Bakgrund Vid palliativ vård är ett av de grundläggande målen att identifiera och lindra smärta och andra besvärande symtom. Studier har visat att patient och vårdpersonal skattar patientens symtom olika, vilket visar på vikten av att genom systematisk symtomskattning få kännedom om patientens symtom. Patienter i palliativ vård har ofta komplexa symtom som påverkar varandra sinsemellan, och är samtidigt påverkade av sin sjukdom så att möjligheten att själv skatta symtomen försämras. Ett antal olika symtomskattningsinstrument (SSI) kan användas vid palliativ vård, och symtomskattning är en av de kompetenser som ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Dock visar resultat från Svenska Palliativregistret att de målnivåer för symtomskattning som Socialstyrelsen rekommenderar är långt ifrån att uppfyllas. En förutsättning för att kunna öka frekvensen av symtomskattning och därmed även vårdkvaliteten, är att få en större förståelse för vilka faktorer som bidrar till detta, genom att studera sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid palliativ vård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid allmän och specialiserad palliativ vård. Metod för studien var kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från hospice, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och allmän hemsjukvård. Alla tre intervjuerna hade fyra deltagare och varade mellan 55 - 57 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av fyra kategorier: 1. SSI innebär en kvalitetssäkring, 2. Sjuksköterskans arbetssätt med SSI är viktigt för resultatet, 3. Hinder och begränsningar i användningen av SSI, och 4. Organisationens betydelse i arbetet med SSI. Slutsats Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde att användandet av SSI kan innebära en kvalitetssäkring av vården, men är inget heltäckande verktyg som kan användas i alla situationer och kan inte ersätta klinisk erfarenhet. Sjuksköterskans kunskap om SSI är avgörande för utförandet, varför utbildning i SSI för sjuksköterskor inom palliativ vård, men även för övriga professioner i teamet kring patienten, är av stor vikt. Organisationen spelar en viktig roll i att se till att rutiner och etablerade arbetssätt finns. Fortsatt forskning bör därför vidare undersöka vilka kunskaper sjuksköterskor anser sig behöva för att kunna använda SSI på ett effektivt sätt.

Bakgrund: Palliativ vård består av vård av hela personen när en sjukdom inte längre behandlas. Vården ges med patientens behov och önskemål i fokus. Behovet av palliativ vård kommer att fortsätta växa i förhållande till befolkningens ökade livslängd. Genom att få en djupare kunskap om patienternas erfarenheter skapas en större förståelse för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Förlorad självbild, Det sociala samspelet samt Transitionen till livets slutskede. Resultatet visar att upplevelsen av palliativ vård är individuell. För många patienter tog det mycket tid och ansträngning att acceptera kroppsliga och sociala förändringar. Slutsats: Resultatet visar att palliativa patienter ofta känner att de förlorat kontroll över sina liv och känner rädsla över att vara en börda för andra. Att tillåta och ta emot hjälp från andra tog tid och ansträngning. Vårdpersonal sågs ofta som en del av familjen, att ha en relation baserad på förtroende och omsorg gav patienterna en positiv upplevelse av palliativ vård. / Background: Palliative care consists of the care of the whole person when a disease is no longer curable. The care is given with the patients’ needs and wishes in focus. The need of palliative care will continue to grow in relation to the increased life span of the population. Through deeper knowledge about patients’ experiences, a greater understanding for this patient group is created. Aim: To describe patient’s experiences with palliative care. Method: A literature-review based on 10 qualitative research articles. Results: The result is presented in three main categories: Lost self-image, Social interaction and The transition to the end-of-life. Results show that the experience of palliative care is individual. For many patients, it took a lot of time and effort to accept bodily and social changes. Conclusion: The result show that many patients experience lost control over their lives and fear that they are a burden to others. To allow and accept help from others took time and effort. Healthcare professionals were often seen as a part of the family, and to have a relationship based on trust and care gave patients' a positive experience of palliative care.

