Bakgrund: Inom neonatalvården idag är det ovanligt att barn dör, men när det sker innebär det en i många fall livslång kris för de föräldrar som drabbas. Neonatal palliativ vård omfattar en helhetssyn och fokus på hela familjen, vilket bidrar till att relationer mellan familjen och vårdpersonalen byggs upp. Det innebär också etiska dilemman och att ställas inför svåra beslut. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenhet av neonatal palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar som söktes fram i databaserna AMED, Cinahl, Medline och PsycINFO. Fribergs trestegsmodell användes för analys. Resultat: Åtta kategorier framkom: Att få möjlighet att vara nära; Att vara delaktig i att fatta beslut; Betydelsen av information; Att bli behandlad med respekt; Att lindra barnets lidande; Betydelsen av samtal och stöd; Att skapa minnen samt Sjukhusmiljöns betydelse. Slutsats: Föräldrarna har behov av att få vara delaktiga i barnets vård för att skapa minnen. De behöver information för att förstå och efterfrågar fortsatt kontakt med vårdpersonal och uppföljning efter dödsfallet. / Background: In today’s neonatal care, it is uncommon that babies die. When it happens, it is associated with a life-long crisis for the affected parents. In neonatal end-of-life care, the focus is on the entire family and on the relationships that occur between the family and the health care professionals. It is also related to the ethical questions and difficult decisions that take place in this situation. Aim: The aim was to describe parents´ experiences in neonatal end-of-life care. Method: A literature review consisting of 12 articles with a qualitative approach were made. Searches were made in the databases AMED, Cinahl, Medline and PsycINFO. Fribergs three step method for analysis was used. Results: Eight categories were found: To be able to be near; To be involved in making decisions; The importance of information; To be respected; To alleviate child suffering; The meaning of conversation and support; To create memories and The significance of the hospital environment. Conclusions: The parents have the need to be involved in the care of their dying child to create lasting memories. They need information to understand and they ask for further contact and follow-up meetings after the death of their child.

Bakgrund: Många patienter har behov av palliativ vård innan de avlider. I Sverige finns idag flera olika alternativ för specialiserad palliativ vård. Dessa räcker dock inte till för att vårda alla palliativa patienter vilket leder till att sjuksköterskor som arbetar på somatiska vårdavdelningar på sjukhus ofta möter dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar ingick i resultatet. Datainsamling har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen vid vård av palliativa patienter var svår på flera sätt. Rädsla att bemöta existentiella frågor, tidsbrist och en dysfunktionell kommunikation mellan vårdpersonal upplevdes som svårigheter för sjuksköterskorna. Detta ledde till att sjuksköterskor upplevde ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling. Slutsats: Ett stort utbildningsbehov finns hos sjuksköterskor då de upplever många svårigheter i att vårda palliativt. För att kunna utveckla denna vårdform på somatiska avdelningar behövs mer utbildning och forskning inom området. / Background: Many patients are in need of palliative care before they die. In Sweden there are several different options for specialized palliative care today. However, the specialized palliative care units are not sufficient to care for all patients in need of palliative care which leads to that nurses working at somatic wards in hospitals frequently encounter these patients. Aim: To describe nurses experiences of giving palliative care to patients in somatic hospital wards. Method: The study was conducted as a review. Data-collection was performed using the databases Cinahl, PubMed and Web of Science, resulting in the inclusion of 15 articles. Results: When caring for palliative patients, the nurses experienced communication to be difficult in many respects. Experienced difficulties for the nurses were fear to meet existential issues, lack of time and dysfunctional communication between professionals. Nurses experienced a major need for education and updating of skills. Conclusion: As palliative care implies a lot of challenges and difficulties, there is a need of specialized training. In order to develop care in somatic wards more education and research is required in this area.

