Bakgrund: Tidigare forskning belyser att patienter uppskattar palliativ vård i hemmet då det kan inge en känsla av trygghet och säkerhet. Patienter anser även att hemmet kan ha en positiv inverkan på självbestämmande och en bibehållen livskvalité. Anhöriga upplever tudelade känslor av palliativ vård i hemmet eftersom det kan bidra till trygghet och bekvämlighet, men kan inkräkta på integritet och värdighet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån tio kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; Hemmet som arbetsplats, vilket beskrev hur sjuksköterskorna uppfattade hemmet som arbetsplats utifrån både positiva och negativa aspekter. Tidens betydelse, där tid lyftes som faktor för vårdens kvalitet och hur den beskrevs spela roll i sjuksköterskornas dagliga arbete. Betydelsen av relationer betonar hur hemmet påverkar sjuksköterskornas relationer och samarbeten. Kommunikationens betydelse för samarbeten i team, där erfarenheter av hur samarbeten i tvärprofessionella team påverkar den palliativa vården i hemmet. Slutsats: Tillgänglighet och följsamhet är nyckelbegrepp för kvalitet inom palliativ vård i hemmet och vårdens kvalitet styrs av sjuksköterskors förmåga att uppnå dessa.

Bakgrund Palliativ vård innebär en helhetssyn av patienter som lever med en obotlig och livshotande sjukdom, där målet är att främja livskvalitet samt ge stöd till närstående. Palliativ hemsjukvård har blivit allt vanligare, vilket kräver att sjuksköterskor är självständiga och har kunskap inom arbetet för att utföra god och säker vård. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativvård i hemmet. Metod Litteraturöversikten genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som tillämpas vid systematiska översikter. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan 2012–2022. Sökningen resulterade i 16 artiklar med kvalitativ ansats som analyserades med hjälp av Fribergs (2017a) femstegsmodell. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier med sex underkategorier byggt på sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: sjuksköterskors roll, relationer och utmaningar. Resultatet belyser vikten av kompetens och teamsamverkan, goda relationer till patienter och närstående samt utmaningar med hemmiljön och tidsbrist. Slutsats Hemmet upplevdes som en speciell plats att utföra vård på och det kunde vara svårt att anpassa vården utifrån patienternas hem. Det självständiga arbetet var utmanande och tidskrävande samtidigt som det upplevdes meningsfullt. För att känna trygghet i arbetet var fungerande teamsamverkan, stöd från kollegor samt kunskap inom området avgörande. En förtroendefull relation till patienter och närstående underlättade sjuksköterskornas dagliga arbete och var viktigt för att kunna utföra god palliativ vård. / Background Palliative care involves a holistic view of patients living with an incurable and life-threatening illness, where the goal is to promote quality of life and provide support to relatives. Palliative home care has become more common, which requires nurses to be independent and have knowledge in their work to provide good and safe care. Aim The aim of this literature review was to illustrate nurses’ experiences of palliative care at home. Method The literature review was conducted through a literature study that was structured with the element of methodology used in systematic reviews. The articles were searched in the databases CINAHL and Pubmed and were published between 2012–2022. The search resulted in 16 articles with a qualitative approach that were analyzed using Friberg’s (2017a) five-step model. Results The result revealed three main categories with six subcategories based on nurses’ experience of palliative care at home: nurses’ role, relationships and challenges. The results illustrate the importance of competence and team collaboration, good relationships with patients and relatives, challenges with the home environment and lack of time. Conclusions The home was perceived as a special place to provide care and it could be difficult to adapt care in patients’ homes. The independent work was challenging and time consuming, while at the same time it was meaningful. Effective teamwork, support from colleagues and knowledge were crucial to feel safe in the work. A trusting relationship with patients and relatives facilitated the nurses' daily work and was important to perform good palliative care.

