Cancer kan drabba alla, oavsett kön eller ålder. När sjukdomen ej längre är kurativ och döden blir förutsägbar så bedöms patienten vara i sent palliativt skede. Sjuksköterskor möter dessa patienter samt deras närstående vid olika instanser i vården där det krävs ett palliativt förhållningssätt och goda kunskaper kring en förebyggande omvårdnad i livets slutskede. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer i livets slutskede. En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes och baserades på tolv vetenskapliga artiklar, alla kvalitativa. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Utifrån resultatet i artiklarna identifierades likheter som resulterade i teman och subteman. Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudteman, Tillhörighet, Meningsfullhet och personlig utveckling, Behov av stöd och Stress. Två subteman framkom även; Meningslöshet ochRädsla. Styrkor och svagheter i metoden såsom eventuell förförståelse och tillvägagångssätt diskuteras genom arbetet. I resultatdiskussionen är det tidigare forskning som berör sjuksköterskors upplevelser, författarnas egna reflektioner samt Watsons teori om mänsklig omsorg med två caritativa processer; ett kärleks och omsorgsfullt sinnelag – att bry sig om samt att vara autentiskt närvarande som ligger till grund för diskussionen. / Cancer can affect everyone regardless of gender or age. When the disease no longer is curable and death is inevitable the patient is then assessed to be in a late palliative stage. Nurses´ meet these patients and their close relatives at various care instances where a palliative approach and good knowledge about preventive care in the end of life is required.  The aim of this study was to illustrate nurses´experiences caring for patients with cancer at end of life.  A literature review according to the method of Friberg was conducted and based on twelve scientific articles, all qualitative. The articles were published between 2008 and 2018. The searches were completed in the CINAHL complete and PubMed databases. Similarities in the results of the articles were identified and categorized in to themes and sub themes. Analysis of the articles resulted in four main themes, Affiliation, Meaningfulness and personaldevelopment, Need of support and Stress. Two sub themes also emerged; Meaninglessness and Fear. Strenghts and weaknesses of the method such as preunderstanding and approach will be discussed and the basis of the result discussion will include; previous research regarding nurses` experiences, the authors’ reflections and Watsons theory of human care including two of the caritive processes; a loving and caring mind-caring and to be present autenticly.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att vården är lindrande och inte botande, där fokus ligger på att främja livskvalitet ända in i döden. Den palliativa vården varierar i Sverige. Palliativ vård är ett stort ansvarsområde för distriktssköterskor anställda vid kommunal hemsjukvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård med erfarenhet av palliativ vård i hemmet deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att de upplevde arbetet med den palliativa vården som utmanande men även som positivt och tillfredsställande. Att kunna göra skillnad, ha involverade anhöriga och ett specialiserat palliativt team angavs som de största fördelarna i den palliativa vården. Svårigheterna var bristande samarbete, eller när patientens anhöriga inte var införstådda med situationen. Distriktssköterskorna uppgav att de var nöjda med sitt sätt att hantera sina känslor, där de flesta sökte stöd hos kollegorna i första hand. Svårare känslor uppstod oftare vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade. Slutsatser: Distriktssköterskorna i föreliggande studie upplevde arbetet med patienter i palliativt skede som utmanade, utvecklande och känslosamt, men att det gav mycket tillbaka. Svårigheter som belystes var framförallt bristande samarbete och svårare känslohantering vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade. Studien kan leda till ökad förståelse hos olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med patienter i palliativt skede samt belyser behovet av samarbete för att förbättra omvårdnaden av patienten. / Background: Palliative care means that the care is soothing and not curative, where the focus is on promoting quality of life, right into death. Palliative care varies in Sweden. Palliative care is a major area of ​​responsibility for district nurses employed in municipal home care. Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses’ experiences of caring for patients in palliative stages in municipal home care. Method: The study used a qualitative approach with a descriptive design. Data were collected via semi-structured interviews, ten district nurses from municipal home care with experience of home-based palliative care participated. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The district nurses described that they experienced the work with palliative care as challenging, but also as positive and satisfactory. Being able to make a difference, having involved relatives and a specialized palliative team was stated as the biggest benefits in palliative care. The difficulties were the lack of co-operation, or if the patients’ relatives were not aware of the situation. The district nurses stated that they were satisfied with their way of dealing with their feelings and that most of them sought support from their colleagues in the first place. Often, more difficult emotions occurred when it came to the care of younger patients, or when children were involved. Conclusion: The district nurses in this study experienced the work with patients in palliative stages as challenging, developing and emotional, but it was very rewarding. Difficulties that were highlighted were, above all, a lack of co-operation and a more difficult emotional management when it came to caring for younger patients, or when children were involved. The study can lead to an increased understanding for different healthcare providers who come into contact with patients in palliative stages and it highlights the need for collaboration to be able to get improved patient care.

