Bakgrund: Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) är en allvarlig, obotlig och progressiv sjukdom som innebär att nerver som kontrollerar muskler gradvis bryts ned. Det vanligaste symtomet i sjukdomen är förlamning som utvecklas individuellt, ofta i smygande takt. Det enda som inte påverkas av sjukdomen är intellektet som fungerar helt normalt. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med Amyotrofisk Lateral Skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie där en manifest innehållsanalys med induktiv ansats har använts som arbetssätt. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO och granskades utifrån valda granskningsmallar. Sju kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar blev efter kvalitetsgranskning de artiklar som användes till resultatet. Resultat: De kategorier som framkom var leva med dödlig sjukdom och upplevelser av välbefinnande. Upplevelserna av att leva med ALS är varierande och individuella. Sjukdomen upplevs som en ständig kamp mellan hopp och förtvivlan och där patienterna upplever sig vara en börda både för sig själv och för omgivningen. Upplevelsen att leva nära sin familj ansågs viktigt för patienterna för att känna lycka och trygghet, vilket gav stöd i sjukdomsprocessen. Slutsats: Det har framkommit både positiva och negativa upplevelser av att leva med ALS. Det finns olika sätt att hantera sjukdomen och därmed få kontroll över det kvarvarande livet. Vidare forskning kring sjukdomen ALS behövs för att öka förståelsen kring upplevelser och för att vårda denna patientgrupp.

Bakgrund: När en patient drabbas av kronisk njursvikt tar livet en oväntad vändning. Patienten behöver behandlas med dialys för att överleva. Hemodialys är mycket tidkrävande, vilket påverkar och ger begränsningar i det dagliga livet. Förändringarna som följde behandlingen ökade lidande, påverkade familjen, det sociala livet, den sexuella hälsan samt bidrog till ökad stress.  Syfte: Att beskriva erfarenheter av lidande hos patienter som behandlas med hemodialys. Metod: Litteraturöversikt med en deduktiv ansats där 14 kvalitativa artiklar analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet är uppdelat i 3 kategorier; livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidande belyser förlusten av minskad frihet och en förlorad kontroll över livet. Utanförskap och en försämrad kroppsbild beskrivs i sjukdomslidande. Vårdlidande belyser vikten av kompetens hos vårdpersonalen samt patientens rädsla över att bli inneliggande på sjukhus. Slutsatser: Att leva med hemodialys är tidskrävande och påverkar patienternas dagliga liv genom minskad spontanitet, försämrade arbetsförhållanden, påverkan på relationer, extrem trötthet samt strikta kost- och vätskerestriktioner.

Bakgrund: Drygt 300 barn i Sverige drabbas av cancer varje år och 80 % av dem överlever. När ett barn drabbas av cancer påverkas även föräldrarna, de grips vid diagnosbeskedet av känslor som sorg, förtvivlan och maktlöshet. Sjuksköterskan utgör en viktig roll i bemötandet av dessa föräldrar. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av diagnosbeskedet när deras barn drabbas av cancer och hur föräldrarna hanterade den psykiska stress som uppstod. Metod: En kvalitativ studie som baserades på tio självbiografier. Självbiografierna analyserades utefter Lundman och Hällgren-Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys.              Resultat: Det framkom att föräldrarna hamnade i chocktillstånd i samband med diagnosbeskedet. De upplevde känslor som förnekelse, skuldkänslor, overklighetskänsla och förvirring. Det känslomässiga kaoset medförde svårigheter för föräldrarna att ta emot information vid diagnosbeskedet. Föräldrarna fann olika sätt att hantera den psykiska stress som diagnosbeskedet medförde, exempelvis genom att de förde dagboksanteckningar och levde dag för dag.                                                                                 Slutsats: I studien framkom det att föräldrarna upplevde och hanterade diagnosbeskedet på olika sätt och att det var viktigt att sjuksköterskan var öppen och följsam gentemot föräldrarnas livsvärld för att bemöta och stötta dem utifrån deras individuella behov. En kontaktperson som var insatt i barnets situation var till fördel för att föräldrarna skulle känna trygghet och tillit.