Bakgrund: Barn förväntas växa upp och överleva sina föräldrar, att leva ett långt liv. Det blir inte så för alla barn, detta kan bero på att barnet drabbas av en obotlig sjukdom som slutligen leder till lindrande behandling i livets slutskede för barnet. Sjuksköterskors uppgifter i palliativ vård är att lindra lidande och främja patienters livskvalité. Familjecentrerad omvårdnad och kommunikation är en viktig del i vårdandet av barn i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med 12 inkluderande artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, med en induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenterades i sex slutkategorier; att möta utmaningar i relation med barnet och familjen, att vara känslomässigt och professionellt involverad var en svår balans, att växa i sin profession och ifrågasätta sitt arbete, att arbeta i en känslomässig bergodalbana, att ha behov av stöd i och utanför arbetet och att kommunicera på patientens villkor. Slutsats: Etiska och moraliska situationer satte press på sjuksköterskor vid vårdandet av barn i livets slutskede. Litteraturstudien kan tillföra en förståelse för sjuksköterskans arbete i vårdandet av barn i livets slutskede. Förståelsen kan bidra till förbättringsmöjligheter i professionsutövandet och i arbetsmiljön.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en fatal sjukdom och innebär hjärtats oförmåga att möta kroppens metabola behov på grund av en inadekvat hjärtminutvolym. Då sjukdomen innebär en tilltagande symtombörda desto längre tiden går, rekommenderas en samtidig vård med palliativ inriktning. Målet med vårdformen är att förbättra livskvaliteten för att kunna leva så gott som möjligt. Syfte: Att ur ett patientperspektiv belysa aspekter som påverkar uppfattningen av den palliativa vården hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt har genomförts med ändamålet att sammanställa och redovisa kunskapsläget inom det utvalda området. Resultat: Två kategorier identifierades, kunskapsaspekter och känslomässiga aspekter. Inom kunskapsaspekter identifierades det att patienter hade en bristande kunskap gällande hjärtsvikt men även gällande innebörden av palliativ vård. Inom kategorin känslomässiga aspekter betonade patienterna att känslan av att hopp fanns var av vikt för välmåendet. Patienter uttryckte att de såg på livets slutskede som något besvärligt och att inte veta när döden skulle komma orsakade stor ångest. Gällande döendet hade patienter genomfört praktiska planer såsom testamentering, men de hade inte uttryckt önskemål och preferenser inför vård i livets slutskede. Att få möjligheten att vårdas i hemmet bidrog till en känsla av trygghet för patienterna, men i motsats kunde det även upplevs otryggt. En anledning var att personalen inte visste hur hjärtsvikt skulle hanteras, vilket kunde föranleda sjukhusvistelser. Slutsats: Att drabbas av en hjärtsvikt var omvälvande för patienten. Utifrån var patienten befinner sig i bearbetningsprocessen var denne mer eller mindre mottaglig för information. Detta påverkade i sin tur hur patienten ställde sig till palliativ vård. / Background: Heart Failure is a fatal disease and describes the heart's disability to counter the body’s requirement because of an inadequate cardiac output. The disease amounts to a high level of symptoms, and because of it palliative care is recommended early in the process. The goal is to improve quality of life so that the patient can live as well as possible. Aim: Was to, from a patient perspective, highlight aspects that influence heart failure patients’ perceptions regarding palliative care. Method: A general literature review with a systematic approach has been carried out with the aim of compiling and reporting the state of knowledge within the selected area. Results: Two categories were identified, aspects of knowledge and emotional aspects. Within aspects of knowledge, it was identified that patients had a lack of knowledge regarding heart failure but also regarding the meaning of palliative care. Within the category of emotional aspects, patients emphasized that the feeling of hope was important for their well-being. Patients expressed that they saw the end of life as something difficult. Regarding dying, patients had carried out practical plans such as writing a will, but they had not expressed wishes and preferences for end-of-life care. Having the opportunity to be cared for at home contributed to a feeling of security for the patients. Receiving care at home contributed to the patient not going to the hospital as often. However, being cared for at home could not completely relieve the anxiety. There was a lack of knowledge among the staff regarding how heart failure should be handled and treated. Conclusion: Suffering from heart failure was upsetting for the patient. Depending on where the patient was in the processing process, they were more or less receptive to information. This in turn influenced how the patient approached palliative care.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är personcentrerad vård som skall lindra och främja en god död i hemmet. Personcentrerad vård ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning och sjuksköterskan ansvarar för att patienterna får en god och säker vård. Sjuksköterskan skall även värna om patienternas självbestämmande och integritet. För att uppnå ett värdigt slut behövs kännedom om patientens önskningar.  