Current study is based on literature of Employer Brand studies. This research is conducted by implementing questionnaire. By using ¡§the most admired entrepreneur¡¨ from a renowned, quality business magazine in Taiwan, author has looked into the perception of college and post graduate senior students (NCCU, NCTU, FJU, TKU, NKUAS, NUTN) regarding CEO celebrities and their companies. The study has showed that most dimensions of Cable and Turban study have positive effect on Organization Attractiveness and potential employee¡¦s job hunting attempt. The result of current research has proven CEO celebrity¡¦s positive effect on human resource the corporate can recruit.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare. Studiens resultat visar att meningsfullhet, utveckling, trygghet samt kommunikation är fyra olika områden som den offentliga sektorn kan arbeta utifrån i sitt arbetsgivarvarumärket gentemot generation Y.

This master's thesis deals with the analysis of the image of the Employer brand of global company on the local market in the Czech Republic. As a theoretical basis focuses on defining brand as such, its value and its management. The basic concepts of Employer Branding: Employer Brand, EVP and some tools for building external employers' brands were also defined. The aim of the thesis is to map attitudes of university students to the employer's brand of selected local branch of chosen global company. I also investigated whether the study of selected university affect student perceptions of the brand. In the practical part, the thesis deals with the analysis of the specific employer brand and external brand building tools. Questionnaire research is carried out among students and scatter analysis is used for the evaluation. Other research tools are case studies in the form of storytelling, analysis of free associations, and semantic differential. The results are proposed recommendations for the company based on the evaluation of the perception of the employer's brand and also the model of the ideal employer.

Companies compete for employees based on their perceived employer brand value. This study investigates what influences a strong or weak employer brand has on the preference for total rewards. The results should assist remuneration agents in appropriately leveraging the company’s employer brand value, as a factor, when compiling a total rewards package for potential employees. A questionnaire was developed, asking participants to indicate their preferences relating to total rewards in the context of their current employer, with regard to stronger and weaker employer brands. Results of the study indicate that potential employees would require financial reward increases in the range of 15% - 30% in order to change employment, irrespective of whether it is perceived as a strong or weak employer brand. It was observed that a stronger employer brand could offer increases closer to the bottom of the range compared to weaker employer brands which would have to pay a premium to the top end of the range Employer brand value appears to increase the total reward costs for companies, irrespective of how the brand is perceived. It is however beneficial to be viewed as a strong employer brand, as the value of this perception translates to a smaller premium compared to weaker employer brands. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2010. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Today, in a world after COVID-19 the office needs to have a different meaning for employees, the office has to compete with the comfort and flexibility of working from home. Therefore this thesis paper researched the topic of how the interior of an office can be used to signal different things to employees. Signals are something that we humans both use and receive all day to communicate something without using words to do this. They are also used by companies to attract and share different things with both existing and potential employees. The theory that explains how signals are used is called the signaling theory and the signaling timeline model is the specific framework used. When a person goes on a job interview they will show (signal) how right they are for this job, this in regards to the way they dress, act, and how the resume looks. In regards to the timeline model, it is a way to explain how a signal ”travels” from the signaler to the receiver and then feedback returns to the signaler. For this thesis, and the signing timeline, the concept of design has been used as the signal and employer brand and brand credibility in the form of the feedback. The signaler has been the company and the receiver the employees. With this in mind two research questions were developed, how do companies work with signals when designing their offices? and are the signals sent by a company as those received by employees? To answer the questions, semi-structured interviews and observations were conducted with two different companies in different countries. In order to cover both questions interviews were held with both facility managers (or equivalent) and employees. The interviews and observations gave us a result proving that there are many signals that a company sends out to employees, some intentional and some unintentional. Companies signal more with a holistic view while an employee sees more in the details. There were five signals found, team, calm and environmentally friendly that the company tried to send. Employees did not perceive the environmentally friendly but found considerate to private matters and utility to be two other important ones. Another interesting finding was that one of the companies interviewed had decided to have their new office small in order to come back to their roots and to work with their brand image. / Idag, i en värld efter COVID-19, måste kontoret ha en annan betydelse för de anställda, kontoret måste konkurrera med bekvämligheten och flexibiliteten med att arbeta hemifrån. Därför har detta examensarbete undersökt hur interiören på ett kontor kan användas för att signalera olika saker till anställda. Signaler är något som vi människor både skickar och tar emot hela dagarna för att kommunicera något utan att använda ord. De används också av företag för att attrahera och kommunicera olika saker med både befintliga och potentiella medarbetare. Den teori som förklarar hur signaler används kallas för ”signaling theory” och “signaling timeline model” är det specifika ramverk som används. När en person går på en anställningsintervju kommer de att visa (signalera) hur rätt de är för det här jobbet, detta med avseende på hur de klär sig, agerar och hur CV:t ser ut. När det gäller “timeline model” är det ett sätt att förklara hur en signal "färdas" från signalisten till mottagaren och sedan återkopplas till signalisten. I den här uppsatsen, och i ”signaling timeline”, har begreppet ”design” använts som signal och ”employer branding” och “brand credibility” i form av feedback. Aktören som har skickat signalerna har varit företaget och mottagarna till dessa är anställda. Med detta i åtanke utvecklades två forskningsfrågor, hur arbetar företag med signaler när de utformar sina kontor? och är det samma signaler som skickas av ett företag som tas emot av de anställda? För att besvara frågorna genomfördes semistrukturerade intervjuer och observationer med två olika företag i olika länder. För att få svar på båda frågorna hölls intervjuer med både ”facility manager” (eller motsvarande) och anställda. Intervjuerna och observationerna gav oss resultatet att det finns många signaler som ett företag sänder till sina anställda, vissa avsiktliga och andra oavsiktliga. Företag signalerar med en mer holistisk syn medan en anställd ser mer i detaljerna, vilket påvisades i de fem signalerna som hittades. Företagen försökte skicka tre signaler: ”team”, ”calm” and ”environmentally friendly” samtidigt som de anställda inte uppfattade ”environmentally friendly” men istället tyckte att ”considerate to private matters” och ”utility” var två signaler som skickas. En annan intressant upptäckt var att ett av de intervjuade företagen hade bestämt sig för att ha sitt nya kontor litet för att komma tillbaka till sina rötter och arbeta med sin varumärkesimage.