Bakgrund: Mag- och tarmcancer är en cancer som kan drabba flera olika organ i magen, bland annat magsäck, bukspottskörtel och tarmarna. Bland symtomen finns illamående, kräkningar och minskad aptit. Symtomen kan orsaka nutritionsproblem eftersom personerna inte får i sig tillräckligt med näring. Studier visar att sjuksköterskor inte anser symtom kopplade till nutritionsproblem vid mag- och tarmcancer är lika prioriterade att behandla och förebygga, som att behandla och förebygga smärta. Denna litteratursammanställning förväntas kunna vara ett värdefullt kunskapsunderlag för sjukvårdspersonal som möter patienter med mag- och tarmcancer för att kunna uppmärksamma deras behov. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av nutritionsproblem i samband med behandling av mag- och tarmcancer Metod: En litteraturstudie baserad på fem vetenskapliga artiklar som redogjorde för studier genomförda med kvalitativ design, analyserades med hjälp av Graneheims och Lundmans beskrivning av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienterna påverkades av nutritionsproblem på flera olika sätt. De upplevde svårigheter med att äta, oönskad viktnedgång och minskad ork. Nutritionsproblemen påverkade patienternas livskvalitet negativt. Slutsats:. Det visade sig att patienterna upplevde att de hade förväntningar på sig från omgivningen om att äta mer än de vad de klarade av. Patienterna genomlider redan en svår sjukdom som många inte överlever, och borde besparas påtryckningar från omgivningen. Det framkom att patienterna hade svårt att äta. Svårigheterna berodde dels på fysiska problem som minskad aptit och smakförändringar. Aptitlösheten hade påverkan på patienternas livskvalitet, vilket inte är konstigt eftersom de på grund av aptitlösheten inte kan äta och går därmed ner i vikt och får mindre energi. Konsekvensen av att inte kunna äta var minskad ork och oönskad viktnedgång, patienterna ville säkert innerst inne kunna äta som vanligt, men finns det ingen aptit efter mat blir det en svårighet.

Introduktion: Meticillin-resistenta Stafylokocker aureus (MRSA) utgör ett globalt hot tillika ett folkhälsoproblem. En åtgärd mot smittspridning av MRSA är vård i isolering vilken tidigare har visats sig ge upphov till psykisk påfrestning. Under vårdtiden är det av värde att vårdspersonalen förstår patientens känslor och upplevelser för att kunna möta dessa. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av vård i isolering i samband med MRSA. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats. Artiklarna bearbetades induktivt där vitala delar markerades och översattes. Resultatet: Analysen genererade fyra teman: ”Patientens upplevelse av hur den fysiska miljön påverkar isolering”, ”Patientens upplevelse av information angående isolering”, ”Patientens självuppfattning i samband med isolering” samt ”Patientens upplevelse av förändrade relationer”. Den dominerande upplevelsen av isolering var negativ. Det framkom även att isoleringen kunde upplevas positiv i olika kontext. Slutsats: Isolering gav patienterna varierande känslor. För att minska förekomsten av psykisk stress hos den isolerade patientgruppen bör varje patient få utbildning som förklarar isoleringen och dess effekt. Målet med isoleringen bör vara att låta patienters fysiska hälsa förbättras utan att försämra deras mentala hälsa.

No description available.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett vanligt problem bland ungdomar och unga vuxna. Beteendet handlar om att medvetet skada sig själv utan intentionen att ta sitt liv. Personer med självskadebeteende upplever sig bli dåligt bemötta i vården samtidigt som sjuksköterskor eftersöker kunskap om hur de ska bemöta denna grupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga människors upplevelser av självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Unga människors upplevelser av självskadebeteende var att det gjorde livet hanterbart, gav en känsla av kontroll, lättnad och gjorde känslor hanterbara. De upplevde också ett stort lidande i form av självbestraffning, skam och skuld och då beteendet blev till ett beroende. För unga människor innebar beteendet ett utanförskap genom ensamhet, stigmatisering och då självskadebeteendet doldes för andra. Slutligen var upplevelsen av självskadebeteende att det handlade om ett sätt att kommunicera med andra. Konklusion: Unga människor med självskadebeteende upplever ett stort lidande. Detta då det både i samhället i stort och inom vården finns en okunskap och stigmatisering kring beteendet. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen och erbjuda dessa unga människor den hjälp och det stöd de behöver.   Nyckelord: lidande, litteraturstudie, omvårdnad, självskadebeteende, upplevelser

