No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera vilken förändring det innebär att barnkonventionen gått från ratificerad till lag för socialtjänsten ur ett organisatoriskt perspektiv. Denna förändring studeras utifrån från två riktningar, dels ur ett top- down perspektiv där barnkonventionen som idé färdas från nationell nivå ner till socialtjänsten samt ur ett bottom- up perspektiv då socialtjänsten genom översättning tolkar idén. Uppsatsen använder sig av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer samt utgår ifrån idémodellen som metodologiska ansats för att illustrera hur en idé översätts och tolkas samt anpassas till praktik. Genom att nyttja teoretiska begrepp från både implementerings- och översättningsforskning medför det att förändringen studeras på en mikronivå där tjänstepersoner inom socialtjänsten hamnar i fokus. Det framgår att förståelsen av förändringen är starkt kopplad till hur barnkonventionen som idé konceptualiseras och att idéresan avseende att barnkonventionen gått från ratificerad till lag medför en skillnad i hur barnets ställning konceptualiseras. / The purpose of this thesis is to study what change the implementation of the Convention on the Rights of the Child as Swedish law entails for the social services from an organizational perspective. This change is studied from two directions, a top- down perspective and a bottom- up perspective. The top-down perspective describes the Convention on the Rights of the Child as an idea that travels from a national level down to the social services and the bottom- up perspective describes the translation process when the social services interpret the Convention on the Rights of the Child. The thesis uses qualitative content analysis, semi structured interviews and takes inspiration from the idea model as its methodological approach to illustrate how an idea is translated, interpreted and adjusted to fit practice. By applying theoretical approaches from both implementation theory and translation theory change is examined on a micro level with focus on the official workers within the social services. It can be concluded that the understanding of change is strongly correlated with how the Convention on the Rights of the Child as an idea is conceptualized. This though, the travel of ideas regarding the Convention on the Rights of the Child going from ratified to becoming Swedish law, results in a change of how the position of the child is understood.

Patientlagen (SFS 2014:821) trädde i kraft 1 januari 2015. I implementeringsprocessen är det viktigt att man gör uppföljningar av implementeringen för att se hur det implementerade fungerar i verksamheten. Detta gör man för att säkerställa att det inte har uppkommit implementeringsproblem. Det är viktigt att dessa uppföljningar görs för att man ska kunna åtgärda problem eller hinder som har uppstått. Uppföljningen är därför en viktig del i implementeringsprocessen. Denna studien syftar till att undersöka implementeringsproblem av patientlagen i primärvården i region Jönköping. För att studera detta använder man i studien olika implementeringsteorier och handlingslogiker. En viktig treenighet följs tillsammans med implementeringsproblem genom studien, förstå, vilja & kunna. I studien används metoderna kvalitativ intervju och kvalitativ textanalys. Verksamhetschefen som studien intervjuar är en verksamhetschef på en vårdcentral i region Jönköping, denne varverksamhetschef även när patientlagen infördes. Utöver intervjun har textanalyser gjorts för att se hur implementeringen har skett via regionen ner till verksamhetschefen och även vadriksdagen och andra myndigheter anser om patientlagens innehåll. Studien försöker på ett innehållsrikt sätt att bena ut vad regionen har lyft fram ur patientlagen i sin styrning motverksamheten. Slutsatser som studien visar är att det har uppkommit implementeringsproblem och fyra stycken implementeringsproblem presenteras i analysdelen. Implementeringsproblem har analyserats fram genom textanalyserna och i intervjun. Dessa fyra implementerings problem kan alla kopplas till den viktiga treenighet som studien påpekar, förstå, vilja och kunna.

Very much of the knowledge about patients nursing and care is located to the the patient or people related to the patient. The Swedish government has identified this problem in a national rapport and every region is responsible to implement a strategy or model to increase participation from affected patients. The Region of Kalmar county has a model for this problem called Utvecklingsrådet. By using a qualitative text analysis with framing theory and argumentative analysis approach towards the implementer process of Region of Kalmar county´s model this paper will exam how well this model has succeeded. Utvecklingsrådet has grown to the extent that patients and relatives to patients is contributing in different management contexts and development work directly in the organizations. By the structure of utvecklingsrådet patients and relatives to patients contribute due to what the Swedish government asked for in the national report.

