SAMMANFATTNING Bakgrund: Det beräknas finnas över 8 miljoner barn världen över som vårdas palliativt. Pediatrisk palliativ vård förekommer i cirka 300 olika sjukdomskategorier hos barn, vilket innebär att sjuksköterskan kan möta föräldrar vars barn vårdas palliativt i olika sammanhang. Pediatrisk palliativ vård skiljer sig från palliativ vård av vuxna i den aspekten att både barnet och familjen vårdas familjecentrerat. Palliativ vård syftar till att minska lidande och förbättra livskvaliteten för alla som lider av en livsbegränsande sjukdom. Pediatrisk palliativ vård som utgår från riktlinjer för vuxna riskerar att bli bristfällig. Syfte: Att utforska och beskriva föräldrars upplevelser av sitt barns palliativa vård. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt av totalt elva kvalitativa originalartiklar som granskats. Litteraturöversikten har en deskriptiv design med induktiv ansats. Resultat: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelse av sitt barns palliativa vård. Resultatet har presenterats i tre huvudteman och sex subteman som svarar till syftet. I artikelanalysen framgick att pediatrisk palliativ vård väcker många olika slags känslor hos föräldrar. Föräldrar hade både positiva och negativa upplevelser under och efter deras barns palliativa vårdtid och många föräldrar upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd och involvering i vården. Detta hade negativa konsekvenser för deras välmående och livskvalitet, samt syn på den givna vården. Resultatet visade att vårdpersonal kan tillgodose föräldrars behov genom att vara lyhörd, empatisk och ge adekvat stöd och information. Slutsats: Pediatrisk palliativ vård väcker många olika känslor hos föräldrar. Sjuksköterskan kan tillgodose föräldrars behov genom att vara lyhörd, empatisk och ge adekvat stöd och information. / ABSTRACT Background: It is estimated that there are over 8 million children worldwide who recieve palliative care. Pediatric palliative care occurs in approximately 300 different disease categories in children, which means that the nurse may encounter parents whose children recieve palliative care in various contexts. Pediatric palliative care differs from adult palliative care, where in pediatric care both the child and the family are cared for in a family-centered manner. Palliative care aims to reduce suffering and improve the quality of life for anyone suffering from a life-limiting illness. Pediatric palliative care based on guidelines for adults risks becoming inadequate. Aim: To explore and describe parents' experiences of their children's palliative care. Method: This thesis is a literature review of a total of eleven qualitative original articles that were reviewed. The literature review has a descriptive design with an inductive approach. Results: The aim was to investigate parents' experience of their child's palliative care. The results have been presented in three main themes and six subthemes that correspond to the purpose. The article analysis showed that pediatric palliative care arouses many different kinds of emotions in parents. Parents had both positive and negative experiences during and after their child's palliative care period, and many parents felt that they did not recieve enough support and involvement in care. This had negative consequences for their well-being and quality of life, as well as views on the care provided. The results showed that healthcare professionals can meet parents' needs by being responsive, empathetic and providing adequate support and information. Conclusion: Pediatric palliative care evokes many different emotions in parents. The nurse can meet parents' needs by being responsive, empathetic and providing adequate support and information.

