No description available.

<p>Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter.</p><p>Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närstående</p><p>Metod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter.</p><p>Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex. arbetsbelastning, tidsbrist, en otillfredsställande miljö eller otillräcklig kunskap.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskan behöver specifika kunskaper för att kunna möta patienten och dess närstående. Tyvärr är det en liten andel professionell vårdpersonal som normalt tränas i kommunikations skicklighet. Egenskaper som utifrån patientens önskan att sjuksköterskan innehar är bl.a. medmänsklighet, vänlighet, värme, medkänsla och genuinitet.</p>

<p>Bröstcancer är den i Sverige vanligaste cancerformen hos kvinnor och omkring en av tio kvinnor kommer att drabbas någon gång i livet. Vissa kvinnor är tvungna att göra en mastektomi till följd av bröstcancern och kan då välja att göra en bröstrekonstruktion, som har till syfte att återställa upplevelsen av normalitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser i samband med att ha genomgått bröstrekonstruktion. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fem kategorier: behov av information, där majoriteten av kvinnorna inte upplevde behovet som tillfredställt, behov av stöd, då kvinnorna fick stöd från både familj, vänner och kvinnor som varit i en liknande situation. Kategorin livskvalitet innefattar både skäl att genomgå en rekonstruktion och hur livet blev efter rekonstruktionen samt varför ånger kan uppstå. Den femte kategorin beskrev skillnader mellan äldre och yngres upplevelser, där det framkom att yngre kvinnor bekymrade sig mer för sin kroppsuppfattning än äldre kvinnor. Vidare forskning behövs kring om kvinnor ska erbjudas psykologhjälp i samband med valet om rekonstruktion ska genomföras eller inte.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar. Då jag inte har observerat respondenterna vet jag inte exakt hur de arbetar, men jag har dock fått en inblick i hur de anser sig arbeta med matematik. Genom att ställa intervjufrågor om hur de anser sig arbeta utifrån bland annat målen i läroplanen för förskolan samt om arbetet utförs medvetet eller omedvetet kunde jag få en uppfattning av hur de anser sig arbeta. Då det var den subjektiva upplevelsen av fenomenet som var utgångspunkt i undersökningen valde jag att utgå ifrån det fenomenologiska perspektivet, men också det postmodermistiska perspektivet. Dessa två perspektiv lämpade sig bäst då jag ville försöka förstå respondenternas upplevelser av matematik. Sammanfattningsvis visar min undersökning att mina respondenter, med något undantag, upplever matematik som något de arbetar omedvetet med. Mina respondenter menar att matematik handlar om bl.a. tal, räkning, rums- och tidsuppfattning, se samband samt kroppsuppfattning. Arbetet med matematik anses ofta vara lätt, eftersom det i förskolan mycket handlar om vardagssituationer.</p>

<p>I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag. </p><p>Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli </p><p>traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie </p><p>där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades </p><p>utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen, </p><p>bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. En traumatisk amputation är en stor förändring, inte bara för </p><p>den drabbade patienten utan även för närstående och </p><p>vänner. Reaktioner efter amputationen var ilska, rädsla, </p><p>osäkerhet och saknad av extremiteten. Patienterna </p><p>upplevde att deras kroppsbild förändrades och att de var </p><p>oförberedda på smärtan som kom efter amputationen. </p><p>För de flesta patienterna var positivt tänkande, hopp och </p><p>stöd från omgivningen viktigt för tillfrisknandet. Med </p><p>protesens hjälp blev patienterna mer självständiga och </p><p>självbilden förändrades till det positiva. Mer kvalitativ </p><p>forskning om patientens upplevelse i samband med </p><p>traumatisk amputation efterfrågas.</p>

<p>Psykisk ohälsa är ett växande problem i det svenska samhället och har i alla tider varit tabubelagt, vilket försvårat situationen för individer som lider av psykiska problem. Somatisering är en typ av psykisk ohälsa som visar sig som somatiska symtom som är medicinskt oförklarliga. Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals hantering och patienters upplevelser av somatisering i primärvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att sjukvårdspersonalens hantering av patienterna spelar en avgörande roll. Den medicinska metoden dominerade sjukvårdspersonalens hantering. Personalen hamnade lätt i ett negativt förhållningssätt till patienter som somatiserar, de uppfattades som mycket resurs- och energikrävande. Patienternas upplevelser av bemötandet präglades i sin tur av känslor av att inte tas på allvar, oro, rädsla och ovisshet. Det framkom även att när sjukvårdspersonalen hanterade dem på ett engagerat och bekräftande sätt hade patienterna positiva upplevelser. Med tanke på att psykisk ohälsa är ett ökande samhällsproblem krävs mer kunskaper inom alla vårdrelaterade yrkesutbildningar för att skapa trygghet i hanteringen. Vidare forskning om hanteringsmetoder är nödvändigt för att kunna hantera patienterna på ett korrekt sätt, vilket bidrar till att patienterna får den mest lämpliga vården.</p>

