• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1873
  • 34
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 1914
  • 1914
  • 665
  • 641
  • 471
  • 461
  • 433
  • 254
  • 240
  • 239
  • 224
  • 204
  • 172
  • 166
  • 155
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Träning som smärtlindring, omvårdnadsåtgärder vid träning som behandling för patienter med knäartros

Holstad, Malin, Skoog, Caroline January 2009 (has links)
Knäartros är ett globalt och vanligt förekommande problem som årligen kostar samhället enorma summor pengar och mycket lidande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till träning som behandling för att lindra smärta hos vuxna patienter med knäartros. Studien utfördes som en litteraturstudie och grundades på analysen av tio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkommer att träning som behandlingsalternativ vid knäartros är en tidskrävande behandling. Positiva följder som reducerad smärta och stelhet uppnås först efter sex till åtta veckors träning, medan förbättring av livskvalitet visade sig tidigare. Enligt svensk medicinsk förskrivningslag har all legitimerad sjukvårdspersonal rätt att skriva ut fysisk aktivitet på recept, det här gör att sjuksköterskan initialt har en viktig roll i behandlingen. Sjuksköterskan informerar och undervisar patienten på ett individanpassat sätt för att sedan göra en uppföljning och ge feedback. Alternativ till läkemedelsbehandling borde integreras mer i grundutbildningen till sjuksköterska för att bredda studenternas tänkande. Sjuksköterskor ute i organisationen borde även få mer utbildning om alternativ till läkemedelsbehandling genom till exempel årligt återkommande utbildningar.
82

Rörelsens betydelse för barn i skolan

Johansson, Inga-Lena January 2006 (has links)
Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig. Modellen innebär att skolans vardag ska fungera som en stödjande och hälsofrämjande miljö för fysisk, psykisk samt social hälsa. Inom Bunkelfoprojektet genomfördes en delstudie som visade positiva effekter som bättre motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer av ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan. Syftet med den här studien var att studera vilka effekter utökad fysisk aktivitet och motorikträning i skolan har för barn och om dessa effekter fått betydelse för skolklimatet. Jag har valt att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden där intervjun ses central för intervjupersonerna livsvärld och hur hon förhåller sig till den. Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag på så sätt försökt klarlägga vilka effekter den utökade fysiska aktiviteten fått för skolan. Studiens urval består av två klasslärare samt speciallärare som samtliga varit anställda vid den aktuella skolan sedan införandet av den utökade fysisk aktiviteten.Studien visade en rad positiva effekter av utökad fysisk aktivitet.
83

Fysisk aktivitet : En tvärsnittstudie om kompensatoriskt beteende

Forsberg, Henrik, Edin, Sebastian January 2013 (has links)
Syftet med studien är att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid. En tvärsnittsstudie genomfördes för att jämföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mäta den fysiska aktivitetsnivån. Mätningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar. Resultatet visade inga signifikanta skillnader för att ett mindre fysiskt aktivt arbete kompenseras med en mer fysiskt aktiv fritid. Studien visar på tendenser till högre kompensation av fysisk aktivitet på fritiden hos kontorsarbetare jämfört med undersköterskor.
84

Skiljer den fysiska aktivitetsnivån sig mellan elever på gymnasiesärskolan och elever på gymnasieskolan? / Skiljer den fysiska aktivitetsnivån sig mellan elever på gymnasiesärskolan och elever på gymnasieskolan.