Bakgrund: Att vårdas hemma vid livets slut blir allt vanligare. De senaste 10-15 åren har behovet av avancerade vårdinsatser i hemmet alltjämt ökat och möjligheterna att vårda patienter med komplicerade sjukdomstillstånd har blivit mer möjliga. Detta har medfört att kraven på de såväl medicinska som de specifikt omvårdnadsmässiga åtgärderna har växt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ASIH- sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i hemmet vid livets slut. Metod: Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats. Två sjuksköterskor från en ASIH:enhet i Stockholm intervjuades. En innehållsanalys gjordes sedan för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Tretton subkategorier kunde urskiljas ur dessa bildades fem kategorier. Kunskap och erfarenhet grund till god omvårdnad, Närståendes betydelse i vården, Kommunikation och förståelse mellan patient och sjuksköterska, Ta seden dit man kommer och Personal cost of caring. Slutsats: Sjuksköterskan inom ASIH bär ett stort ansvar då det gäller symtomlindring. Det kan gälla smärta såväl som oro och ångest. Vikten av att ha en helhetssyn som innefattar både patient och närstående beskrevs som viktiga. Ett fungerande samspel mellan sjuksköterska, patient och närstående är en förutsättning för god omvårdnad. / Background: To be cared for at home at the end of life is becoming more common. The last 10-15 years, the need for advanced care in the home has increased and the possibility to treat patients with complex medical conditions has become more possible. This has led to higher medical demands and to higher demands concerning specific nursing activities. Aim/Objective: The purpose of this study was to illuminate the ASIH-nurses' experience of treating patients at home at the end of life. Design: The study has a qualitative and descriptive approach. Two nurses from one ASIH unit in Stockholm were interviewed. A content analysis was then used to analyze the material. Result: Thirteen subcategories could be distinguished those formed five categories. Knowledge and experience due to good care, Significant others and their part in the caringprocess, Communication and understanding between patient and nurse, To adapt to customs and Personal cost of caring. Findings: The nurse within the advanced homecare facility bears a great responsibility when it comes to symptom relief. It may be relief of pain as well as anxiety. The importance of having a holistic approach that includes both patient and relatives were described as important. A good interaction between nurses, patients and relatives is a prerequisite for good care.

Abstrakt Bakgrund: 2010 avled omkring 72 000 människor med behov av palliativ vård i Sverige. Sedan ÄDEL-reformens genomförande har andelen svårt sjuka som vårdas och dör i hemmet ökat. Den avancerade medicinska hjälpen i hemmet har förbättrats, men anhöriga spelar fortfarande en viktig roll för genomförandet av palliativ vård i hemmet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att studera anhörigas upplevelser vid vård av en närstående i hemmet i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sju artiklar med kvalitativ design och en artikel med mixed design valdes ut genom sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av anhörigvårdarna var kvinnor. Resultatet visade i hög grad på att anhörigvårdare upplevde vårdandet av sin närstående svårt och påfrestande. Problem som nämns i resultatet är bland annat trötthet, oro och ångest, frustration, ilska och rädsla. Positiva aspekter framkom också och däribland uppgavs tillfredsställelse, stolthet och en känsla av att ha gjort det rätta. Konklusion: Anhörigvårdarna ses som en förutsättning för palliativ vård i hemmet. Bättre stöd och mer information från sjuksköterskan och övrig personal i teamet till anhöriga som vårdar en familjemedlem i hemmet i livets slutskede kan leda till ökad trygghet och delaktighet hos anhörigvårdarna. Forskningsmässigt är ämnet väl studerat, men kunskapen skulle behöva spridas till yrkesverksamma inom sjukvården.