This case study examines how a company can work with employer branding and talent management in order to attract students. The study explores how these concepts can be combined in the joint activity and what the implications are of arranging such an activity. This is illustrated through the case competition Brandstorm, arranged by L’Oréal Group. The study has a qualitative approach and it is based on in-depth interviews with managers on three different organizational levels at L’Oréal. The result shows that using a case competition as a joint activity is a tool to combine employer branding and talent management. The aim of a joint activity is two folded; the case is developed by the employer branding team to create awareness and appear as an attractive employer, further targeting students in order for the talent management team to spot and recruit talents. Additionally, the study highlights the importance of communicating a consistent Employer Value Proposition (EVP) that conveys symbolic values. A case competition can also be seen as a tool for managing talents and creating of talent pools. It is further clear that collaborating with universities is preferable when targeting students, thus conveying an attractive employer brand image.

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare. Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte. Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt. Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse. Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag. / The aim of the study was to describe and analyze how many of Sweden’s 50 largest companies that use social media as a tool for employer branding towards potential applicants, and how these types of social media are being used. It is a descriptive research that uses multiple research methods, including both quantitative and qualitative methods, to reach the aim of the study. The result shows that employer branding through social media is so far quite uncommon amongst the 50 largest companies in Sweden. Only 18 of these companies are using some kind of social media in this purpose, and when it comes to those companies that only target students it is only 4 out of 50 companies. But it is continuously developing, both consider the number of companies using social media and how they are using it. The different types of social media gives different opportunities, which are supporting previous research who claims that the best result in attracting talent is to use multiple recruitment activities. A suggestion for future research is to do a similar study next year to see the development. Also a causal research should be done to explain if and how social media can contribute to a stronger employer brand. This is the first descriptive research in this subject that studies a large number of Swedish’ companies.

Generation Z, is the next working generation that’s about to enter the labor market. What do they expect from today's corporations and business? What do they see as an attractive workplace and what motivates them? What do companies need to do to attract and keep them? These are some interesting questions we wanted to analyze and examine. To answer these questions, we carried out seven semi-structured interviews with students from the Stockholm School of Economics. We wanted to ask students from Generation Z to examine people with many options when it comes to choosing a work. In conclusion we could see that our participants want a workplace where the organization worked with social and environmental questions. The company needs to have good morals and values for the participants to be willing to work there. This was seen as a demand from our students from the study. Other things they evaluated was relations with colleagues and bosses. The salary needed to be equal to the effort put into the work. The workers don’t want to be underpaid. The work also need to be meaningful and interesting, where the students feel valuable for the company or that they contribute to the welfare of society or the world as a whole.