Soeson, Sofia January 2013 (has links)
Bakgrund: Idag är det allmänt känt att fysisk aktivitet är bra för vår hälsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. Många länder har rekommendationer för minsta nivå av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig på forskning om nivåer av fysisk aktivitet i förhållande till hälsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivån hos olika grupper i samhället. Forskning tyder på att personer med utvecklingsstörning tillhör en grupp som inte når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som går i gymnasiesärskolan är lika fysiskt aktiva som gymnasieelever. Syftet var också att undersöka om det finns någon skillnad i antal steg per dag mellan pojkar och flickor i gymnasiesärskolan samt om elever i gymnasiesärskolan når upp till rekommendationerna för antal steg per dag. Totalt 25 elever från en gymnasiesärskola och 26 elever från en gymnasieskola deltog i studien. Under fyra på varandra följande dagar fick de bära en förseglad stegräknare som lästes av varje morgon. Resultaten visade att det inte var någon signifikant skillnad i antal steg per dag mellan gymnasiesärskoleeleverna och gymnasieeleverna. Gymnasiesärskoleeleverna uppfyllde rekommendationerna för antal steg per dag. Det var ingen signifikant skillnad i antal steg per dag mellan pojkar och flickor i gymnasiesärskolan. Konklusion: Det var ingen skillnad i antal steg per dag och båda grupperna kom upp i rekommendationerna för antal steg per dag.
85

Ungdomars välmående : En jämförelse mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende välmående / The well-being of youth : A comparison of well-being between athletic and non-athletic youth

Persson, Amanda January 2013 (has links)
Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt välmående. Barn och ungdomars hälsa är ett otroligt viktigt område att forska på då folksjukdomar, såsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lägre ned i åldrarna. Därför har föreliggande studie valt att undersöka området för att se om välmåendet kan påverkas av att individen är engagerad i organiserad idrott. Området undersöktes med hjälp av enkäter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frågor kring sin livstillfredsställelse och sitt känslomässiga välbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare. Idrottarna visade på högre livstillfredsställelse och högre affektbalans.  Detta stödjer mycket av den forskning som finns, vilket visar på att organisationsidrotten har en stor inverkan på dess utövare.
86

Fysisk aktivitet och sömn : Sambandet mellan ett fysiskt aktivt liv hos ungdomar och deras upplevda sömnkvalitet och sömnbesvär

Graneland, Anna, Broberg, Jon January 2011 (has links)
Studiens syfte har varit att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos en grupp tonåringar som går på gymnasiet. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan hur killar och tjejer samt morgon- och kvällsmänniskor påverkas av dessa variabler. Studiens empiri är hämtad genom en enkätundersökning där en grupp gymnasieungdomar medverkade. All data analyserades genom Spearman´s rangkorrelation. Resultat från den undersökningen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter. Det visade sig även finnas ett samband mellan ett flertal undergrupper till dessa variabler. Vidare visar undersökningen ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos killar men inte hos tjejer. Den här studiens resultat redogör även för ett samband mellan fysisk aktivitet och sömnkvalitet hos kvällsmänniskor. Då samtliga av dessa samband har en svag korrealtion kan inga större slutsatser dras endast utifrån denna studie.
87

Att motivera den omotiverade eleven : En studie om gymnasielärares arbete med motivation inom idrott & hälsa

Thudin, David, Taher, Amani January 2011 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och granska hur gymnasielärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar och ser på sitt arbete med att motivera elever att prestera i ämnet idrott och hälsa. Studien ska bidra till att ge ökad förståelse och en bättre insyn i hur idrottslärarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lämpade för detta arbete. Resultatet visar på att motivationsarbetet skiljer sig åt beroende på vilken skola man som lärare är verksam på, men kanske framförallt på hur man är som individ. Studien visar även på att det finns en hel del fallgropar men även generella vägar man kan gå för ett positivt motivationsarbete som lärare. Vidare så har studien belyst lärarutbildningen men även skolornas arbete inom området motivation, även här var åsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbättras vad gäller motivationsarbetet.
88

Patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt : En litteraturstudie

Soto, Rakel, Nilsson, Margareta January 2011 (has links)
Sammanfattning: Att drabbas av hjärtinfarkt innebär både en fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Flera riskfaktorer påverkar insjuknandet, där fysisk inaktivitet är en av dem. Kranskärlssjukdom är en ledande dödsorsak hos både män och kvinnor. Syftet var tt få en ökad förståelse för patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metoden som användes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. De 13 artiklar som framkom i urvalet analyserades och bearbetades med hjälp av en granskningsmall. Informationen från artiklarnas resultat integrerades, analyserades och teman utarbetades. Litteraturstudien resulterade i fyra teman som hade betydelse för hur patienterna upplevde samt föreställde sig den fysiska aktiviteten efter en hjärtinfarkt: Upplevelser av ett förändrat hälsotillstånd, Resurser och begränsningar, Betydelsen av information och stöd från personalen och Inverkan på synen på livet och framtiden. Studien visade på att patienterna upplevde ett förändrat hälsotillstånd i samband med fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt och att motivationen var stark till att fortsätta med vardagliga aktiviteter. Det framkom även att utövandet av fysisk aktivitet delvis berodde på hur välinformerad patienten var om sitt hälsotillstånd. Patienternas berättelser visar att deras viktigaste mål var att komma tillbaka till det normala igen.
89

Möjligheter till motivation för fysisk aktivitet : En interventionsstudie avsedd att motivera elever till fysisk aktivitet genom självbestämmande

Andersson, Sofia January 2012 (has links)
Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning: Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory? För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående: - Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen? Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien. I undersökningsgruppen blev urvalet 14 elever och i kontrollgruppen 9 elever. Undersökningsgruppen genomförde en praktikenkät innan interventionen, vilken låg till grund i planeringen och genomförandet av lektionerna. De två klasserna genomförde en motivationsenkät före och efter interventionen för att mäta motivationsnivån. Resultatet av interventionsstudien visar att det skedde en viss förändring i de olika motivationsnivåerna. Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan test ett och test två på någon av motivationsnivåerna, varken hos undersökningsgrupp eller hos kontrollgrupp.
90

Vad gör eleverna på lektionerna i idrott och hälsa? : en observationsstudie om lektionsinnehåll och fysisk aktivitet i idrott och hälsa

Wall, Simon January 2012 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hälsa samt att se vad lektionstiden används till. Ytterligare ett syfte är att studera sambandet mellan lektionsinnehållet och den fysiska aktiviteten. Hur är lektionstiden fördelad på olika kategorier av lektionsinnehåll? Hur stor del av lektionstiden för idrott och hälsa är eleverna måttligt till kraftigt fysiskt aktiva? Vilket lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk aktivitet? Metod Metoden som användes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och användes vid observationstillfällena. En årskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen. Åtta lektioner i idrott och hälsa observerades. Elevernas fysiska aktivitet och lektionsinnehåll observerades och data fördes in i observationsprotokollet. Resultat Resultatet visar att motoriskt innehåll var det lektionsinnehåll som upptog mest lektionstid. Av det motoriska innehållet var spel den kategori som var vanligast, kunskapsinnehåll var minst vanligt. Eleverna var måttligt till kraftigt fysiskt aktiva 43 procent av lektionstiden. Det lektionsinnehåll som gav mest måttlig till kraftig fysisk aktivitet var kategorin fysisk träning. Av det motoriska innehållet var spel den kategori som minst effektivt gav eleverna fysisk aktivitet. Slutsats Att motoriskt innehåll förekommer mest i undervisningen stämmer överens med Skolinspektionens senaste rapport som visar att kunskapsområdet rörelse prioriteras. Bollspel, som ingår i kategorin spel, har varit dominerande i undervisningen i idrott och hälsa sedan lång tid tillbaka och är det än idag, enligt flera olika undersökningar. Kategorin kunskapsinnehåll tillägnas en väldigt liten del av lektionstiden, detta trots att idrott och hälsa är ett kunskapsämne. Den observerade fysiska aktiviteten är högt i jämförelse med tidigare forskning. Det är bra att eleverna får möjlighet att röra på sig så mycket som möjligt i undervisningen, så länge undervisningen bedrivs i enlighet med kursplanen. Kategorierna fysisk träning och färdighetsträning är att föredra, framför spel, om målet är att få eleverna att vara fysiskt aktiva.

Page generated in 0.0609 seconds