Bakgrund: I Sverige är cirka 70 000 - 75 000 personer i behov av palliativ vård. Av dessa uppskattas cirka 550 stycken vara barn. Palliativ vård av ett barn inkluderar hela familjen. Att vara förälder till ett palliativt barn upplevs som svårt och utmanande. Livet måste anpassas till den nya komplexa livssituationen. Föräldrarna och barnets välbefinnande står i fokus och detta kräver individanpassad och stödjande vårdstrategier för att möta dessa behov som uppstår när ett barn vårdas palliativt. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars erfarenheter av när deras barn vårdas palliativt. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar med föräldrars erfarenheter. Resultat: Ur analysen framkom tre teman; Behöver hantera det nya livet, mötet med personalen, support den sista tiden med åtta subteman. Konklusion: Föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som vårdas palliativt är ofta komplexa och präglade av känslomässig smärta, utmaningar och även insikter. Kortfattat kan man säga att föräldrar i denna situation ofta upplever känslomässig utmaning, behov av stöd, att finna mening och fokus på livskvalitet. / Background: In Sweden, approximately 70,000 - 75,000 people need palliative care. Of these, approximately 550 are estimated to be children. Palliative care for a child includes the whole family. Being a parent of a palliative care child is experienced as difficult and challenging. Life must be adapted to the new complex life situation. The well-being of the parents and the child is the focus and this requires individualized and supportive care strategies to meet these needs that arise when a child is cared for palliative. Aim: A literature-based study based on ten scientific qualitative articles with parents' experience. Method: The study was carried out according to integrated compilation of qualitative research within a defined area. Findings: From the analysis three themes were identified; Need to deal with the new life, the meeting with the staff, support the last time with eight sub-themes. Conclusion: Parents' experiences of having a child in palliative care are often complex and marked by emotional pain, challenges and even insights. In short, it can be said that parents in this situation often experience emotional challenge, need for support, to find meaning and focus on quality of life.

Bakgrund: Palliativ vård kommer att krävas allt större omfattning under de kommande åren till följd av en åldrande befolkning och ökningen av kroniska sjukdomar. Palliativ vård är mest effektiv när den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Närstående har idag en betydande roll i vården av svårt sjuka patienter och ett av syftena med palliativ vård är att förbättra välbefinnande hos närstående till personer som lever med livshotande och livsbegränsande sjukdom. Närstående i palliativ vård har ett behov av kunskap och stöd från vårdpersonal. Att främja närståendes upplevelse av förberedelse för vård är ett viktigt resultat för interventionsstudier i palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenheter av digitala stödjandeinterventioner i palliativ vård. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematisk sökning och induktiv ansats baserad på tio granskade vetenskapliga artiklar. Data analyserades enligt Whittemore & Knafls (2005) modell. Resultat: Fyra kategorier identifierades: förberedelse för att vårda och för döden, delaktighet och samhörighet, trygghet och kontroll och utmaningar i det digitala formatet. Videoutbildning uppskattades mest av närstående eftersom det gav känsla av igenkänning. Stödgrupper på nätet upplevdes som ett sätt att bilda socialt nätverk och komma ifrån isolering. Videokonsulttjänst via iPad och webbverktyg gav både fysiskt, psykosocialt och praktiskt stöd. Tidsbrist, bristande kunskap av internet samt vårdbörda av patienter minskade närståendes förmåga att engagera sig i stödgrupper eller onlineforumet. Slutsats: Digitala stödjande interventioner till närstående i palliativ vård ökade närståendes känsla av förberedelse i vårdanderollen och döden samt kompetens och belöning i relation till vård. Digitala interventioner ska ses som ett komplement till fysiska vårdmöten. / Background: Palliative care will increasingly be required in years to come due to ageing population and the increase in chronic diseases. Palliative care is most effective when introduced in the early stage of the disease. Informal caregivers today have a significant role in caring of a seriously ill family member. One of the purposes of palliative care is to improve the well-being of informal caregivers of patients living with life-threatening and life-limiting illness. Informal caregivers have a need for knowledge and support from professionals. Promoting informal caregivers´ experience of preparedness for care is an important outcome for study interventions in palliative care. Aim: The aim was to describe the informal caregivers´ experiences of digital supportive interventions in palliative care. Method: Integrative literature study with systematic search and inductive approach based on ten reviewed scientific articles. The data was analyzed according to Whittemore and Knafls (2005) model. Results: The results were presented in four main categories; preparedness in caregiving role and for death, participation and belonging, safeness and control and challenges in the digital format. Video training was most appreciated by informal caregivers because it gave a feeling of recognition. Online support groups were perceived as a way to create a social network and help with isolation. Video consultation services via iPad and the web tool provided both physical, psychosocial and practical support. Lack of internet knowledge, time and the care burden of patients reduced the ability of informal caregivers to get involved in support groups or the online forum. Conclusion: Digital supportive interventions for informal caregivers in palliative care increased the informal caregivers' preparedness in the caregiving role and death, as well as competence and reward in relation to care. Digital interventions should be seen as a complement to face-to-face contact.