Bakgrund: Idag lever många nära en person som drabbats av en livshotande sjukdom. Många som insjuknar har behov av den palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande, både för patienten och för de närstående. När en person i familjen blir sjuk är det naturligt för de flesta människor att ta rollen som vårdare och familjen anses ha en stor betydelse i vården av den sjuke. Att erhålla information samt stöd är viktiga förutsättningar för att de närstående ska kunna känna delaktighet i vården. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra lidande, främja hälsa samt ge stöd och information. Syfte: Att belysa de närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Design: En litteraturöversikt. Metod: 14 vetenskapliga artiklar som blivit publicerade under de senaste fem åren, har lästs flertalet gånger och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys, för att finna gemensamma kategorier som beskriver de närståendes erfarenheter/ upplevelser. Resultat: Närheten till döden var något som väckte starka känslor, och situationen beskrevs vara fysiskt, psykiskt och emotionellt påfrestande. Resultatet visar att de närstående tog ett stort ansvar i vården av den sjuke, detta resulterade i ett ökat behov av stöd, framförallt från familj och vänner. En god relation till vårdpersonalen ökade förutsättningarna till en god vård. Trots den svåra situationen kunde meningsfullhet upplevas. Slutsats: Sjukdomen medförde att livssituationen förändrades och en ökad ansvarskänsla uppstod hos den närstående. Stöd från familj och vänner, samt vårdpersonal hade stor betydelse. Kunskap hos vårdpersonalen värderades högt och det var viktigt att den sjuke skulle få dö en värdig och fridfull död. / Background: A lot of people are today living close to a person who suffers from a life-threatening disease A lot of people who become sick has a need for palliative care. Palliative care aims to improve quality of life and ease suffering, both for the patient and for the next of kin. When a person in the family gets ill, it’s natural for most people to take on the role as the caregiver and the family is considered to have a great importance in the caregiving. To obtain information and support it’s important for the next of kin to feel involved in the care. The nurse’s task is to ease suffering, promote health and provide support and information. Aim: To describe the next-of kin`s experiences of palliative care. Design: A literature review. Methods: 14 articles, published in the last five years, has been read several times and then analysed through a content analysis, to find categories that describes the next of kin’s experiences. Results: The closeness/proximity of death was something that arouse strong emotions, and the situation was described as physically, mentally and emotionally stressful. The result revealed that the next of kin took a great responsibility in the care of the ill person, this resulted in an increased need of support, especially from family and friends. A good relationship to the healthcare professionals increased the chances to get good care. Despite the difficult situation, meaningfulness could be experienced. Conclusion: The disease led to a changed life situation and an increased sense of responsibility for the next of kin. Support from family and friends and healthcare professionals had great importance. Knowledge among healthcare professionals was highly valued and it was important that the ill person would be allowed to die a dignified and peaceful death.

När befolkningen i Sverige blir allt äldre kommer det bland annat leda till ett ökat sjukvårdsbehov. I genomsnitt har människor födda i länder långt från Norden sämre hälsa än personer födda inom Norden, de kan ha en annan kultur och tolka kommunikationen inom vården annorlunda. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter och anhöriga från andra kulturer inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Är baserat på nio vetenskapliga artiklar. Det fanns kulturella skillnader i synen på allvarlig sjukdom och död. Inom flera kulturer är det tabubelagt att tala om döden och detta var sjuksköterskorna inom västerländsk kultur oerfarna vid, de var mer vana vid en rak och ärlig kommunikation med patienterna. Sjuksköterskorna hade kommunikationssvårigheter med patienter och närstående då de inte hade samma språk. Det var även svårt och tidskrävande att finna lämpliga tolkar som kunde hantera känsliga ämnen relaterat till palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att möten med patienter och anhöriga från andra kulturer ofta var svåra om de inte pratade samma språk. Trots detta upplevde sjuksköterskorna arbetet som tillfredsställande. Det framkom att för lite tid och stress var ett av problemen samt att behovet av tolkar var stort. / Background: As the population in Sweden is getting older, it will also lead to increased health care needs. On average, the immigrants have poorer health than people