Obsah této diplomové práce se zaměřuje na poměrně novou součást marketingu – personální marketing, jeho analýzu a následnou aplikaci ve společnosti ABB Česká republika, s.r.o. Personální marketing do jisté míry propojuje kvantitativní a kvantitativní metody marketingu s činnostmi a cíli personálního managementu. Záměrem této práce je aplikaci personálního managementu do jednotlivých fází marketingového procesu za účelem vytvoření teoretického rámce metod a technik potřebných k průzkumu současných aktivit personálního marketingu, stanovení nedostatků a jejich následné řešení.

Syftet för denna studie är att undersöka hur kandidaters upplevelse kan påverkas av interaktion med rekryterande chefer och rekryteringsprocessens olika delar. Likväl skapa en förståelse för den sammanställda kandidatupplevelsens inverkan på en organisations employer brand. Teoretiskt sett påverkas kandidatupplevelsen av faktorer som; processlängd, ansökningssätt, kommunikation, transparens samt engagemang visat gentemot kandidaten. För studien skapades ”Den kombinerade modellen” (Söderström, 2020), vilken inspirerades av Miles och McCayme (2018) samt Xie et al. (2015) tidigare forskning om ämnet kandidatupplevelse och employer brand. En kvalitativ metodologi användes, med ett hermeneutiskt perspektiv och abduktivt slutledningssätt. Sex intervjuer genomfördes, varav med tre chefsrespondenter och tre kandidatrespondenter, via video- och telefonsamtal. Organisatoriska attribut och Social identitetskongruens visade sig spela en stor roll i detta arbete. Eftersom det i studiens resultat kunde utläsas att kandidatrespondenterna utvärderade och jämförde sina karaktärsdrag med organisationens. Huruvida de kunde se en överensstämmelse eller inte påverkade sedan deras beslut om att ansöka tjänsten och accepterandet av ett potentiellt erbjudande. Som ett resultat av den analyserade empirin reviderades den tidigare modellen och den ”Nya kombinerade modellen” (Söderström, 2020) presenterades. Den nya modellen illustrerar när i rekryteringsprocessen som de tre komponenterna för social identitet initieras, vilket är ett unikt fynd för denna studie då det i tidigare forskning inte var specificerat. Slutsatsen för denna studie är att en interaktion mellan chefer och ansökande visade sig ha en positiv inverkan på deras emotionella anknytning till arbetsgivaren, samtidigt som det hjälpte dem i utvärderandet av ett potentiellt medlemskap. Detta bidrog separat till den totala kandidatupplevelsen, jämte de attityder som skapats mot arbetsgivaren. Denna upplevelse visades sedan att spridas vidare genom privata nätverk och beroende på om den var positiv eller negativ påverkar en organisations employer brand och framtida rekryteringar. Detta då resultaten påvisade att organisationsrykte påverkade deras val av arbetsgivare att interagera med samt att de delade sin upplevelse med sin närhet. / The purpose of this study is to investigate how candidates’ experiences can be affected by the interaction with recruiting managers and the different parts of the recruitment process. Also, to create an understanding of the concluded candidate experience influence the organization’s employer brand. Theoretically candidate experience is influenced by factors such as process length, application means, communication, as well as transparency and commitment shown towards the candidates. For this study ”The combined model” (Söderström, 2020) was created, inspired by the work of Miles and McCayme (2018) and Xie, Meland and Bagozzi (2015) regarding the phenomenon that is candidate experience and employer brand. A qualitative methodology was used with a hermeneutic perspective and abductive approach. Six interviews occurred whereof three manager respondents and three candidate respondents, via video- and phone calls. Organizational attributes and social identity congruence played a big role in the study, as it was shown by its result that the candidate respondents evaluated and compared an organization’s characteristics to their own. Whether they could relate to the employer or not influenced the decision to apply for the job and accepting a potential offer. As a result of analysed material, the earlier model was readjusted and the “New combined model” (Söderström, 2020) was presented. The new model illustrates where the components of social identity first are initiated during the recruitment process, which is a unique finding for this study because earlier research does not specify the matter. The conclusion of this study is that the interaction between managers and candidates was shown to have a positive influence on their emotional connection to the employer, as it simultaneously aids them in the evaluation of a potential membership of the group. This contributes separately to the total candidate experience accompanied by the attitudes towards the employer. Their experience was later shown to disperse via private networks and depending on whether it was a positive or negative experience affect the organization’s employer brand and future recruitments. Thus, because the results proved that company reputation influenced their choices of employers to interact with and that they shared their experience with their environment.