Bakgrund: Palliativ vård kommer att krävas allt större omfattning under de kommande åren till följd av en åldrande befolkning och ökningen av kroniska sjukdomar. Palliativ vård är mest effektiv när den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Närstående har idag en betydande roll i vården av svårt sjuka patienter och ett av syftena med palliativ vård är att förbättra välbefinnande hos närstående till personer som lever med livshotande och livsbegränsande sjukdom. Närstående i palliativ vård har ett behov av kunskap och stöd från vårdpersonal. Att främja närståendes upplevelse av förberedelse för vård är ett viktigt resultat för interventionsstudier i palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenheter av digitala stödjandeinterventioner i palliativ vård. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematisk sökning och induktiv ansats baserad på tio granskade vetenskapliga artiklar. Data analyserades enligt Whittemore & Knafls (2005) modell. Resultat: Fyra kategorier identifierades: förberedelse för att vårda och för döden, delaktighet och samhörighet, trygghet och kontroll och utmaningar i det digitala formatet. Videoutbildning uppskattades mest av närstående eftersom det gav känsla av igenkänning. Stödgrupper på nätet upplevdes som ett sätt att bilda socialt nätverk och komma ifrån isolering. Videokonsulttjänst via iPad och webbverktyg gav både fysiskt, psykosocialt och praktiskt stöd. Tidsbrist, bristande kunskap av internet samt vårdbörda av patienter minskade närståendes förmåga att engagera sig i stödgrupper eller onlineforumet. Slutsats: Digitala stödjande interventioner till närstående i palliativ vård ökade närståendes känsla av förberedelse i vårdanderollen och döden samt kompetens och belöning i relation till vård. Digitala interventioner ska ses som ett komplement till fysiska vårdmöten. / Background: Palliative care will increasingly be required in years to come due to ageing population and the increase in chronic diseases. Palliative care is most effective when introduced in the early stage of the disease. Informal caregivers today have a significant role in caring of a seriously ill family member. One of the purposes of palliative care is to improve the well-being of informal caregivers of patients living with life-threatening and life-limiting illness. Informal caregivers have a need for knowledge and support from professionals. Promoting informal caregivers´ experience of preparedness for care is an important outcome for study interventions in palliative care. Aim: The aim was to describe the informal caregivers´ experiences of digital supportive interventions in palliative care. Method: Integrative literature study with systematic search and inductive approach based on ten reviewed scientific articles. The data was analyzed according to Whittemore and Knafls (2005) model. Results: The results were presented in four main categories; preparedness in caregiving role and for death, participation and belonging, safeness and control and challenges in the digital format. Video training was most appreciated by informal caregivers because it gave a feeling of recognition. Online support groups were perceived as a way to create a social network and help with isolation. Video consultation services via iPad and the web tool provided both physical, psychosocial and practical support. Lack of internet knowledge, time and the care burden of patients reduced the ability of informal caregivers to get involved in support groups or the online forum. Conclusion: Digital supportive interventions for informal caregivers in palliative care increased the informal caregivers' preparedness in the caregiving role and death, as well as competence and reward in relation to care. Digital interventions should be seen as a complement to face-to-face contact.