<p>The purpose of this study was to investigate and expand the knowledge of how bereaved spouses in palliative care handled their grief. Attempts were also made to distinguish common patterns among the experiences that the bereaved spouses expressed.  Furthermore the study aimed to understand how the bereaved spouses handled their grief, and to understand what helped them to move on. A qualitative method was used in this essay, related to the purpose of investigating the spouses’ emotional experiences. The questions used to reach an understanding of the matter were: How did the bereaved experienced their grief? Were there important contributing factors worsening their grief or making it easier? How did the bereaved persons handle their grief, and what helped them to work things through and carry on with their lives? The result was analyzed by using Antonovsky’s theory; <em>a feeling of coherence, Lazarus’ <em>coping theory combined</em></em> with Folkman’s <em>revised </em>coping theory<em>.</em> The results were also analyzed by the findings of <em>continuing bonds </em>derived from Ainsworth’s <em>attachment theory. </em>The seven strategic picked out respondents in this study, constituted from a development project, financed by Cancerfonden, which took place in the palliative unit of Stockholms sjukhem in 2007. The results showed that the sense of coherence had an effect on the bereaved spouses’ way to handle their grief. The respondents’ ability of awareness and mental preparation were significant. As it turned out, the time extent of the disease did not have a major effect on the bereaved spouses’ experience of their grief. Furthermore the study showed that the context was very significant, and that the bereaved spouses to a great extent used positive reappraisal.</p><p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p></p>

<p><strong>Background:</strong> People who is close to patients suffering from incurable diseases experiences both suffering and grief. It is hard to be there for someone and at the same time handle your own grief. This can create feeling of anxiety, stress and guilt. <strong>Problem:</strong> Near related persons might not accept the further loss of someone near, the hope remains until it is final. They may not know the whole width of the situation, not acknowledge to the patient or himself how it is going to end. <strong>Aim:</strong> The aim with the literature study was to describe close ones experiences of suffering and grief within the palliative care. <strong>Method:</strong> The study is a qualitative analysis of autobiographies written by people close to patients in the palliative care. <strong>Result:</strong> The study shows how close ones can be spared suffering and grief through kind treatment<em> </em>and empathic personnel. The result shows a great individual dissemination<em> </em>when feelings are to be worked trough and grief gets to the surface and is accepted. <strong>Conclusion:</strong> To be close to someone in the end of his or her life wakes hard and irrational feelings and thoughts in people. To handle your own experiences and feelings is difficult. To support these persons due to their individual needs is a crucial part in reducing there suffering.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Närstående till patienter med en obotlig sjukdom som leder till döden upplever både lidande och sorg. Att vara till för någon som skall dö samtidigt som man bearbetar sin egen sorg kan skapa känslor av oro, stress och skuldkänslor. <strong>Problem: </strong>Närstående vill kanske inte acceptera den kommande förlusten av någon som står en nära, hoppet finns kvar in i det sista. De kanske inte kan förstå hela vidden av situationen, inte erkänna för den sjuke eller sig själva hur det kommer att sluta. <strong> Syfte: </strong>Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av lidande och sorg inom den palliativa vården. <strong>Metod:</strong> Studien är en kvalitativ analys av självbiografier författade av närstående inom den palliativa vården. <strong> Resultat:</strong> Studien visar på hur närstående kan besparas lidande genom gott bemötande och empatisk personal. Resultatet visar på en stor individuell spridning när känslor skall bearbetas och sorg komma upp till ytan och accepteras. <strong>Slutsats:</strong> Att vara närstående till någon i livets slutskede väcker svåra och irrationella känslor och tankar hos människor. Att hantera sina egna upplevelser och känslor är svårt. Att stödja dessa personer utifrån individuella behov har en avgörande roll för reducering av deras lidande.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.