det sista. De kanske inte kan förstå hela vidden av situationen, inte erkänna för den sjuke eller sig själva hur det kommer att sluta.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av lidande och sorg inom den palliativa vården. Metod: Studien är en kvalitativ analys av självbiografier författade av närstående inom den palliativa vården.  Resultat: Studien visar på hur närstående kan besparas lidande genom gott bemötande och empatisk personal. Resultatet visar på en stor individuell spridning när känslor skall bearbetas och sorg komma upp till ytan och accepteras. Slutsats: Att vara närstående till någon i livets slutskede väcker svåra och irrationella känslor och tankar hos människor. Att hantera sina egna upplevelser och känslor är svårt. Att stödja dessa personer utifrån individuella behov har en avgörande roll för reducering av deras lidande.

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.   Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care. / The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.     Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.

No description available.

Sammanfattning Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning. Inställningen till eutanasi skilde sig beroende på vart sjuksköterskorna arbetade t.ex. vid intensivvårds-, palliativ- eller pediatrisk vårdavdelning. De som arbetade inom pediatrisk och palliativ vård var i högre omfattning emot mot eutanasi. Sjuksköterskor som uppgavs sig vara religiösa var mer negativt inställda till eutanasi och till legalisering av eutanasi. I länder där eutanasi är legaliserat pågår diskussioner om sjuksköterskans roll inom eutanasivården och dess beslutsprocess. Slutsatsen är att frågor kring eutanasi är viktigt att undersöka, inte bara allmänhetens inställning utan även olika professioners reflektioner. Debatten kring eutanasi kommer att fortgå.   Nyckelord: eutanasi, sjuksköterskors inställningar, palliativ vård, beslut i livets slutskede / Abstract The aim of this literature review was to describe nurse’s attitudes towards euthanasia. The method used was a descriptive design. Of the 220 hits, 14 was chosen by CINAHL and PubMed (MedLine) and then analyzed. Both qualitative and quantitative aspects were included. The results showed that euthanasia is a complex issue where many ethical and moral aspects come in to play. The nurses felt that euthanasia was ethically acceptable for safeguarding patient autonomy, but also when patients’ suffered from incurable disease and severe pain therefore requested euthanasia. Arguments against euthanasia where directed towards the nurse’s role as lifesaver and preserver of life, the risk of misuse and religious beliefs. The study showed that younger nurses and those with lower formal education where more prone to the use of euthanasia than elderly nurses and those with higher education. Attitudes toward euthanasia differed depending on what type of ward the nurses worked in, for example at intensive care units, palliative care or pediatrics. Those who work in pediatric wards or with palliative care are those who more often oppose the use of euthanasia. Nurses who described themselves as religious often argued against the use of euthanasia and its legislation. In countries where euthanasia is legal there is an ongoing debate about nurses’ role in euthanasia and in its decision processing. The conclusion is that questions regarding euthanasia are important to investigate, not only by exploring the public’s attitudes but also by exploring the reflections of professionals. The debates will continue regarding euthanasia.  Keywords: Euthanasia, nurses’ attitudes, palliative care, end of life decisions

Inom den palliativa vården är vanliga symtom smärta och i synnerhet existentiell smärta. Obehandlad existentiell smärta får konsekvenser för graden av patientens lidande. Begreppet ”total pain” har haft stor betydelse för hospicerörelsen och palliativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors omvårdnad av patienter med existentiell smärta inom palliativ vård för att därmed kunna minska patientens lidande. En litteraturstudie har utförts där 13 vetenskapliga artiklar har analyserats. I resultatet framkom att för att kunna bedöma och bemöta existentiella behov måste sjuksköterskan ha kunskap om vilka de existentiella/andliga behoven är. För att kunna bedöma smärta finns ett  mätinstrument som kan användas för att lättare upptäcka existentiella/andliga behov. I artiklarna framkom att de existentiella/andliga behoven var: att ha en tro, bra relationer, känna meningen med livet, känna hopp och tröst, bli sedd och lyssnad på. Omvårdnadshandlingar som sjuksköterskan kan utföra för att minska patientens existentiella/andliga lidande visade sig vara: Att samtala och ha tid för patienten, holistiskt synsätt, skapa en kärleksfull miljö så att patienter kan känna hopp, inre frid och en mening med livet. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att kunna se och möta de existentiella behoven och grunden i omvårdnaden är att samtala, kunna lyssna och ha tid för patienten. Mer utbildning, kunskap och forskning inom detta område behövs för att sjuksköterskan ska kunna utföra en helheltsvård och därmed kunna minska patientens lidande i livets slutskede. / Pain and in particular existential pain are common symptoms within the palliative care. Untreated existential pain has consequences for the degree of patient suffering. The concept of "total pain" has been crucial for the hospice movement and palliative medicine. The purpose of this study was to describe nurses caring for patients with existential pain in palliative care to reduce patient suffering. A literature review was performed including analysis of 13 scientific articles. The results showed that in order to assess and respond to the existential needs of patients the nurses must have knowledge about the existential/spiritual needs. To assess pain there is a measuring instrument which can be used to better detect existential/spiritual needs. The articles revealed that the existential/spiritual needs were: to have a faith, good relationships, know the meaning of life, have hope and comfort, being seen and listened to. Management that the nurse can do to reduce the patient's existential/spiritual suffering were: The importance of communication and having time for the patient, holistic approach, creating a loving environment so that patients can have hope, inner peace and a meaning of life. It is included in the nurse's responsibility to view and respond to the existential needs and the foundation of nursing is to converse, to listen and have time for the patient. More education, knowledge and research in this area are needed for the nurse to perform a holistic care and thereby reduce the patient's suffering in the terminally ill.