Bakgrund: Trygghet kan vara en förutsättning för livskvalitet för individen. Patienten kan ha förväntningar på vårdpersonalen och för att sjuksköterskor ska kunna uppmärksamma patientens behov av trygghet och åtgärda upplevelsen av otrygghet, behövs kunskap om vad som kan bidra till patientens upplevelse av trygghet i vårdandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av faktorer som kan påverka patientens upplevelse av trygghet respektive otrygghet i vårdandet. Frågeställning: Hur kan sjuksköterskor bidra till patientens upplevelse av trygghet i vårdandet? Metod: Kvalitativ intervju med sex sjuksköterskor i en stor stad i mellersta Sverige. Intervjuerna har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Sjuksköterskorna uppfattade att deras förhållningssätt gentemot patienten kunde påverka patientens upplevelse av trygghet. Sjuksköterskorna uppfattade också att information de gav och att miljön omkring patienten samt sjukdom kunde påverka patientens upplevelse av trygghet respektive otrygghet. Slutsats: Alla patienter kunde uppleva en otrygghet då de hade en sjukdom och genomgick en behandling. Sjuksköterskornas betydelse för skapandet av en trygghet i vårdandet lyfts fram. De kunde skapa trygghet genom att till exempel själva vara trygga i den professionella rollen och informera patienten. / Background: ’Feeling of safety’ means an assurance of optimum quality of life for the individual. Patients have expectations of the medical staff and for nurses to be able to pay attention to patients' needs for feeling of safety and create patients' feelings of safety, further knowledge of what contributes to patients' perceptions of safety in the care is needed. Objective: To describe nurses experiences of factors that may influence patients' perceptions of safety in the care. Method: Qualitative interview study of six nurses in Stockholm, Sweden. The interviews have been processed using a qualitative content analysis, designed by Graneheim och Lundman (2004). Results: The nurses perceived that their attitude towards the patient could affect the patient's feeling of safety. The nurses perceived that the information they gave and the environment around the patient and the disease could affect a patient's feeling of safety. Conclusion: All patients could experience a non-feeling of safety when they had a disease and underwent treatment. The nurse's role in the creation of a feeling of safety in the care are emphasized. Nurses could create feelings of safety in the care by, for example, be confident in their professional role and inform the patient.

”Kvinnor kan amma, män kan inte” Mäns erfarenhet och upplevelse av amning Sammanfattning Det har visat sig att amningsfrekvensen har minskat i Sverige. Om amning ska fungera är det viktigt att involvera partnern. Partnern har en viktig roll för hur länge kvinnan väljer att amma sitt barn. Trots detta fokuserar vården endast på kvinnan. Syftet med studien är att belysa mäns upplevelse och erfarenhet av amning. Metod för att studera detta ämne gjordes en Kvalitativ intervjustudie. Genom semistrukturella intervjuer har författarna tagit del av mäns erfarenheter och upplevelser av amning. Åtta män intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes som metod när resultatet analyserades. Resultat visade att männen upplevde amning som något naturligt och det bästa för barnet. Männen upplevde att det var kvinnan som tagit beslut om att amma och detta sågs som en självklarhet eftersom män inte kan amma. Det framkom att männen känt sig hjälplösa och utanför den närhet som mamma och barn får genom amning. De upplevde att de varit behjälpliga i den mån de kunnat under amningsperioden. De hade funnits där som stöd för kvinnan genom att utföra både praktiska och emotionella moment. Dock framkom att de känt sig oförberedda och att de önskat mer information och stöd från vården. Upplevelsen var att fokus låg på kvinnan. Slutsats För att männen ska bli delaktiga i amningen är det viktigt att på ett tidigt stadie engagera männen i amningsprocessen. Resultatet visar att mäns status behöver höjas när det kommer till amning och deras betydelse måste synliggöras. Nyckelord: Amning, män, partner, upplevelser, erfarenheter

Bakgrund: Musik upptäcktes tidigt vara ett bra redskap att arbeta med iomvårdnaden. Det har visat sig lindra bland annat smärta och agitation hospatienter. Varje år ökar antalet personer med demenssjukdom i Sverige. Allamänniskor har en relation till musik och med denna studie vill författarna se hurmusik påverkar personer med demens (PMD).Syfte: Syftet var att undersöka vårdares upplevelser av hur patienter meddemensdiagnos påverkas av musik.Metod: Nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna granskades,analyserades med inspiration av innehållsanalys och sammanställdes sedan till ettresultatResultat: De flesta vårdare upplevde att musik hade en påverkan påkommunikationen och att initiativ till samtal ökade hos PMD. Känslor som glädje ochlugn infann sig och samspelet mellan vårdare och patient stärktes. Musik ökadegenerellt den sociala interaktionen och upplevdes som en positiv aktivitet där allakunde delta. Vårdare upplevde även att PMD kognition och rörelse stärktes.Konklusion: Musik gav många positiva fördelar hos PMD. Musik är ett enkelthjälpmedel vid omvårdnad av personer med demens som kan användas på flera olikasätt.