</p><p> </p><p>Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p> / <p>The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p>Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. <strong>Syftet</strong> med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts. Studien består av tolv artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter. <strong>Resultat:</strong> Att få vårdas och dö hemma hade stor betydelse för patientens livskvalitet. Sjuksköterskans stöd och engagemang kan i många fall ha avgörande betydelse för om patienten avlider i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Viljan för anhöriga att vårda kunde vara större än förmågan att orka med. Sjuksköterskans uppgift var att försöka läsa av och möta patientens och anhörigas behov. Att skapa en god relation till familjen visade sig vara av största vikt inom palliativ hemsjukvård. <strong>Slutsats: </strong>En god kommunikation med familjens medlemmar skapar förutsättningar för en god relation. Det är en svår men viktig balansgång för sjuksköterskan att kunna identifiera och tillfredsställa behoven hos varje enskild familj.</p> / <p>Background: To be cared for and to die at home in a familiar and well-known environment implicates for the vast majority a sense of security. For many families, it is obvious to live close to the dying and take responsibility for nursing care. From a systems theory perspective, the family can be likened to a mobile, the imbalance affects every member of the family. The purpose of this study was to illuminate the patient's, next of kin's and nurses' experiences of palliative care at home to get a better understanding of nurses' role in this context. Method: Literature study in which previous research on this subject were examined and compiled. The study consists of twelve articles from various scientific journals. Results: to be cared for and die at home had a significant impact on patient quality of life. Nurse's support and commitment can often be crucial if the patient dies at home, in hospice or in hospital. The willingness of relatives to care could be greater than the ability to cope with. Nurse's task was to try to read and respond to patients 'and next of kin's needs. Building a good relationship with the family proved to be of paramount importance in palliative home care. Conclusion: A good communication with family members creates the conditions for a good relationship. It is a difficult but important balance for the nurse to identify and meet the needs of each family.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård.</p><p>Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer. Sjuksköterskorna gav stöd till anhöriga främst genom att kommunicera och samtala, samt förmedla trygghet. Det var viktigt att även både verbalt och praktiskt visa anhöriga att det fanns tid även för detta.</p><p>Eftersom det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet och den inte kan ske utan de anhörigas insats är det mycket viktigt att utveckla och optimera sjuksköterskans stöd till dem. Denna studie kan ge en insikt i de problem som finns i anhörigstödet, men även ge en insikt om de organisatoriska och personella insatser som fungerar.</p> / <p>The aim of this study was to investigate nurses' experiences in supporting next of kin to patients in palliative home care.</p><p>The design was descriptive with a qualitative approach. The informants were strategically selected and consisted of five nurses, working in a palliative home care team in Uppland, in Sweden. Tape-recorded personal interviews were analysed with a qualitative content analysis.</p><p>The nurses experienced that their work felt meaningful and developing. To work in a team was a very positive aspect. Difficulties that appeard involved adjusting to different situations. The nurses supported next of kin mainly by communicating and conversing, and mediating safety. It was important to as well both verbally and practically show next of kin that there was also time for this.</p><p>Since palliative care in the home is getting more common, and since it cannot happen without the effort of next of kin, it is very important to develop and optimize the nurses' support to them. This studie can give insight in the problems that exist in this support, but also give insight about the organizational and personal achievements that work.</p>

