SOS-barnbyar är ett hem för omhändertagna barn och finns som världsomfattande verksamhet och i vårt grannland Finland. Här placeras barn som på grund av biologiska föräldrars bristande föräldraförmåga inte längre kan bo kvar hemma. Målet med SOS-barnbyar är att alla barn ska få en trygg familj att växa upp i där de får sina behov tillgodosedda och en familjär uppväxt. Syftet med studien var att belysa hur barnhemsmammor på SOS-barnbyar i Finland ser på barns anknytning och vad barnhemsmammans egen roll är gällande att främja barns anknytning. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som genom kodning och kategorisering. Resultatet visar att barnhemsmammorna har tidigare erfarenheter av arbete med barn genom socialt och omvårdnadsarbete där de också kommit i kontakt med SOS-barnbyar. Det handlar om en vilja att hjälpa samhällets utsatta genom stort engagemang och kärlek. Kvinnorna uppskattar den professionella hjälp och de nätverk som SOS-barnbyar erbjuder och menar att arbetet som barnhemsmamma jämfört med biologiskt föräldraskap kan vara lättare i dessa avseenden. Att vara god barnhemsmamma handlar om tillgänglighet, mogenhet och stabilitet. Att ha en förståelse och öppenhet för barn med närvarenhet och deltagande vid barns liv. Kvinnorna beskriver deras mammaroll men också som anställd som ska främja och reparera kontakten med de biologiska föräldrarna och hålla kontakten med de sociala myndigheterna. Genom förtroende, tillit och regler skapas grunden för en god anknytning som möjliggörs genom mottaglighet hos både den vuxne och barnet. Återkommande händelser och regler samt rutiner ger framtidstro. Ett arbete som barnhemsmamma handlar om en livsstil där man bör hitta en "vi" känsla tillsammans med barnet och inte skilja på arbetsplats och hem. STudien bekräftar min litteraturgenomgång men skildrar också fosterföräldraskap från ett annorlunda perspektiv med fokus på utbildning, nätverk och kunskap.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan vuxnas anknytningsstilar och adhd. Vilken anknytningsstil är den mest framträdande i gruppen adhd? 24 personer, som har fått diagnos adhd, har fyllt i enkät RQ-SWE. Svaren har jämförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning är betydligt högre bland vuxna personer som har fått diagnos adhd. När det gäller fördelning av tre otrygga anknytningsstilar visar det sammantagna resultatet att grupperna inte skiljer sig när det gäller Otrygg/Undvikande/Avvisande anknytningsmönster. Förekomst av Otrygg/ Ambivalent anknytning och Otrygg/Undvikande/Rädd anknytning är högre bland personer som har fått diagnos adhd. Studieresultat visar att det finns ett samband mellan vuxnas anknytningsmönster och diagnosen adhd. Mer omfattande studier krävs för att undersöka frågan om orsakssamband mellan biologisk sårbarhet och tidig miljöpåverkan.

This study, written in the form of an essay starts with the visualized narrative of a preschool preparatory training experience. The narrative illustrates a troubled conjunction between teacher and parent. The troubled conjunction concerns how long the preschool preparatory training should be. The objective of this study is to explore my own actions and with the outset of my professional role assess and learn what happens in this meeting. My question formulations are: How can I relate to parents with other expectations then mine? What kind of dialog can I hold with the parents? I closely monitor my experiences and my practical knowledge, objectively and meticulously. To conduct an assessment from many perspectives, I used a hermeneutic method to interpret my own actions as well as the research I have studied. Theoretical perspectives of great importance for this study is primarily works by Anders Broberg, Pehr Granqvist, Tord Ivarsson, och Pia Risholm Mothander who all are of significant importance for their research of emotional attachment-behavior in children. The pedagogues Lene Lind, Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström have given me many different outlooks with their work and research of integration between home and preschool. In this way they had great influence of the content in the essay. In my research I have come to the conclusion, one of the most important aspects during the preschool preparatory training is to form an open and trustworthy dialog between parents and teacher. Another aspect is the importance for the teacher to reflect over the pedagogical method used during the preparatory training. Also to reflect over daily routines, approach and relations.