Syfte: Att belysa patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: I studien framkom sex subtema och tre huvudteman som innehåller: Möjligheter och utmaningar i hemmet, Längtan efter att få vara i centrum av sin vård, Skapa relationer. Resultatet visar att patienter vill vårdas hemma vid livets slut. Däremot framkommer särskilda faktorer som har en avgörande betydelse för upplevelsen av att vårdas hemma vid livets slut. Konklusion: Patienter känner sig trygga med att avsluta livets sista tid i hemmet. Patienters upplevelse av palliativ hemsjukvård påverkas av hemmiljön, samverkan, meningsfullhet och relationer. / Background: Palliative home health care is described as a form of person-centered care that aims to relieve and promote a good death at home. Person-centered care is included in the description of nurse's competence and the nurse is responsible for ensuring that patients receive good and safe care. The nurse must also protect the patients' self-determination and integrity. In order to achieve a dignified end of life, knowledge of the patient's wishes are needed. Aim: To illuminate patients' experience of palliative care at home. Method: A Qualitative literature review. Ten articles were analyzed using Fribergs fivestep method. Findings: The study revealed six subthemes and three main themes that contain: Opportunities and challenges in the home, The desire to be at the center of one's care, Creating relationships. The results show that patients want to be cared for at home at the end of life. On the other hand, special factors emerge that have a decisive importance for the experience of being cared for at home at the end of life. Conclusion: The home is the place where most people want to be cared for at the end of life. Patients' experience of palliative home health care is influenced by the home environment, collaboration, meaningfulness and relationships.

Bakgrund: Närståendestöd är en av de fyra hörnstenarna för god palliativ vård. Sjuksköterskor inom palliativ vård ska identifiera och bedöma behov hos närstående. Specialistsjuksköterskor inom palliativ vård ska arbeta för utveckling, kvalitetssäkring och implementering av validerade metoder för bedömning av behov. Studier har visat att närstående har behov som sällan bedöms med strukturerade metoder. Enligt de befintliga riktlinjer som finns i Sverige för palliativ vård ska närståendes behov bedömas, men det finns inga rekommenderade metoder.  Syfte: Syftet var att beskriva metoder som sjuksköterskor kan använda för identifiering av närståendes behov.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts där både kvantitativa och kvalitativa artiklar har använts i resultatet. Narrativ syntes har använts för att analysera resultaten från artiklarna, med inspiration från guiden av Popay et al. (2006).  Resultat: Fyra instrument för bedömning av närståendes behov har identifierats. Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT), Needs Assessment Tool (NAT), Carer Alert Tool (CAT) och Family Inventory of Needs (FIN). Fyra teman framkom i syntetiseringen: bedömningsinstrumentens användbarhet, bekräftar närstående, öppnar upp för kommunikation samt lyhördhet har betydelse.  Slutsats: Denna litteraturöversikt tillför en översikt över befintliga metoder för att bedöma närståendes behov. Av de fyra instrumenten som identifierades bedömdes CSNAT ha starkast evidens. Regelbunden användning av CSNAT kan bidra till en mer jämlik vård för närstående. Bedömningen med CSNAT skulle även medföra att aktuella riktlinjer för närståendestöd inom palliativ vård följs. / Background: In palliative care there are four cornerstones, one of them is support of the next of kin. Nurses in palliative care should identify and assess the needs of next of kin. Specialized nurses in palliative care should work for the development, quality assurance and implementation of validated methods for assessing needs. Studies have shown that next of kin have needs that are rarely assessed with structured methods. According to the existing guidelines in Sweden for palliative care, the needs of next of kin must be assessed, but there are no recommended methods.  Aim: The aim was to describe methods that nurses can use to identify the needs of next of kin.  Method: A literature review has been carried out where both quantitative and qualitative articles have been used in the result. Narrative synthesis has been used to analyze the results from the articles, with inspiration from the guide by Popay et al. (2006). Results: Four instruments for assessing the needs of next of kin have been identified. Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT), Needs Assessment Tool (NAT), Carer Alert Tool (CAT) and Family Inventory of Needs (FIN). Four themes emerged in the synthesis: The usefulness of the assessment instruments, confirms next of kin, opens up for communication and sensitivity matters.  Conclusion: This literature review provides an overview of existing methods for assessing the needs of next of kin. Of the four instruments identified, CSNAT was estimated to have the strongest evidence. Regular use of CSNAT can contribute to a more equal care for next of kin. The assessment with CSNAT would also mean that current guidelines for support of next of kin in palliative care are followed.

