No description available.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sättatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepå detta ur ett sociokulturellt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få kunskap om några lärares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ fallstudie, där vi gjort vårdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med två pedagogeroch 12 elever uppdelat på två klasser på en skola.RESULTAT: Vi har i vår undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik är väldigt läromedelsstyrd och att undervisningen sällaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utsträckning som är önskvärt. Eleverna har svårt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och när de använder matematik. Pedagogernakänner att de saknar tillräcklig kompetens i ämnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling.

<p>Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer. Resultatet visar att elever anser att korta vardagsnära laborationer är intressanta och givande. En hel del elever tyckerrentav att de förstår mer än under de vanliga laborationerna under kursen. Den korta laborationstiden tycker många av eleverna ger mer tid till reflektioner kring uppgiften. Det andra motivet är att undersöka hur lärare anställda av små skolor med begränsad kemiutrustning kan använda vardagslaborationer för att ersätta störremer utrustningskrävande laborationer. Eleverna tycker överlag att de vardagsnära laborationerna är intressanta. Dock anser de flesta elever att de korta vardagsnära laborationerna inte fullt ut kan ersätta längre och mer avancerade laborationer.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med vår undersökning är att bilda oss en uppfattning om hur elever i årskurs nio arbetar med och tolkar kartan när de är sammansatta i grupp. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av videoobservationer samt läst in oss på relevant litteratur kring ämnet. Våra resultat från undersökningen visade att eleverna klarar av att använda kartan som redskap i skolan och ett flertal av eleverna visade prov på verklighetsanknytning i sina resonemang. Vidare såg vi att endast ett fåtal elever lyckades använda sig av någon form av termspråk i sina diskussioner. När vi studerade samarbetet eleverna emellan visade det sig att deras roller är väl utstakade och lätta att följa. De brister eleverna visade sig ha med kartan som redskap bekräftar tidigare forskningsresultat, dock anser vi att de elever vi observerat inte har några större svårigheter att använda sig av kartan som redskap i skolan.

Denna studies syfte är att undersöka möjligheter och hinder med ämnesövergripande arbete i ämnena matematik och samhällskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. Utifrån studiens möjligheter och hinder ges förslag på hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka matematikstudenters uppfattningar kring begreppet funktion samt vilka faktorer som inverkat positivt på deras förståelseutveckling. Tidigare forskning på området begreppsutveckling tar upp faktorerna, att skapa relationer, att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter, att formulera vad man vet samt att göra matematisk kunskap till sin egen. I resultatet återfanns tre av dessa, nämligen att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter samt att formulera vad man vet. Dessutom framkom en tydlig bild av den grafiska representationens vikt för studenternas förståelse av funktionssambandens mening.

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer. Resultatet visar att elever anser att korta vardagsnära laborationer är intressanta och givande. En hel del elever tyckerrentav att de förstår mer än under de vanliga laborationerna under kursen. Den korta laborationstiden tycker många av eleverna ger mer tid till reflektioner kring uppgiften. Det andra motivet är att undersöka hur lärare anställda av små skolor med begränsad kemiutrustning kan använda vardagslaborationer för att ersätta störremer utrustningskrävande laborationer. Eleverna tycker överlag att de vardagsnära laborationerna är intressanta. Dock anser de flesta elever att de korta vardagsnära laborationerna inte fullt ut kan ersätta längre och mer avancerade laborationer.

Studien ska ge mig och de som läser studien en insikt i vikten av och hur man kan använda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska läraren kunna få en grundläggande förståelse samt en hjälp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. Lärare bör kunna koppla samman skolans värld med verkligheten och utöka elevernas förståelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd från bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat. Viktigt är att verklighetsanknytning är en del av undervisningen inte hela. Min förhoppning är att med min fördjupade förståelse kunna använda mig av verklighetsanknuten undervisning på ett stimulerande och utvecklande sätt i min framtida profession. / The study will give me and those who read the study, an understanding of the importance of and how to use realityconnected education. Through this essay, the teacher could get a basic understanding and a help on the didactic bits of realityconnected education. Teachers should be able to connect the world of education with reality and expand students' understanding of its context. The study shows that the realityconnected teaching motivate and stimulate students. In several cases, you can see Dewey, Vygotskilj and Kants theories support the study result. Important is that the realityconnected education is a part of teaching it is not all. My hope is that with my deeper understanding to avail myself of the reality-related education in a stimulating and fulfilling way of my future profession. / <p>Presentationen har varit sedan tidigare.</p>