Bakgrund Palliativ vård i hemmet kan patienten bevara sin trygghet och hemkänsla, minska oro samt kunna vara med sina anhöriga i livet slutskede. Inom palliativ vård har anhöriga många positiva effekter för patienten som innebär upplevelser av meningsfullhet och välbefinnande i livets slutskede. Det är därför viktigt att anhöriga får rätt stöd under patientens sjukdomsprocess och efter dödfallet i syfte att främja patientens livskvalitet. Syfte Syfte med denna litteraturöversikt är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans upplevelser om faktorer som främjar eller hindrar anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienter med palliativ vård i hemmet. Metod Litteraturöversikten är utformad som en struktuerad litteraturöversikt där 13 artiklar av kvalitattiva studier använts. Sökning har gjorts i PubMed och CINAHL databaser. Analysen har utförts med stöd av Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet presenteras sjuksköterskans upplevelser av anhörigas delaktighet i två huvudkategori. Dessa är främjande faktorer för anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienten med palliativ vård i hemmet och hindrande faktorer för anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienten med palliativ vård i hemmet. Slutsats Kommunikation och information samt samverkan mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga har betydelser inom vård och omvårdnad. Anhörigas känsloläge och olika dilemma av vårdbehov och önskemål i vården kan ha påverkan under vårdprocessen. Dessutom kan familjens ekonomi påverka möjligheter i omvårdnad för patienter och anhöriga inom palliativ vård i hemmet i vissa länder. / Background Palliative care at home allows the patient to maintain security and a sense of home, reduce anxiety and be able to be with their relatives in the final stages of life. In palliative care, relatives have many positive effects for the patient, which means the experience of meaning and well-being in the final stage of life. It is therefore important that relatives receive the right support during the patient's illness process and after death in order to promote the patient's quality of life. Aim The aim of this literature review is to explore the nurse's experiences which factors to promote or hinder relatives' participation in palliative care at home. Method The literature review is designed as a systematic literature review where 13 articles from qualitative studies have been used. Searches have been made in PubMed and CINAHL databases. The analysis has been carried out with the support of Friberg's analysis model. Results In the results, the nurses' experiences of relatives' participation are presented in two main categories. These are “The supporting factors for relatives' participation in nursing of the patient with palliative care at home” and “The obstruction factors for relatives' participation in nursing of the patient with palliative care at home”. Conclusions Communication and information as well as cooperation between the nurse, the patient and relatives have meanings in care and nursing. Relatives' emotional state and various dilemmas with needs and wishes in nursing care can have an impact during the care process. As well as the family's finances, the nursing care opportunities can affect the patients and relatives in palliative care at home in some countries.

Bakgrund: Trots att stora framsteg har gjorts senaste åren kring behandling av hematologiska cancersjukdomar, avlider fortfarande en stor del av patienterna till följd av sjukdomen eller komplikationer relaterade till sjukdom och behandling. Patienter med hematologisk cancer tillbringar ofta långa perioder på sjukhus på grund av långtgående behov av intravenöstantibiotika, transfusioner och cytostatikabehandlingar. De erbjuds inte palliativ vård i samma utsträckning som patienter med solida tumörsjukdomar, detta trots att de visar sig ha liknande symtombörda som patienter med andra cancerformer. Flera studier har publicerats senaste åren som visar att tidig integrering av palliativ vård vid solida tumörsjukdomar förbättrar fysisk och psykisk hälsa, minskar symtombörda och medför positiva effekter på övergripande livskvalitet. Effekt av tidig integrering av palliativ vård vid hematologisk cancer anses därför angeläget att undersöka. Syfte: Att undersöka hur tidig integrering av palliativ vård för patienter med hematologisk cancer påverkar patientens livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts med litteratursökningar i databaserna CINAHL, Pubmed och PsycINFO. Totalt fjorton kvantitativa artiklar om tidig palliativ vård vid hematologisk cancer analyserades med begreppet personcentrerad vård som teoretiskt ramverk. Resultat: Flera aspekter av livskvalitet förbättrades vid tidig integrerad palliativ vård vid hematologisk cancer. Smärta och psykiska symtom minskade, patientdelaktighet ökade genom fler genomförda samtal och information om sjukdom och prognos. Färre dödsfall på intensivvårdsavdelning sågs och färre aggressiva behandlingar i livets slutskede. Genom specifika skattningsinstrument för hälsorelaterad eller sjukdomsspecifik livskvalitet påvisades lägre