Bakgrund: Att tillgodose äldres omvårdnadsbehov ställer krav på vård och omsorg då de ofta har en samsjuklighet och fler mediciner att ta hänsyn till. När de behandlas med palliativ cytostatika är det viktigt att främja hälsa och självbestämmande, något som kan vara utmanande på flera sätt. Att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter från området kan bidra till bättre förståelse för den äldre personen, för dennes närstående och de vårdgivare som finns omkring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ cytostatikabehandling till äldre. Metod: Studien utfördes med beskrivande design. Den bygger på intervjuer från tio sjuksköterskor med kunskap inom området. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysmetoden avser att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter. Resultat: Äldre behandlas med palliativ cytostatika i livsförlängande och symtomlindrande syfte. Behandlingen kan förlänga livet och bidra till ökad livskvalitet, men kan även leda till problem för den äldre personen. Resultatet visar att behandling till äldre inte utvärderas i tillräcklig utsträckning och att det kan vara svårt att avsluta en påbörjad behandling. Resultatet åskådliggör vikten av att se hela personen och den vårdande relationens betydelse. Slutsats: Det finns orealistiska förväntningar till palliativ cytostatika, som kan leda till ett lidande för den äldre personen. Behandlingen bör värderas i förhållande till risk och nytta. Det förs inte tillräckligt med diskussioner om att äldre kan leva ett bra liv utan behandling med adekvat symtomlindring. Tidig remiss till palliativa teamet och ett fungerade samarbete med hemsjukvård är betydelsefullt för att kunna utvärdera vård och behandling. Resultatet skapar medvetenhet om äldres utmaningar och möjligheter med behandling. Det kan ge förutsättningar för att stödja och förstå den äldre personen och därmed främja personcentrerad palliativ vård / Background: To encounter elderly's nursing needs places demands on care as they often have a comorbidity and more medication to consider. When treated with palliative chemotherapy, it´s important to promote health and autonomy, which can be challenging in several ways. Compiling nurses' experiences from the area can contribute to a better understanding of the elderly person, their relatives and caregivers. Aim: To describe nurses' experiences of palliative chemotherapy treatment for elderly. Method: The study was conducted using a qualitative method. It´s based on interviews from ten nurses with knowledge in the field. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. The study is carried out with a descriptive design and the analysis method aims to describe the nurses' experiences. Results: Elderly are treated with palliative chemotherapy for life-prolonging and symptom-relieving purposes. The treatment can prolong life and contribute to increased quality of life, but can also lead to problems for the elderly person. The results show that treatment for the elderly is not evaluated and it can be difficult to end. The result illustrates the importance of seeing the whole person and the importance of the caring relationship. Conclusion: There are unrealistic expectations for palliative chemotherapy, which can lead to suffering for the elderly. The treatment should be evaluated in relation to risk and benefit. There is not enough discussion that the elderly can live a good life without treatment with adequate symptom relief. Early referral to the palliative care team and a well-functioning collaboration with homecare are important in order to evaluate care and treatment. The result creates awareness of elderly´s challenges and opportunities with palliative chemotherapy. It can provide conditions for supporting and understanding the elderly person and thereby promoting person-centered palliative care.