born in the Nordic region, they can have an other culture and interpret the communication in care different. Aim: To describe the factors that affect the care of patients and families from other cultures in palliative care. Methods: a literature review. Results: Is based on nine scientific articles. There are cultural differences in the perception of serious illness and death. In many cultures, it is taboo to talk about death and this was the nurses of Western culture inexperienced with, they were more experienced with a straight and honest communication with the patients. The nurses had communication difficulties with patients and families as they did not have the same language. They also found it more difficult and time consuming to find suitable interpreters who could handle the sensitive issues related to palliative care. Conclusion: Nurses felt that when confronted with patients and families from other cultures it was often difficult if they were not talking the same language. Despite this, nurses experienced work as satisfaying. It appeared that lack of time and stress was one of the problems and the need for interpreters was large.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är närstående ofta en förutsättning för att den anhörige ska kunna vårdas i hemmet, trots hjälp från ett vårdteam. De närstående är en viktig del av vården då de känner den anhörige bäst och kan fungera som ett stöd i anpassningen till en ny situation. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar där närståendestöd ingår. Det ligger också i sjuksköterskans ansvar att stödja närstående i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i ett palliativt skede i hemmet.  Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, publicerade mellan åren 2003-2011. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL plus with full text och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och det skapades nya teman.     Resultat: Resultatet i studien visade att närstående som vårdar en anhörig i hemmet ofta möts av ett tungt ansvar som följs av negativa upplevelser och känslor. Dock kunde en del närstående uttrycka positiva upplevelser av vårdandet.  Närstående upplevde en fysisk och psykisk utmattning och en tillvaro där deras egna behov åsidosattes. Närstående hade svårt att bevittna den anhöriges försämring och många påtalade att deras vardagsliv hade blivit starkt påverkat. Stödet från hälso- och sjukvården lyftes ofta av närstående där de beskrev sina upplevelser av hur stödet fungerat. Likaså upplevelser av stöd från familj och vänner.  Diskussion: Resultatet har diskuterats mot litteraturöversiktens bakgrund, nya vetenskapliga artiklar och Meleis transitionsteori. I diskussionen lyftes närståendes risk för ohälsa och ett bristande stöd från hälso- och sjukvården. Författarna lyfte också hur sjuksköterskors medvetenhet om transitioner kan vara en hjälp i mötet och stödet av närstående. / Background: In palliative care family often is a prerequisite to make care for a relative at home possible despite support of a medical team. Family is an important part of the care since they are familiar to the needs of the relative and can act as support in adapting to a new situation. Palliative care rests on four cornerstones, including support of families. Moreover, it is the nurse's responsibility to support relatives in order to promote health and prevent illness.  Aim: The aim was to describe families’ experiences of caring for a relative in a palliative stage at home.   Method: The literature review was based on ten scientific articles with a qualitative approach, published between the years 2003-2011. The articles were found in the databases CINAHL plus with full text and PubMed. The articles were analyzed with the help of Friberg’s method of analysis and new themes emerged.      Result: The results of the study showed that families who care for a relative at home often face a heavy responsibility followed by negative experiences and feelings. However, some family members expressed positive experiences as a result of the care. Family members experienced a physical and mental exhaustion and a life where their needs were neglected. Family members found it difficult to witness the relative's deterioration and many complained about their everyday life being strongly affected. The support of health care services was often highlighted by family members, describing their experiences of how the support functioned. In addition, experiences of support from family and friends were expressed.  Discussion: The result has been discussed against the background of the literature review, new scientific articles and Meleis’ transition theory. The discussion highlighted family members being at risk of developing illness and a lack of support from health care services. The authors also emphasized that nurses' awareness of transitions can be of help in the meeting with and support of family members caring for a relative.