minskning av livskvalitet under sjukdomsförloppet jämfört med enbart sedvanlig vård. Slutsats: Palliativ vård tillsammans med sedvanligt hematologisk vård är till gagn för patienter med hematologisk cancer och kan implementeras tidigt i sjukdomsförloppet för att främja livskvaliteten. Fler randomiserade kontrollerade kliniska studier behövs för att kunna fortsätta utveckla en palliativ vård som kan tillgodose de specifika behov en patient med hematologisk cancer kan ha. / Background: Although great progress has been made in recent years in the treatment of hematological cancers, a large proportion of patients still die as a result of the disease, or complications related to disease and treatment. Patients with hematological cancer often spend long periods of time in hospital due to far-reaching needs for intravenous antibiotics, transfusions, and chemotherapy treatments. They are not offered palliative care to the same extent as patients with solid tumor diseases, despite the fact that they are found to have a similar symptom burden as patients with other cancers. Several studies have been published in recent years showing that early integration of palliative care in solid tumor diseases improves physical and mental health, reduces symptom burden, and has positive effects on overall quality of life. The effect of early integration of palliative care in hematological cancer is therefore considered important to investigate. Aim: The aim of this review was to explore how early integrated palliative care for patients with hematologic cancer affects the patients’ quality of life. Method: A literature review with an inductive approach has been conducted with literature searches in the databases CINAHL, Pubmed and PsycINFO. A total of fourteen quantitative studies on early palliative care in hematological cancer were analyzed using the concept of person-centered care as a theoretical framework. Results: Several aspects of quality of life were improved in early integrated palliative care in hematological cancer. Pain and psychological symptoms decreased, patient participation increased through more completed conversations and information about illness and prognosis. There were fewer deaths in intensive care units and fewer aggressive treatments at the end of life. Through specific assessment instruments for health-related or disease-specific quality of life, lower reductions in quality of life during the course of the disease were demonstrated compared to usual care alone. Conclusion: Palliative care together with usual hematological care is beneficial for patients with hematological cancer and can be implemented early in the course of the disease to promote quality of life. More randomized controlled clinical trials are needed to continue to develop palliative care that can meet the specific needs of a patient with hematological cancer.

Bakgrund: Det finns ett växande intresse för att tillhandahålla palliativ vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning, och därmed ett erkännande av deras särskilda behov och svårigheter att få tillgång till rättvis vård i livets slutskede. Detta ställer krav på att vårdpersonal ska kunna identifiera palliativa behov, samt inte minst bedöma när livets slut närmar sig. Denna kunskap gynnar både individen och hela samhället. Då tillgången till palliativ vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning är sämre än för övrig befolkning sökte denna litteraturstudie identifierade orsaker till denna ojämlikhet. Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser av faktorer som möjliggör och försvårar palliativ vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Studien är en litteraturöversikt. En tematisk analys med induktiv ansats genomfördes där inkluderade artiklar analyserats utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Totalt valdes 14 artiklar ut från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fem huvudteman – hur etiska värderingar påverkar vårdpersonals upplevelser av palliativ vård, kunskapsnivåns betydelse för möjligheten att ge god palliativ vård, de praktiska förutsättningar som arbetsgivare tillhandahåller, vårdpersonals upplevelse av hur närstående påverkar den palliativa vården samt hur vårdpersonals känslor påverkar deras upplevelse av att ge palliativ vård – vilka belyste vårdpersonalens erfarenheter. Slutsats: Resultatet visade både hinder och möjligheter för palliativ vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vårdpersonalens upplevelser präglas av ett fokus på hinder där bristande utbildning samt bristande samarbete tydligast försämrar möjligheten till jämlik vård till patientgruppen. Utifrån dessa resultat finns förutsättningar att utveckla framtida vård. / Background: There is a growing interest in providing palliative care for people with intellectual disabilities, and as a consequence a growing interest in recognizing their special needs and difficulties in accessing equitable end-of-life care. This places demands on healthcare staff to be able to identify palliative needs, not least to assess when the end of life is approaching. This knowledge benefits both the individual and society