Bakgrund: Närstående spelar en viktig roll även då en familjemedlem bor vid ett särskilt boende för äldre. Många äldre som bor på särskilt boende anses vara i livets slutskede och stor del av vården som ges kan anses vara palliativ i sin karaktär. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård på särskilt boende för äldre. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i två olika databaser: PubMed och Psycinfo. Artiklarna har kvalitetsgranskats och artiklarnas resultat har analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Att god information och kommunikation är väsentligt, Att förtroendefulla relationer är betydelsefullt, Att möta otillräcklig vårdsamordning, samt Att känna ett ansvar för vården. Konklusion: Närstående rapporterade både god vård, och brister i vården som påverkade deras eget välmående. Brister i vården handlade om otillräckligt engagemang från vårdpersonal vilket kan orsaka ett onödigt lidande. God vård beskrevs som goda relationer till personalen som både såg den närstående och den äldre.

Bakgrund: I Sverige avlider ca 90 000 personer årligen, varav cirka 80% är i behov av palliativ vård. Smärta är ett av de vanligaste symtomen för patienter i palliativ vård. Studier har visat att många personer dör med smärta trots ordinerade vidbehovsläkemedel. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindring till patienter på hospice. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor på hospice. Intervjuerna transkiberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra katergorier och elva underkategorier. Kategorierna var; bedöma behov av smärtlindring, arbeta i team för att lindra smärta, arbeta för smärtlindring och hantera känslor i arbetet. Konklusion: Bedömning av smärta med skattningsinstrument är viktigt för att kunna ge adekvat smärtlindring. Ökad kunskap om skattningsinstrument behövs för att dessa ska användas korrekt. Sjuksköterskor behöver ökad kunskap om farmakologiska och icke farmakologiska metoder för att lindra smärta. Ett välfungerande team med olika kompetenser ökar möjligheterna för adekvat smärtlindring. / Background: In Sweden, about 90,000 people die annually, of wich about 80% need palliative care. Pain is one of the most common symptoms for patients in palliative care. However, earlier studies have shown that many people die with pain despite prescrition of individual medications as needed. Aim: The aim of this study was to describe nurses´experiences with pain relief to patients in hospice. Methods: Semi-structured interviews were conducted with five nurses at the hospice. The interveiws were transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis. Results: The ananlysis resulted in four categories and eleven subcatergories. The categories were; assess the need for pain relief, work in teams to relieve pain, work for pain relief and manage emotions at work. Conclusion: The use of pain assassment scales is important to provide adequate pain relief. Increased knowledge of assessment instruments is needed for these to be used correctly. Nurses need increased knowledge of pharmacological and non-pharmacological methods to relieve pain. A well-functioning team with different competencies increases the possibilites for adequate pain relief.

The purpose of the literature review was to illuminate how family are responded to in health care and their experiences with a sick person in the palliative care. Ten articles dealing with the questions have been used. The questions emphasized how family experienced the response from people working within health care, their own situations and if they felt they were sufficiently informed. The results were presented from out in the questions in two themes families positive and negative experiences. The results show that for the families to have positive experiences of the respons, the situation and the information given, the working within health care have to make families feel part of the palliative care, to the extent they wish to participate. / Syftet med litteraturstudien var att belysa hur de anhöriga blev bemötta i sjukvården och deras upplevelser kring den sjuke i den palliativa vården. Tio artiklar som svarade på frågeställningarna har använts. Frågeställningarna berörde hur de anhöriga upplevde bemötandet från vårdpersonalen, sin situation och om blev tillräckligt informerade. Resultatet presenteras utifrån frågeställningarna i två teman anhörigas positiva och negativa upplevelser. Resultatet visar att för att de anhöriga ska kunna ha positiva uppleveler av bemötandet, situationen och informationen måste vårdpersonalen hjälpa dem att känna sig delaktiga i den palliativa vården, i den mån de önskar medverka.