Målet med detta arbete är att demonstrera en eller flera Gamification-varianter i ett existerande system som AFRY utvecklar. Detta utfördes i två olika faser - en där det undersöktes olika Gamification-varianter, en där implementationen av dessa varianter skedde. I denna rapport visas och beskrivs designen av implementation, och resultatet av implementationen. Det beskrivs också vad som skiljer den planerade implementationen och den realiserade implementationen, samt ges förslag på funktionalitet som kan vidareutvecklas i framtiden. / The goal of this project is to demonstrate one or more Gamification variants in an existing system that AFRY develops. This happened in two different phases - one where different Gamification variants were researched, one where the implementation of some of the variants were performed. This report describes and shows the design, and the result of the implementation. It also describes the difference between the planned implementation and the actual implementation. Even more, it contains some proposals for functionality that can be developed further in the future.

Intresset bakom denna studie är att skapa en konkretisering till elever av Pólyas fyrastegsprocess för bearbetning av matematiska problem. De fyra stegen som Pólya föreslår för bearbetning av matematiska problem är: förståelseskapande för problemets innebörd, planerande av lösningsarbete, genomförande av lösningsarbete samt utvärdering av lösningsprocessen. Fyrastegsprocessen konkretiseras genom framgångsfaktorer för varje steg i processen. En systematisk läsning och sortering av läsningen har genomförts för att undersöka vilka framgångsfaktorer som hade kunnat konkretisera de olika stegen i processen. Utifrån de framgångsfaktorer som har utstuderats inom varje steg av processen har ett elevunderlag skapats. Syftet är att elevunderlaget ska bidra med vägledning för elever när de ska bearbeta matematiska problem. För att lärare ska kunna introducera elevunderlaget för eleverna så att de förstår hur de ska använda underlaget har en design för implementering skapats. Designen har utformats utifrån Smith och Steins fem undervisningspraktiker. De fem praktikerna är ett förhållningssätt för lärare att använda under deras undervisning i problemlösning i matematik. De fem praktikerna är förutse, överblicka, välja ut, ordna och koppla ihop. Utifrån dessa praktiker har en stegvis implementeringsdesign av elevunderlaget utformats. Sammanfattningsvis har denna studie genererat ett elevunderlag som utgör en konkretisering av Pólyas fyrastegsprocess samt en implementeringsdesign för lärares implementering av elevunderlaget i undervisning.

Uppsatsen har syftat till att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av att Barnkonventionen från och med 1 januari 2020 blivit lag. Sex socialsekreterare från olika kommuner, som samtliga arbetar med barn, har deltagit i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin har sedan analyserats utifrån domänteorin samt teorin om transformativt ledarskap. Resultatet påvisar att trots att enskilda socialsekreterare har eget handlingsutrymme att utveckla alternativt förändra arbetssätt, så hamnar det största ansvaret för en lyckad implementering slutligen på chefer och ledning.

General Data Protection Regulation (GDPR) infördes 2018 i syfte att skapa en likvärdig och enhetlig nivå för skyddet av personuppgifter. GDPR ersatte personuppgiftslagen (PUL). Lagen behövde implementeras på alla arbetsplatser och offentliga organisationer som behandlade personuppgifter. Implementering är genomförandet av till exempel politiska beslut så som lagar och reformer. Syftet var att undersöka vårdadministratörers upplevelse av implementeringen av GDPR. Metoden som användes var en enkätundersökning som genomfördes online. Mejl skickades till verksamhetschefer som fick besluta om vårdadministratörerna hade möjlighet att genomföra undersökningen. Nio respondenter besvarade enkäten. Resultat från fördjupningsarbetet visade att vårdadministratörer upplevde att de hade begränsat med information och stöd från arbetsgivaren vid implementeringen av GDPR. Arbetsbördan hade till stor del inte ändrats, men av vissa upplevdes den tyngre kring införandet av GDPR. Stor del av vårdadministratörer hade dålig kunskap om GDPR vid implementeringen. Hälften av vårdadministratörer visste inte riktigt vad ett dataskyddsombud var och hälften visste inte var de skulle vända sig om behovet av ett sådant fanns. Inga slutsatser kan dras utifrån resultatet av fördjupningsarbetet då urvalet var begränsat.