Döden anses vara en stressfaktor för hälso- och sjukvårdspersonal och tidigare forskning visar att detta även gäller vårdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön på grund av att döden är ett oundvikligt inslag där. En studie framhåller dock den låga utbrändhetsgraden bland vårdgivare på hospice och föreslår bland annat att det holistiska perspektivet på omvårdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhållande. Kan hospicefilosofin inverka på synen på döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vårdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige. Det manifesta innehållet som relaterade till syftet med studien identifierades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hospicevårdare påverkas av hospicefilosofin inom områden som synen på vård i livets slutskede, döendet och det professionella samarbetet. Deltagarna uttryckte att de trivs med sitt arbetssätt och uttryckte en mängd olika strategier för att hantera svårigheter i sitt arbete. Arbete som bygger på en filosofi som genomsyrar vården verkar också sammansvetsa personalgruppen. Ytterligare forskning på detta område kan vara av intresse. / Death is considered a stressor to all health care personnel and previous research shows that this applies to hospice caregivers as well. In addition, a number of common coping strategies are impossible to use due to the specific environment. One study however points out low burn-out rating among the hospice caregivers and suggests the holistic nursing perspective, among others, as one of the possible reasons for this seemingly ambivalent finding. Can the hospice philosophy influence the view on death among hospice caregivers? An interview based study was conducted among caregivers working in a hospice in Sweden, where three participants took part. The manifest content relating to the purpose of the study was identified and analyzed using qualitative content analysis. The result shows that hospice caregivers indeed are influenced by the hospice philosophy in areas such as the view on end-of-life care, dying and professional cooperation. The participants displayed affection for their work style and a variety of ways in which to cope with the difficulty of their work. Work based on a philosophy that permeates the care of the patients seems to increase the appreciation of each other as co-workers. Further research in this area can be of interest.

No description available.

Bakgrund: Det finns en tid av väntan före döden. För att kunna vänta på döden krävs det från individen en acceptans och medvetenhet kring att man ska dö.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av väntan när de befinner sig i ett palliativt skede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av tre biografier, Den utmätta tiden, Tisdagarna med Morrie och Ro utan åror. En teoristyrd analys utifrån de sex S:n, samt en systematisk textkondensering användes. Resultat: I analysen framkom två teman: Viktiga inslag i väntan på döden och Reflektioner kring liv och död. Det framkom att väntan är en process med fyra stadier: Acceptans, Väntan på sjukdomens väg, Förberedande inför döden och När bara väntan finns kvar. De två teman finns genomgående i de tre första stadierna. Diskussion: I diskussionen speglas resultatet mot bakgrunden och egna reflektioner påtalas. Diskussionen avslutas med reflektioner kring hur studien kan kopplas till sjuksköterskans perspektiv.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts. Studien består av tolv artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter. Resultat: Att få vårdas och dö hemma hade stor betydelse för patientens livskvalitet. Sjuksköterskans stöd och engagemang kan i många fall ha avgörande betydelse för om patienten avlider i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Viljan för anhöriga att vårda kunde vara större än förmågan att orka med. Sjuksköterskans uppgift var att försöka läsa av och möta patientens och anhörigas behov. Att skapa en god relation till familjen visade sig vara av största vikt inom palliativ hemsjukvård. Slutsats: En god kommunikation med familjens medlemmar skapar förutsättningar för en god relation. Det är en svår men viktig balansgång för sjuksköterskan att kunna identifiera och tillfredsställa behoven hos varje enskild familj. / Background: To be cared for and to die at home in a familiar and well-known environment implicates for the vast majority a sense of security. For many families, it is obvious to live close to the dying and take responsibility for nursing care. From a systems theory perspective, the family can be likened to a mobile, the imbalance affects every member of the family. The purpose of this study was to illuminate the patient's, next of kin's and nurses' experiences of palliative care at home to get a better understanding of nurses' role in this context. Method: Literature study in which previous research on this subject were examined and compiled. The study consists of twelve articles from various scientific journals. Results: to be cared for and die at home had a significant impact on patient quality of life. Nurse's support and commitment can often be crucial if the patient dies at home, in hospice or in hospital. The willingness of relatives to care could be greater than the ability to cope with. Nurse's task was to try to read and respond to patients 'and next of kin's needs. Building a good relationship with the family proved to be of paramount importance in palliative home care. Conclusion: A good communication with family members creates the conditions for a good relationship. It is a difficult but important balance for the nurse to identify and meet the needs of each family.