Background: Current palliative care recommendations stress the right to care according to palliative principles at the end of life for all people in need thereof, regardless of care place and including those who are old. The international literature indicates that residents in nursing homes often do not have access to palliative care competence. Accordingly, insufficient management and lack of communication about end-of-life issues have been reported. There is a scarcity of robust Swedish studies about the quality of care at the end of life in nursing homes. Aim: To explore the care being provided in the final week of life of older people in nursing homes. Method: The study used data from the Swedish Register of Palliative Care, of all registered individuals aged 60 and older, who died in nursing homes 2011 and 2012. Variables pertaining to monitoring and treatment of symptoms, end-of-life discussions, and circumstances around death, and individual characteristics of the deceased individuals, were explored with descriptive statistics. Results: The most common underlying causes of death were circulatory diseases (42.2%) and dementia (22.7%). The most prevalent symptom was pain (58.7%), followed by rattles (42.4%), anxiety (33.0%), confusion (21.8%), shortness of breath (14.0%) and nausea (11.1%). Pain was the symptom with the highest degree of total relief (46.3%), whereas shortness of breath and confusion were totally relieved in 6.1% and 4.3% of all individuals, respectively. The use of valid instruments for symptom assessments was reported for pain in 12.3% and 7.8% for other symptoms. The most prevalent individual prescriptions for injection PRN were for pain treatment (79.5%) and rattles (72.8%). End-of-life discussions were performed with 27.3% of all the deceased individuals, and with 53.9% of their relatives. Of all individuals, 82.1% had someone present at death, and 15.8% died alone. Of the all nursing home resident deaths recorded, 45.3% died in their preferred place. Conclusion: There were large variations in the degree of relief from the different symptoms in the final week of life. Pain was the most prevalent symptom, and was also the symptom with the highest proportion of total/partial relief. Other symptoms were less prevalent but also less well relieved. The results indicate a need for improvements in palliative care in nursing home settings, focusing management of distressing symptoms and end-of-life discussions. / Bakgrund: Målet om rätt till palliativ vård för alla som behöver, oavsett vårdplats och inkluderande äldre personer. Äldre individer har ofta multisjuklighet, inklusive kognitiv svikt som ställer särskilda krav på kompetens under livets sista tid. Internationella studier indikerar dock att personer som dör på vård- och omsorgsboenden ofta inte får tillgång till palliativ kompetens, med till exempel inadekvat symtomlindring och bristande kommunikation om döden. Robusta svenska studier om innehållet i vården i livets slutskede för personer på vård-och omsorgsboenden saknas. Syfte: Att beskriva vården under den sista levnadsveckan, för äldre personer på vård-och omsorgsboenden. Metod: Studien baserades på data från Svenska Palliativregistret av alla registrerade individer > 60 år som avlidit inom vård- och omsorgsboenden 2011 och 2012. Variabler relaterade till symtom, symtomkontroll, brytpunktssamtal och omständigheter kring döden samt individuella karaktärsdata utforskades med deskriptiv statistik. Resultat: Vanligaste underliggande dödsorsak var cirkulatoriska sjukdomar (42.2%) och demenssjukdomar (22.7%). Mest förekommande symtomet var smärta (58.7%) följt av rosslighet (42.4%), ångest (33.0%), förvirring (21.8%), andfåddhet (14.0%) och illamående (11.1%). Symtomet som lindrades till största del var snärta som helt lindrades för (46.3%) medan andfåddhet och förvirring lindrades helt hos 6.1% respektive 4.3% av individerna. Validerat skattningsinstrument användes för smärta i 12.3% av fallen och i 7.8% för andra symtom. Vanligast förekommande individuella vid behovsordinationen för injektion var för behandling av smärta (79.5%) och mot rosslighet (72.8%).Brytpunktsamtal genomfördes med 27.3% av alla individer och med 53.9% av alla närstående. Önskad dödsplats uppfylldes hos 45.3% av individerna. Av alla individer hade 82.1% någon, i registret valbar, hos sig vid dödsögonblicket och i (15.8%) dog individen ensam. Slutsats: Det fanns stora variationer i graden av lindring för symtom under sista levnadsveckan. Smärta var vanligast förekommande och även det symtom som till högst grad lindrades helt eller delvis. Andra symtom förekom mer sällan men lindrades även till lägre grad. Resultaten indikerar ett behov av förbättring inom den palliativa vården inom vård- och äldreboenden, fokuserat mot hantering av besvärliga symtom samt brytpunktssamtal.