Bakgrund: I den palliativa vården behandlas patienter som fått en sjukdom som inte längre är botbar. Palliativ vård kännetecknas av två faser, den tidiga och den sena fasen, där den sena fasen innebär att patienter symtomlindras för att försöka skapa en god sista tid i livet. Dödsångest kan visa sig när rädslor framträder i samband med tanken om döden. Då dödsångest är flerdimensionellt kan det finnas flera bakomliggande orsaker som leder till det. Syfte: Att beskriva upplevelsen av dödsångest utifrån patientens perspektiv hos patienter inskrivna i palliativ vård genom en litteraturöversikt med kvalitativ ansats.  Metod: Litteraturöversikten är en sammanställning av 14 artiklar med kvalitativ design som analyserades induktivt med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det upplevdes svårt att hantera situationen som den var då patienter inte visste hur dödsprocessen skulle utspela sig. Att mista sin autonomi och självbestämmande bidrog till dödsångest. Smärta förknippades med att döden skulle göra ont vilket gjorde patienterna oroliga. Tankar var svåra att förskjuta, döden var överhängande och hotande. Många förlitade sig på att sjukvården skulle lindra deras lidande. Slutsatser: När patienter står inför sin hotande död kan existentiell smärta uppstå. Dödsångest inom palliativ vård är vanligt förekommande. Sjuksköterskans viktigaste roll i mötet med patienter handlar om kommunikation, uppmuntran och empati. / Background: In the palliative care, patients with life-threatening diseases that is no longer curable are treated. Palliative care is characterized by two stages, the early and the late where the late stage means that patients are symptomatically relieved to try to create a good end of their life. Death anxiety can appear when fears is combined with thoughts of death. Death anxiety is multi-dimensional, there may be several underlying causes that leads to it. Aim: To describe the experience of death anxiety in palliative care through a literature review with a qualitative approach. Method: The literature review is a conclusion of 14 articles with qualitative design that were inductively analyzed using Friberg's five-step model. Results: It was difficult to handle the situation when patients did not know how the death process would turn out. To lose their autonomy and self-determination contributed to death anxiety. Pain was associated with death causing the patient's pain. Thoughts of death was difficult to avoid, death was imminent and threatening. Many relied on the health care professionals to relieve their suffering. Conclusion: When patients are facing their own impending death, existential pain can emerge. Death anxiety is common among palliative care patients. The most important role that the nurses have in the meeting with patients are communication, encouragement and empathy.

Background:  In the hospice care specialized palliative care is practiced on patients that are at the end of their lives, and nurses meet grieving relatives on a daily basis, both after and before the event of death. When the patient is deceased the relatives are offered to be present in the room while the nurses provide care for the deceased individual. It’s not as well-known if the relatives are offered to help the nurses care for the dead body. Aim: The purpose of the study is to investigate whether nurses’ have experiences of    caring for the dead body together with the relatives. Method: A qualitative method has been used with semi-structured telephone interviews. The material has been analyzed with a qualitative content analysis according to Granheim and Lundman (2004). Eight nurses in the hospice care, in the middle and south of Sweden, have been interviewed. From these eight nurses, five have experiences of providing care for the dead body together with the relatives. Results: The analysis resulted in a main theme, participation in the light, with three subthemes, mutual caring which is beneficial both for nurses and relatives, professional approach which is based on experience and knowledge, as well as collegial learning. Nurses that have the experience of caring for the dead body with the relatives, are seen to have a readiness for action and to provide the care in a respectful fashion. Central for nurses are their interest in participating and to offer others to join in. Discussions: The discussion is based on Andershed’s (1998) theoretical frame of understanding, with the metaphor participation in the light, as well as current research. In the discussion the concepts to know, to be, to do are used. The nurses in the study are contented to provide the care for the dead body together with the relatives. They feel gratification with the relatives’ participation, as they share the experience with them. It provides closure.