as a whole. As palliative care for people with intellectual disabilities is less avaliable than for the rest of the population, this literature study looked for identified reasons for this inequality. Aim: To discribe healthcare professional’s experperinces of factors that facilitates or hinder palliative care for people with intellectual disabilities. Method: This study is a literature review. A thematic analysis with an inductive approach was carried out, where included articles were analyzed using Braun and Clarke's thematic analysis method. A total of 14 articles were selected from the databases CINAHL and PubMed. Results: Five main themes emerged in the result – How ethical values affect the way healthcare professional´s experiences palliative care,  How the level of knowledge impacts the possibility to provide good palliative care, The practical conditions that an employer offers, How healthcare professionals experience the impact of the patients' family members on the palliative care and How the emotions of the healthcare professional’s affects their experience of providing palliative care – which illuminated the experiences of the healthcare professionals.  Conclusion: The result showed both obstacles and opportunities for palliative care for persons with intellectual disabilities. The healthcare professionals' experience is characterized by a focus on obstacles, where insufficient training and cooperation are the most prominent factors in making it more difficult to provide equal care for the patient group. Based on these results there are possibilities to develope future care.

Bakgrund: Palliativ vård är en avgörande del av vården för personer med allvarliga sjukdomar och deras närstående. Närstående har en betydande roll för en person i behov av palliativ vård. I detta känsliga sammanhang blir närstående en nyckelkomponent och deras behov av stöd och vägledning behöver bli tydligare. Ett bristande stöd till närstående kan leda till ohälsa och negativa konsekvenser. Insikten om detta kan vägleda framtagande av mer effektiva och användarvänliga digitala interventioner, för att bättre stödja närstående till en person med palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av digitala stödjande interventioner i ett palliativ skede ur ett närståendeperspektiv. Metod: Detta är en integrativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på vetenskapliga artiklar. Analys utfördes enligt Whittemore och Knaflas (2005). Litteraturöversikten baserade på vetenskapliga artiklar. Sökningar efter relevanta studier utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baseras på sexton artiklar som beskrev digitala stödjande interventioner för närstående till en person med palliativa vårdbehov. I resultatet framkom två huvudteman som beskriver möjligheter och hinder vid användning av digitala interventioner. Efter ytterligare granskning av artiklarna framkom sedan fem subteman som beskriver tillgänglighet, psykosocialt stöd, utbildningsmöjligheter, symptomhantering och förbättrad kommunikation. Slutsats: Litteraturöversikten fokuserar på digitala stödjande interventioner för närstående med palliativ vårdbehov och visar på goda möjligheter. Närståendes erfarenheter indikerar på ökad kommunikation, tillgänglighet, psykosocialt stöd, utbildningsmöjligheter och symptomhantering. / Background: Palliative care is a crucial part of care for people with serious illnesses and their relatives. These relatives have a role for a person in need of palliative care. In this sensitive context, relatives become a key component and their need for support and guidance needs to be made more clear. Digital interventions are a supportive resource for loved ones to meet their unique care needs. Aim: The purpose of this literature study was to describe experiences of digital supportive interventions in a palliative stage from a close perspective. Method: This is an integrative literature study with an inductive approach, based on scientific articles. Analysis was performed according to Whittemore and Knafl (2005). The literature review is based on scientific articles. Searches for relevant studies were performed in the databases PubMed and CINAHL. Results: The result is based on 16 articles that described digital support interventions for relatives of a person with palliative care needs. In the result, two main categories of opportunities when using digital interventions and obstacles when using digital interventions could be distinguished and after further review of the articles, five subcategories of accessibility, psychosocial support, educational opportunities, symptom management, communication and improved communication. Conclusion: The literature compilation focuses on digital supportive interventions from a close perspective to a person with palliative care needs and it shows good possibilities. Based on relatives' experiences of digital supportive interventions, increased communication between healthcare professionals and relatives can promote well-being and increase opportunities for improved communication, symptom relief, various educational opportunities, psychosocial support and accessibility.