No description available.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vanligt förekommande problem samt faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården av personer med demens i livets slutskede inom slutenvården. Artikelsökningen i databaserna Cinahl och Medline via PubMed resulterade i inkludering av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att problem med näringsintag och komplikationer som pneumoni, feber och smärta var vanligt förekommande för personer med demens i livets slutskede. Flera drabbades av trycksår och rörelsehinder som exempelvis sänggrindar och bälten användes ofta. Det fanns brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga. Vårdpersonalen hade dåliga kunskaper om demens som sjukdom med tillhörande symtombild. Sjukdomsutveckling av demens var svår att förutsäga vilket komplicerade planeringen för den sista tiden i livet. Målet för omvårdnaden vid livets slut var välbefinnande. En uppfattning om hur livskvalitén var för de demenssjuka hade stor betydelse för hur vårdpersonal och anhöriga beslutade om vården. Anhöriga värdesatte i sitt beslutsfattande om personer med demens hade skrivit ner sina egna önskemål, angående vård vid livets slut, innan de försämrats i sjukdomen. Synen på döden påverkade både vårdpersonalens och anhörigas vilja att planera för vård vid livets slut. Det är viktigt att reflektera över hur vården av personer med demens i livets slutskede ser ut och det underlättas av att det finns kunskap om vanligt förekommande problem och faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården. / The aim of this study was to describe common problems and factors affecting decision making in the care of people with dementia in the final stages of life in residential homes. Search for articles in databases Cinahl and Medline via PubMed resulted in the inclusion of 15 scientific articles. The results showed that problems with nutritional intake and complications such as pneumonia, fever and pain were common for people with dementia in the final stages of life. Several suffered from pressure sores and physical disabilities such as bed rails and belts were often used. There were deficiencies in communication between health care professionals and relatives. Health care professionals had poor knowledge about dementia as a disease and its symptoms. Disease development of dementia was difficult to predict which made it difficult to plan for the final stages of life. The aim of nursing care at the end of life was well-being. An idea of how the quality of life was for the persons with dementia was important to how health care professionals and relatives decided on nursing care. In their decision-making relatives gave great importance if the persons with dementia had written down their wishes, regarding care at the end of life, before they deteriorated in the disease. The attitudes towards death affected both nursing staff and relatives wish to make plans for the end-of-life care.  It is important to reflect on how the care of people with dementia in the final stages of life is like and this is facilitated by the existence of knowledge about common problems and factors affecting decision making in nursing care.

The purpose of this study was to investigate and expand the knowledge of how bereaved spouses in palliative care handled their grief. Attempts were also made to distinguish common patterns among the experiences that the bereaved spouses expressed.  Furthermore the study aimed to understand how the bereaved spouses handled their grief, and to understand what helped them to move on. A qualitative method was used in this essay, related to the purpose of investigating the spouses’ emotional experiences. The questions used to reach an understanding of the matter were: How did the bereaved experienced their grief? Were there important contributing factors worsening their grief or making it easier? How did the bereaved persons handle their grief, and what helped them to work things through and carry on with their lives? The result was analyzed by using Antonovsky’s theory; a feeling of coherence, Lazarus’ coping theory combined with Folkman’s revised coping theory. The results were also analyzed by the findings of continuing bonds derived from Ainsworth’s attachment theory. The seven strategic picked out respondents in this study, constituted from a development project, financed by Cancerfonden, which took place in the palliative unit of Stockholms sjukhem in 2007. The results showed that the sense of coherence had an effect on the bereaved spouses’ way to handle their grief. The respondents’ ability of awareness and mental preparation were significant. As it turned out, the time extent of the disease did not have a major effect on the bereaved spouses’ experience of their grief. Furthermore the study showed that the context was very significant, and that the bereaved spouses to a great extent used positive reappraisal.