Bakgrund Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Inom palliativ vård, då inte en botande vård längre går att uppnå är istället målet att främja hälsa och lindra lidande. Att vårda en patient i livets slutskede är en stor utmaning för sjuksköterskan, som har en avgörande roll i den palliativa omvårdnaden av patienten. Syfte Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnaden till patienter inom palliativ vård på vårdavdelning Metod En litteraturöversikt som baseras på 12 vetenskapliga artiklar, varav 8 kvalitativa och 4 kvantitativa. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Bearbetning av artiklarnas resultat gjordes utifrån Forsberg och Wengström’s (2016) metod. Resultat Sjuksköterskors upplevelser utformade fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Kommunikationssvårigheter: samarbete, vårdrelation, Tids- och resursbrist: påverkan på omvårdnadsarbetet, planering och prioritering, Kunskap: acceptera döden samt Utbildning. Slutsats Sjuksköterskor ansåg att ovan nämnda upplevelser hade betydelse i omvårdnadsarbetet av patienter i palliativ vård. De menade att okunskap och tids- och resursbrist försvårade omvårdnadsarbetet, vilket skapade en känsla av otillräcklighet. Kommunikation ansågs vara en viktig faktor för samarbete och skapande av god vårdrelation men kommunikation var i många fall svår att bemästra. Utbildning inom området efterfrågades för att möjliggöra kompetensutveckling av kunskap för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter inom palliativ vård. / Background Nurses essential responsibilities are to promote health, prevent disease, restore health and relieve suffering. In palliative care, when a cure is no longer possible, the goal is to promote health and relieve suffering. Caring for a patient at the end of life is a major challenge for the nurse, who plays a crucial role in palliative care of the patient. Aim To describe the nurse’s experiences of nursing patients in palliative care in the ward. Method A literature review based on 12 scientific articles, both quantitative and qualitative. Searches of the articles was made in databases Cinahl and PubMed. Analysis of the articles' results was based on Forsberg and Wengström's (2016) method. Results Nurses experiences formed four categories with belonging subcategories: Communication difficulties: cooperation, care relationship, Time- and resource shortages: impact on nursing, planning and prioritization, Knowledge: accepting death and Education. Conclusion Nurses felt that the mentioned experiences were significant in the nursing work of patient in palliative care. They ment that lack of knowledge and time- and resource shortage complicated nursing work, which created a sense of insufficiency. Communication was considered to be an important factor for cooperation and care relationship, but in many cases it was difficult to master. Education in the field was requested to enable the development of knowledge for the nurse in the care of patients in palliative care.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en vårdform som syftar till att   främja en god livskvalité för patienter och närstående som drabbats av   obotlig och livshotande sjukdom. Idag föredrar allt fler att vårdas i det   egna hemmet och närstående involveras därför allt mer i vården av patienten.   Att en förtroendefull vårdrelation mellan sjuksköterskan, patienten och   närstående skapas tidigt ligger till grund för en trygg och god palliativ   vård. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av att bli en   informell vårdgivare vid palliativ vård i hemmet. Metod: Den valda metoden för studien var en   litteraturöversikt. Utifrån litteratursökningar i databaserna PubMed, CINAHL   Complete och Nursing and Allied Health valdes 11 kvalitativa vetenskapliga   artiklar ut som svarade på syftet. Artiklarna analyserades och tematiserades   enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman: Påverkan på den egna livssituationen,   rollförändringen, psykisk och fysisk påverkan. Den upplevda ensamheten i   relation till andra. Betydelsen av stöttande relationer och det betydelsefulla resultatet av att ha   vårdat i hemmet. Den vårdande rollen hade en stor inverkan på närståendes   liv och medförde ofta en känsla av otillräcklighet. De upplevde sig som ensamma   i sin vårdanderoll och upplevelsen av vårdtiden färgades av det stöd de   erhållit. Trots att det var en påfrestande tid var vården i hemmet inget de   ångrat. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Bridges   transitionsteori. Närstående var i stort behov av stöd och avlastning och   ansåg sig inte förberedda på vad vården i hemmet innebar i sin helhet. Det   var viktigt att de tillät sig själva tid för återhämtning och tog emot det   stöd som erbjöds. Sjuksköterskans stödjande roll kan vara avgörande i   närståendes förmåga att orka med vården i hemmet. / Background: Palliative   care aims to promote a good quality of life for patients who suffer from   incurable and life-threatening illness, and their relatives. Today, more and   more people prefer to be cared for in their own homes, and families are   therefore increasingly involved in the care of the patient. The creation of a   trustworthy relationship between the nurse, patient and next-of.kin´s is the   basis for a safe palliative care. Aim: To   illuminate next-of-kin´s experiences of becoming an informal caregiver in palliative care at home. Method: The chosen   method for the study was a literature review. Based on literature searches in the databases PubMed, CINAHL Complete and Nursing and Allied Health, 11   qualitative scientific articles were selected that responded to the purpose.   The articles were analyzed and thematized according to Friberg's method. Results: The results  were presented in four themes: Impact   on their own life situation, role change, psychological and physical impact.   The perceived loneliness in relation to others. The importance of supportive   relationships and the significant   result of having a home care. The caring role had a major impact on the   lives of the next-of.kin´s and often led to a sense of insufficiency. They   felt lonely in their caring role and the experience of homecare were colored   by the support they received. Although it was a stressful time, the care at   home was nothing they regretted. Discussion: The result   was discussed based on Bridge's transition theory. Relatives were in great   need of support and relief and did not consider themselves prepared for what   the care at home meant in its entirety. It was important to allow time for   recovery and to accept the support offered to them. The nurses supportive   role can be crucial for the next-of kin´s ability to cope with home care.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att förbättra livskvalité för patienter och närstående och erbjuda dem stöd. Stöd till närstående kan ske på olika sätt, där god kommunikation är av betydelse för att minska oklarheter. Inom den palliativa vården förekommer det en rad samtal och ett av dem är närståendesamtalet som är ett kliniskt verktyg för att kommunicera med närstående. Forskning beskriver närståendesamtalet som användbart för vårdpersonal för att förmedla information och planera vården. Det finns ett behov av mer forskning som inriktar sig på närståendes perspektiv och undersöker vilken stödjande funktion samtalet kan ha. Syfte: Att beskriva närståendes förväntningar och upplevelser av ett närståendesamtal under pågående vårdtid. Metod: Studien har en explorativ design, där närståendesamtalet utforskas för att få ny kunskap. Femton individuella intervjuer genomfördes med närstående efter att de har deltagit i ett närståendesamtal inom specialiserad palliativ sluten vård. Intervjuerna transkriberades Verbatim och analyserades genom Sally Thone tolkande beskrivning. Resultat: Närståendes förväntningar och upplevelser presenteras utifrån fyra mönster som är närståendes behov av att få en förståelse av situationen, faktorer som kan inverka på upplevelsen av närståendesamtalet, närståendes situation och behov av stöd och till sist närståendes råd och förslag till förbättring av närståendesamtalet. Närståendes förväntningar inför närståendesamtalet grundar sig i en ovisshet och en främmande situation. Deras upplevelser av samtalet är avhängigt av en rad aspekter och resulterar i ett behov av att individanpassa närståendesamtalet. Diskussion: Resultatet diskuteras till viss del utifrån den teoretiska referensramen delaktighet i ljuset, delaktighet i mörkret. Närståendes medverkan i forskningen lyfts fram och diskuteras likaså ”insider forskningen” när studien genomförs inom den egna verksamheten. / Background: The palliative care aims to improve the quality of life for patients as well as their families, and to offer them support. Family members can be supported in several ways, where good communication is important to reduce uncertainties. In the course of palliative care, there will be held multiple conversations and one of these is the family conversation which is a clinical tool to communicate with the family members. Research describes this conversation as useful for healthcare professionals to relay information and planning care. There is a need for more research focused on the perspective as seen from the family members and which can further investigate which supporting function the conversation can have.Purpose: To describe family members´ expectations and experiences of a family conversation during the ongoing palliative care. Method: The study has an explorative design, where the family conversation is explored to reveal new knowledge. Fifteen individual interviews were conducted with family members after they had participated in a family conversation within specialist palliative inpatient care. The interviews were transcribed verbatim and analysed using Sally Thone's interpretive description. Results: The family members´ expectations and experiences are presented on the basis of four patterns: family members´ need to get an understanding of the situation, factors that may