Bakgrund: Trots att stora framsteg har gjorts senaste åren kring behandling av hematologiska cancersjukdomar, avlider fortfarande en stor del av patienterna till följd av sjukdomen eller komplikationer relaterade till sjukdom och behandling. Patienter med hematologisk cancer tillbringar ofta långa perioder på sjukhus på grund av långtgående behov av intravenöst antibiotika, transfusioner och cytostatikabehandlingar. De erbjuds inte palliativ vård i samma utsträckning som patienter med solida tumörsjukdomar, detta trots att de visar sig ha liknande symtombörda som patienter med andra cancerformer. Flera studier har publicerats senaste åren som visar att tidig integrering av palliativ vård vid solida tumörsjukdomar förbättrar fysisk och psykisk hälsa, minskar symtombörda och medför positiva effekter på övergripande livskvalitet. Effekt av tidig integrering av palliativ vård vid hematologisk cancer anses därför angeläget att undersöka. Syfte: Att undersöka hur tidig integrering av palliativ vård för patienter med hematologisk cancer påverkar patientens livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts med litteratursökningar i databaserna CINAHL, Pubmed och PsycINFO. Totalt fjorton kvantitativa artiklar om tidig palliativ vård vid hematologisk cancer analyserades med begreppet personcentrerad vård som teoretiskt ramverk. Resultat: Flera aspekter av livskvalitet förbättrades vid tidig integrerad palliativ vård vid hematologisk cancer. Smärta och psykiska symtom minskade, patientdelaktighet ökade genom fler genomförda samtal och information om sjukdom och prognos. Färre dödsfall på intensivvårdsavdelning sågs och färre aggressiva behandlingar i livets slutskede. Genom specifika skattningsinstrument för hälsorelaterad eller sjukdomsspecifik livskvalitet påvisades lägre minskning av livskvalitet under sjukdomsförloppet jämfört med enbart sedvanlig vård. Slutsats: Palliativ vård tillsammans med sedvanligt hematologisk vård är till gagn för patienter med hematologisk cancer och kan implementeras tidigt i sjukdomsförloppet för att främja livskvaliteten. Fler randomiserade kontrollerade kliniska studier behövs för att kunna fortsätta utveckla en palliativ vård som kan tillgodose de specifika behov en patient med hematologisk cancer kan ha. / Background: Although great progress has been made in recent years in the treatment of hematological cancers, a large proportion of patients still die as a result of the disease, or complications related to disease and treatment. Patients with hematological cancer often spend long periods of time in hospital due to far-reaching needs for intravenous antibiotics, transfusions, and chemotherapy treatments. They are not offered palliative care to the same extent as patients with solid tumor diseases, despite the fact that they are found to have a similar symptom burden as patients with other cancers. Several studies have been published in recent years showing that early integration of palliative care in solid tumor diseases improves physical and mental health, reduces symptom burden, and has positive effects on overall quality of life. The effect of early integration of palliative care in hematological cancer is therefore considered important to investigate. Aim: The aim of this review was to explore how early integrated palliative care for patients with hematologic cancer affects the patients’ quality of life. Method: A literature review with an inductive approach has been conducted with literature searches in the databases CINAHL, Pubmed and PsycINFO. A total of fourteen quantitative studies on early palliative care in hematological cancer were analyzed using the concept of person-centered care as a theoretical framework. Results: Several aspects of quality of life were improved in early integrated palliative care in hematological cancer. Pain and psychological symptoms decreased, patient participation increased through more completed conversations and information about illness and prognosis. There were fewer deaths in intensive care units and fewer aggressive treatments at the end of life. Through specific assessment instruments for health-related or disease-specific quality of life, lower reductions in quality of life during the course of the disease were demonstrated compared to usual care alone. Conclusion: Palliative care together with usual hematological care is beneficial for patients with hematological cancer and can be implemented early in the course of the disease to promote quality of life. More randomized controlled clinical trials are needed to continue to develop palliative care that can meet the specific needs of a patient with hematological cancer.