<p>För inte allt så länge sedan hade butiksmiljöer få krav att möta. En butik behövde</p><p>egentligen bara vara ren och organiserad för att maximera sin försäljning. Idag måste</p><p>butiksmiljön knytas samman med varumärket och förmedla dess image. Det handlar</p><p>mycket om att skapa ett varumärke för att konsumenterna ska lägga märke till företaget</p><p>och produkterna.</p><p>Vi har uppmärksammat att fler och fler konceptbutiker dyker upp runt om i våra större</p><p>städer. Detta är ett fenomen som hittills är ganska odokumenterat varpå det fångat vårt</p><p>intresse. Att gå in i dessa butiker är lika mycket en upplevelse som ren shopping då</p><p>konceptbutiker är mycket mer än bara en butik.</p><p>Syftet med denna studie är att med hjälp av fallstudier analysera och beskriva om</p><p>konceptbutiker kan användas för att stärka och vårda ett företags varumärke. För att</p><p>studera detta fenomen har vi genomfört intervjuer med fyra olika företag. Vi har använt</p><p>oss utav en deduktiv ansats där vi har samlat in data och ställt denna mot en teoretisk</p><p>referensram.</p><p>De centrala slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att en konceptbutik</p><p>kan påverka alla steg i en varumärkesuppbyggande process. Vi har även funnit att ett</p><p>företags varumärke kan stärkas genom en konceptbutiks utformning och den image den</p><p>förmedlar. En annan aspekt som har framkommit är att konceptbutikens placering har en</p><p>stor påverkan på varumärkets image och hur varumärket uppfattas.</p>

<p>It is common in most areas of psychiatric healthcare that nurses come into contact with threatening and aggressive patients. In order to ensure that healthcare units shall be able to meet the needs of patients and at the same time be certain that the work environment is safe for nurses, it is important to precision what threats and violence actually mean. If threatening and violent situations can be identified before they lead to physically or psychologically damaging encounters, this will save the both patients and nurses unnecessary suffering. <em>The Purpose</em>: was to bring to light nurses’ definitions and experiences of threats and violence and at the same time describe how they perceive daily working enviroment within psychiatry. <em>The Method</em>: the work was built on twenty nurses presently working in various psychiatric clinics. We made use of a data collection method that is built upon semi-structured interviews where we there after, in a sytematic and step by step process, classified the data through qualitative content analysis in order to more easily identify and condense pertinent sentence concepts. We created codes which were then placed into three categories. <em>The Results</em>: are split up into categorys: The precision of threats of violence, the experience of threats, and violence in the workplace. These categories are presented by the codes: threat, violence, sexual harassment, direct threats, the effects of threats, violence in combination with compulsory psychiatric care, the consequences of threats and violence, the acceptance of threats and violence, safety measures, the psychiatric nurses’ work enviroment, and the support of the nurses’ colleagues and the care organisation, were made apparent during the interviews.<strong> </strong><em>The<strong> </strong>Discussion</em>: The majority och nurses enjoy their job and feel safe working at psychiatric clinics and wards, despite that incidents of threats and violence do occur.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Resultatet visade att många ungdomar som drabbats av cancer kände oro för saker som behandlingens verkan, oro för att inte tillfriskna samt risken för återfall. Många av ungdomarna kände även rädsla inför döden och rädsla orsakad av förlorad kontroll i samband med sjukdomen. Att bli lämnad utanför av vännerna var en oro och viktigt var att vänner och familj såg dem som normala, inte sjuka. Fysiska förändringar som upplevdes var håravfall, viktminskning/ökning, blekhet, smärta och förlorad energi. Många cancerdrabbade ungdomar hade en mer positiv livssyn, ett bredare perspektiv samt bättre självkänsla. För att hantera sjukdomen användes olika copingstrategier såsom positiva tankar, återuppbyggnad av hopp, information och kunskap, socialt stöd, spirituellt stöd, undvikande samt undantryckande coping.</p> / <p>The purpose of this literature study was to describe adolescent’s experiences when being afflicted with cancer and the coping strategies they use to manage their situation. Data were collected through the databases Medline (PubMed) and CINAHL. 16 articles were included in the result of this study. These articles were reviewed, analyzed and summarized. The results were divided into two main categories, with three subcategories each. The results showed that many adolescents affected by cancer felt anxiety for things like the treatment effect, the fact that they would not recover and the risk of relapse. Many of the adolescents also felt fear of death and fear caused by loss of control associated with the disease. To be left outside of their friends was a concern and it was important that friends and family saw them as normal and not as sick. Physical changes were experienced such as hair loss, weight loss/gain, being pale, pain and loss of energy. Many adolescents with cancer had a more positive outlook on life, a broader perspective and better self-esteem. To cope with the disease the adolescents used different coping strategies such as positive thoughts, reconstruction of hope, information and knowledge, social support, spiritual support, avoidance and repressive coping.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. <strong>Syftet</strong> med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl. De sökord som användes var palliative care, relatives' experience och cancer. <strong>Resultat: </strong>Majoriteten av de anhöriga tyckte att det var positivt att patienten fick vårdas i hemmet och de uppskattade möjligheten att få umgås med patienten i hemmet istället för på sjukhus. De flesta anhöriga hade en positiv upplevelse av stödet från det palliativa sjukvårdsteamet och de kände ökad trygghet. Andra anhöriga upplevde att personalen saknade kompetens och var dålig på att kommunicera. Vissa anhöriga till cancersjuka patienter upplevde en nedsatt sinnesstämning och kände oro inför framtiden. <strong>Slutsats:</strong> Att vårda en anhörig i hemmet kan leda till fysiska, psykiska och sociala problem och därför är stöd och information av stor betydelse.</p>