Sammanfattning/Abstract Levin Tolvhed, Cornelia och Hessmark Pehrsson, Tove (2021). Att höra utan ansträngning – ljudutjämningssystem i praktiken. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa hur införandet av ljudutjämningssystem på skolor har fungerat och om det bidragit till att förbättra verksamheternas lärmiljöer. Som blivande specialpedagoger är vi även intresserade av det utvecklingsarbete som föreligger ett sådant införande samt hur implementeringen och genomförandet sett ut i praktiken. Studiens frågeställningar är: ● Hur kommunicerades införandet av ljudsutjämningssystemet samt hur mottogs det i verksamheten? ● Vilka strukturella och/eller organisatoriska faktorer i verksamheten har påverkat införandet och användandet av ljudutjämningssystemet? ● Vilket stöd har lärare och elever fått i införandet och användandet av ljudutjämningssystemet? ● Vilka förtjänster upplevs ljudutjämningssystemet ha för lärmiljö och arbetsmiljö i verksamheten? Teori Studien har sin teoretiska förankring i systemteori och specialpedagogiska perspektiv. Systemteorin omfattar alla nivåer inom en verksamhet och med hjälp av denna kan en organisation analyseras eller förändras på individ-, grupp- och organisationsnivå. De specialpedagogiska perspektiven i studien är det relationella kontra det kategoriska och dilemmaperspektivet. Metod Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats. Materialet analyserades inledningsvis utifrån forskningsfrågorna och därefter bearbetades utvalda citat med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultat Resultatet visar att införandet har upplevts fungera väl i nästan alla verksamheter. Införandet har kommunicerats av hörselpedagog eller specialpedagog/speciallärare, antingen till hela verksamheten eller till enskilda pedagoger. Mottagandet har varit övervägande positivt men negativt i fall då det inte efterföljts av tekniskt och/eller pedagogiskt stöd. Stödet, tekniskt och pedagogiskt, upplevs välfungerande i kommuner med ett centralt hörselteam, som köper in och ansvarar för systemen. Införandet upplevs även fungera bäst i de verksamheter som har en engagerad rektor och där rektor engagerat sig har ofta fler ljudutjämningssystem köpts in. Ljudutjämningssystem upplevs ha ett bredare användningsområde än endast som en anpassning för elever med hörselnedsättning och systemen har pedagogiska förtjänster för synsvaga elever, elever med NPF, läs- och skrivmiljön, studiero, elevers progression och lärares röster. Specialpedagogiska implikationer Ljudmiljön har stor betydelse för både undervisning och lärmiljö och påverkar således både elever och lärare vilket synliggörs i studiens forskningsdel och empiri. Specialpedagogiskt förändringsarbete handlar ofta om att skapa inkluderande lärmiljöer och ett införande av ljudutjämningssystem har potential att förbättra skolverksamheter på individ-, grupp- och organisationsnivå. För att lyckas med detta arbete krävs dock insikter i aktuell forskning men också förståelse för sambandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskap. Studien bidrar med exempel på hur användandet av ljudutjämningssystem ser ut i olika verksamheter samt lyfter framgångsfaktorer och fallgropar för implementering.

I uppsatsen undersöks hur lärare på en skola arbetar med implementering av Lpo94. Hur styrdokument tolkas och omsätts till handling. Begrepp som lärande organisation, yrkesetik, professionalism problematiseras för att förstå hur lärare via kollegial reflektion kan anses utveckla ett arbetssätt som i någon mening svarar för hur politikernas intentioner för implementering av Lpo94 kan se ut. / In this Survey the author discusses teachers interpretation of the documents formulated by the government. Because of difficulties with knowing what the politicians mean, the author claims that teachers through collegial reflections are the ones who best knows what should be done in school. The survey discusses different ideals about implementation of policies. Through interviews with headmaster and teachers the author tries to answer weather or not the school that is in focus can be understood so that it has a legible work ethics. Something that the teachers could rely on when it comes to knowing what it means to fulfill documents formulated by politicians.