Bakgrund: Inom palliativ vård är en av de fyra hörnstenarna närståendestöd. Detta sker under vårdtiden men också i efterlevandestödet till närstående i deras sorgeprocess. Hur efterlevandestödet ska utformas varierar utifrån verksamheten och det råder ingen konsensus hur det stödet ska utformas. Utan en tydlig vetenskaplig förankring finns det risk att stödet baseras godtyckligt och att vissa behov inte tillgodoses. Genom ökad kunskap om olika interventioners effekter kan ett evidensbaserat efterlevandestöd utformas. Syfte: Att utforska olika interventioner för efterlevandestöd och dess effekt i närståendes sorgeprocess. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2010 och 2021. Analysen är gjord med induktiv ansats av 13 artiklar med Stroebe och Schuts pendlingsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultatet presenterar olika interventioner, från olika vårdkontexter, som närstående erhållit vid olika tidpunkter efter ett dödsfall. Interventioner från valda artiklar presenteras utifrån tre teman: Interventioner genom en symbolisk handling, interventioner som skedde individuellt samt interventioner som skedde i grupp. Slutsats: En interventions påverkan på sorgeprocessen är individuell och kan påverkas av flera faktorer. Oberoende av vilken intervention som genomfördes, var ett återkommande resultat i studierna att närstående upplevde sig sedda, bekräftade och normaliserade i sina känslor vilket skapade en positiv effekt på sorgeprocessen. Att stödet kändes standardiserat snarare än personligt var en viktig aspekt som ledde till att den positiva effekten kunde utebli eller i vissa fall ge en negativ effekt för närstående. Interventionerna är gjorda vid olika tidpunkter vilket försvårar att göra slutsatser om optimal tidpunkt. Det är dock av stor vikt att det finns rutiner i verksamheter för efterlevandestöd för att identifiera de närstående som har behov av utökade stödinsatser. / Background: In palliative care one of the four cornerstones is support for the family. This includes during the care period and also by providing bereavement care in their grieving process. How the bereavement care is provided differs between different care providers and there is a lack of consensus in the content. Without a clear scientific connection there is a risk that the support is planned from the care provider's personal experiences and some needs are not met. With an increased knowledge of different interventions and their effect can an evidence-based bereavement care be formed. Aim: To explore different interventions for bereavement support and their effect on the families grieving-process. Method: Literature review which is based on scientific journals published between the years 2010 and 2021. The analysis is made by an inductive approach on 13 journals with Stroebes and Schuts theory of dual process of bereavement as a theoretical framework. Results: The results present different interventions, from different care contexts, that relatives received at different times after a death. The various interventions were presented based on three themes: interventions through a symbolic act, interventions that took place individually and group interventions. Conclusion: The impact of an intervention on the grieving process is individual and can be influenced by several factors. Independently on which intervention was given, there was a recurring trend in the outcome of the studies that relatives experienced they were feeling seen, confirmed and normalized in their emotions which had a positive effect on their grieving process. The experience of the support felt standardized rather than personal was an important aspect which could lead to the positive effect could be absent orin some cases have a negative effect. The interventions are made at different times, which makes it difficult to draw conclusions about the optimal time. However, it is of great importance that there are routines inactivities for bereavement support in order to identify the relatives who have extended needs of support.