affect the experience of the family conversation, family members´ situation and need of support and finally family members´ councils and suggestions for the improvement of the family conversation. Family members´ expectations prior the conversation are based in an uncertainty and an unfamiliar situation. Their experiences of the family conversation were highly individual and depend on several aspects, which results in a need to individualise and adapt the conversation on the unique situation. Discussion: The result is to a certain degree discussed with the basis in the theoretical reference framework participation in the light, participation in the darkness. Family members´ involvement in research is emphasised and discussed as well as "insider research" when the study is conducted within the frame of the own setting.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och fler önskar vårdas och dö i hemmet. Idag vårdas många inom allmän palliativ vård med stöd av distriktssköterskor. I den tidigare forskningen inom palliativ vård i hemmet har framför allt den specialiserade palliativa vården beskrivits. Få studier har undersökt mötet mellan distriktssköterskor och patienter och närstående inom allmän palliativ vård. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av mötet med patienter och dess närstående vid allmän palliativ vård i hemmet. Metod: Empirisk kvalitativ studie, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor. Intervjuer mellan 35 till 45 minuter. Texten transkriberades och kategoriserades. Resultat: Sex kategorier bildades: Att skapa förtroende i mötet, att vara närvarande och vårdande i mötet, att vara familjefokuserad i mötet, förutsättningar i mötet, erfarenheter vid frustration och etiska dilemman i mötet, att pendla mellan bekräftelse och motgång i mötet. Det var viktigt att bygga relationer med patienter och närstående, skapa förtroende. Närvaro var förutsättningen för ett bra möte. Distriktssköterskorna visade hänsyn till närstående som genomgick en svår tid, närstående kunde ha svårt att hantera situationen. Patienterna hade behov av längre hembesök och prioriterades. Tillfredsställande att vara nära familjen, få deras förtroende. Distriktssköterskorna räckte inte alltid till, känslan av att inte räcka till var svår. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheter visade att närvaro var en förutsättning för ett bra möte. Det var betydelsefullt att skapa förtroende hos patienten och dess närstående. Det fanns ökat behov av stöd och omvårdnad. Inga extra resurser var avsatta trots att patienter inom palliativ vård skall prioriteras enligt prioriteringsordningen för svensk sjukvård. Klinisk betydelse: Distriktssköterskors arbete inom allmän palliativ vård behöver uppmärksammas för att säkra likvärdig vård till alla i livets slut. / Background: The population in Sweden is getting increasingly older and more elderly people wish to be nursed and to die in their homes. Today many people receive health care within the public palliative health care with support from district nurses. In earlier research within palliative health care at home has above all has the specialized palliative health care been described. Few studies have explored the encounter between district nurses and patients family members within public palliative health care. Aim: To describe experiences of the district nurses and their encounter with patients and family members related to palliative health care at home. Method: Empiric qualitative study, descriptive design. Semi-structured interviews were carried out with eight district nurses. Interviews lasted between 35 and 45 minutes. The text was transcribed and categorized. Result: Six categories were created all related to the encounter: to build confidence, to be present and caring, to be family focused, conditions of the encounter, experiences of frustration and ethical dilemmas, to vacillate between confirmation and setback. It was important to build relations with patients and family members, create confidence. Presence was a condition for a good encounter. The district nurses showed respect to family members who went through a difficult time, family members might have difficulties to handle the situation. The patients needed longer visits and this was prioritized. It was satisfying to be close to the family, to get their confidence. The district nurses sometimes had a feeling of insufficiency, which was hard to accept. Conclusion: The experiences of the nurses showed that presence was a condition in order to achieve a good encounter. It was important to build confidence towards the patients and family members. There was an increased need of support and care. No supplementary resources were allocated even though patients in the palliative health care should be prioritized according to the rule of prioritization of Swedish health care. Clinic signification: More attention should be drawn to the work of the district nurses within the palliative health care in order to ensure equal health care to all individuals at the end of life.