Background: Pain is one of the most common and feared symptoms in palliative care and may cause suffering and reduced quality of life of the dying person. The pain has several different dimensions and is a subjective experience of each individual. How the nurse meets the palliative patient's pain is essential to good health of the patient, which allows a good and worthy death. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences in meeting total pain in palliative care. Method: The literature review is based on ten scientific studies of which seven studies with a qualitative approach, a study using quantitative methods and two studies with mixed method. The studies included in the literature review has been reviewed and approved by an ethics committee. Searches were made in the databases MEDLINE and CINAHL Complete full text. Results: The results showed that nurses experienced difficulties to meet patients who experienced total pain. The nurses felt that they had insufficient knowledge and experience in meeting patients with total pain. The nurse worked much with existential conversation. Discussion: Nurses experienced an uncertainty in the face of existential questions, which is a difficult but important part of the work. This is discussed and anchored in Rosemarie Rizzo Parse nursing theory Human becoming along with the concept of caring. / Bakgrund: Smärta är ett av de vanligaste och mest fruktade symtomen i den palliativa vården och kan medföra lidande och försämrad livskvalitet hos den döende människan. Smärtan har flera olika dimensioner och är en subjektiv upplevelse hos varje enskild individ. Hur sjuksköterskan möter den palliativa patientens smärta är avgörande för en god vård av patienten vilket ger möjlighet till en god och värdig död. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga studier varav sju studier med kvalitativ metod, en studie med kvantitativ metod samt två studier med mixad metod. De studier som inkluderats i litteraturöversikten har granskats och godkänts av en etisk kommitté. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl Complete och MEDLINE full text. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter att möta patienter som upplevde total smärta. Sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap och erfarenhet av att möta patienter med total smärta. Sjuksköterskan arbetade mycket med existentiella samtal. Diskussion: Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet i att möta existentiella frågor, vilket är en svår men viktig del i arbetet. Detta diskuteras och förankras i Rosmarie Rizzo Parses omvårdnadsteori Mänsklig tillblivelse tillsammans med begreppet vårdande.

Bakgrund: I Sverige bedöms mellan 70 000 till 75 000 att ha behov av palliativ vård av drygt 90 000 avlidna personer årligen. Palliativ vård utgår från att lindra lidandet och andra fysiska, psykiska och andliga problem som uppstår i samband med livshotande sjukdom. De närstående utgör en stor och viktig del av vården för den palliativa personen. Vid vård i livets slutskede är målet att bidra till välbefinnande och värdighet och ge stöd till de närstående.   Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse när en familjemedlem vårdas inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes av 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som analyserades och sammanställdes.   Resultat: Resultatet visar att fler närstående har ökat behov av stöd och hjälp i den palliativa fasen. Fem huvudteman presenteras utifrån de närståendes upplevelser, att känna delaktighet, att känna stöd, att känna hjälplöshet och maktlöshet, att känna tillit och trygghet och att känna förhoppning.    Slutsats: De närstående uttrycker ökat behov av stöd och information inom den palliativa processen. Samt att som vårdpersonal är det är viktigt att uppmärksamma närståendes behov och känslor eftersom de upplever att de ställs åt sidan. Den palliativa vården upplevs vara en förändrad livssituation som är krävande och svår att komma ifrån som närstående. För att kunna skapa en bättre upplevelse av vården har sjuksköterskan en väsentlig roll, genom att bemöta och erbjuda stöd bidrar sjuksköterskan till positiva upplevelser, eftersom det är en komplex situation för de närstående. / Background: Between 70 000 and 75 000 are estimated to need palliative care of more than 90, 000 deceased persons annually. Palliative care is based on relieving the suffering and other physical, psychological and spiritual problems arising from life-threatening illness. The related persons constitute a major and important part of palliative care. At the end of life's care, the goal is to contribute to well-being and dignity and to support the relatives. Aim: The aim was to describe relatives’ experiences when a family member is treated in palliative care.   Method: A literature review was conducted by 14 scientific qualitative articles that were analyzed and compiled. Main results: The result of this literature review shows that more relatives have increased the need for support and assistance in the palliative phase. Five main themes are presented based on the experiences of their close relatives, feeling involved, feeling support, feeling helplessness and powerlessness, feeling confidence and secure and to feel hope. Conclusions: The related people express the increased need for support and information in the palliative process. As well as being a healthcare professional, it is important to be attentive to the needs and feelings of the close relatives because they feel that it is set aside. The palliative care is experienced as a changing life situation that is demanding and difficult to come from as close relatives. In order to create a better experience of the care, the nurse has an important role by responding and offer support, the nurse contributes to positive experiences as it is a complex situation for the relatives.