Bakground:  When someone is suffering from incurable disease, life changes both for the person, but also for the relatives. More and more get cared for in the home and relatives becomes more involved in care today. Knowledge of the relatives' experiences of palliative care at home is therefore of importance to the district nurse in the home healthcare system to get further aspects of how care can be improved, hence the present thesis work is important. Aims: The purpose of this meta-synthesis was to get a better understanding of the family caregiver’s experiences of palliative care at home, by integrating qualitative international research.  Method: The method used was Noblit and Hares meta-ethnography and 16 qualitative articles were analyzed and synthesized.  Resultat: The family caregiver’s experiences of palliative care at home represented three themes: living with the dying, caring for the dying and interacting with the professional care. The result shows that the experience of caring for a dying relative at home can feel rewarding but at the same time be very stressful both mentally and physically. Caring for a dying relative at home changes life and relationships. The family caregivers’ role as caregiver was a major responsibility and limited their own lives. This responsibility required help from professional caregivers through support and information.  Conclusions: The present master thesis provides a better understanding of the needs of family caregivers, which may facilitate for healthcare professionals in the encounter with these persons and may also motivate to apply a family-focused approach. / Bakgrund: När någon drabbas av obotlig sjukdom förändras livet både för den drabbade, men också för de anhöriga. Allt fler vårdas i hemmet och anhöriga blir mer involverade i vården idag. Kunskap om anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet är därför av vikt för att distriktssköterskan i hemsjukvården ska få ytterligare aspekter på hur vården kan förbättras, därmed är föreliggande examensarbete angeläget.  Syfte: Syftet med denna metasyntes var att genom att integrera kvalitativ internationell forskning skapa förståelse av anhörigvårdares upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: Metoden som tillämpades var Noblit och Hares metaetnografi där 16 kvalitativa artiklar analyserades och syntetiserades.  Resultat: Anhörigvårdares upplevelser av palliativ vård i hemmet kunde beskrivas i följande tre teman: att leva med den döende, att vårda den döende samt att samverka med den professionella vården. Resultatet visar att upplevelsen av att vårda en döende närstående i hemmet kan kännas givande men samtidigt vara mycket påfrestande både psykiskt och fysiskt. Att vårda en döende närstående i hemmet förändrar livet och relationerna. Vårdarrollen innebar ett stort ansvar som begränsade anhörigvårdarnas egna liv. Ett ansvar som krävde stöttning från hälso- och sjukvård i form av stöd och information.    Slutsats: Föreliggande examensarbete ger en ökad förståelse för anhörigvårdares behov vilket kan underlätta för sjukvårdspersonal som ska möta dem och kan även motivera till att tillämpa ett familjefokuserat förhållningssätt

Bakgrund: Inom intensivvården råder en kurativ vårdkultur, målet är att patienter ska botas. Dock sker nästan en femtedel av alla dödsfall i Sverige inom intensivvården. Således är behovet av kvalificerad palliativ vård betydande, men forskning visar att vården i dagsläget har svårt att möta dessa behov. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter palliativt inom intensivvård. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman konstruerades: strävan efter att skapa en värdig död, hinder för en värdig död och faktorer som främjar en värdig död. Diskussion: Författarna har utifrån valda delar i Watsons Caring Science omvårdnadsteori i relation med tidigare forskning, diskuterat de fynd de ansåg varit mest intressanta. / Background: The intensive care has a curative caring culture, and the goal is to cure patients. Even so, one fifth of the deaths in Sweden happen within the intensive care. This makes the need for qualified palliative care apparent, though research shows that current care fails to meet these needs Aim: To describe nurses experiences of providing palliative care in an intensive care context. Method: An integrative literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: Three themes were constructed:  striving to create a dignified death, barriers to a dignified death and factors that promote a dignified death. Discussion: Based on selected parts of Watson's Caring Science Nursing Theory and in relation to other research, the results considered to be of highest interest is discussed.