Inledning När barnet börjar på förskolan medför det en stor förändring för både barn och föräldrar. Inskolningen innebär att barnet ska vänja sig vid en ny miljö och nya människor samt separera från sina föräldrar. Hur denna process påverkar alla inblandade är individuellt, men det är förskollärarens ansvar att planera och genomföra inskolningen. Från att inskolningarna under många år sett i stort sett likadana ut på de flesta förskolor, finns det idag en rad olika inskolningsmetoder att välja mellan. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som kan avgöra vilken inskolningsmetod förskollärare väljer att använda sig av med de yngre barnen, samt hur de motiverar sina val. Metod Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med intervjuer av fem förskollärare som arbetar med de yngre barnen. Vi har använt oss av anknytningsteorin som teoretisk utgångspunkt då den innefattar kunskap om hur viktig anknytningen är för barnets sociala utveckling och för utforskande och lärande. Resultat Resultatet visar att de begrepp som används för olika inskolningsmetoder i själva verket innebär olika saker för olika personer. Många pratar om föräldraaktiv inskolning, men det finns inte någon bestämd betydelse av begreppet. Det här kan lätt leda till missförstånd och osäkerhet, inte minst bland föräldrar. Det verkar finnas ett behov av forskning kring de olika inskolningsmetoder som används, samt teoretisk kunskap om separationer och anknytning för barn. Endast en av de intervjuade förskollärarna nämner anknytningsteorin. Det visade sig också att förskollärarnas möjlighet att själva påverka vilken inskolningsmetod som ska användas, är avgörande för om de är positivt inställda till den eller inte. Samtliga intervjuade förskollärare menar att inskolningen är en viktig period och att det är barnens behov som är viktigast när inskolningen planeras och genomförs. Det framkom ändå att föräldrarnas och pedagogernas behov i några fall går före.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare och personal på korttidsboende utgår från begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn där vårdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar också till att undersöka om förutsättningar finns för att ha möjlighet att utgå från anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av biståndshandläggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet.   Studiens frågeställningar är:   – Hur tar biståndshandläggare hänsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende? – Hur tar personal på korttidsboende hänsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet? – Vilka möjligheter och svårigheter upplever biståndshandläggare och personal på korttidsboende när de i sitt arbete tar hänsyn till begreppet anknytning? Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lägre grad av trygg anknytning än andra barn. Deras anknytningsbeteenden kan se annorlunda ut eller utebli, vilket leder till att de är svårtolkade och att vårdnadshavarens respons på barnets anknytningsbeteenden kan utebli. Det kan i sin tur leda till att barnet utvecklar en otrygg anknytning. Även separation från vårdnadshavare kan påverka barnet negativt och leda till en otrygg anknytning. Professionella omsorgsgivare, som i denna uppsats likställs med personal på korttidsboende, kan fungera som alternativa anknytningspersoner och därigenom minska de negativa konsekvenserna av separation.   Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre biståndshandläggare och två personal på korttidsboende. Datamaterialet har bearbetats med hjälp av metoden innehållsanalys och analyserats utifrån anknytningsteorin.   Resultatet tyder på att anknytningsperspektivet till viss del inkluderas i det dagliga arbetet för båda yrkesgrupperna men att riktlinjer kring anknytningsperspektivet saknas. Barnets anknytning ses som viktig av informanterna och de efterfrågar utbildning samt vidareutbildning i anknytningsteorin. De menar vidare att det finns vissa svårigheter med att utgå från anknytning i det dagliga arbetet. Studiens resultat stämmer till viss del överens med de resultat som redovisas i den tidigare forskningen.  Nyckelord: Anknytning, separation, funktionsnedsättning, korttidsboende

Vår intention med uppsatsen var att synliggöra förskollärares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begränsar eller möjliggör barns utveckling och lärande. Vi ville bredda kunskapsfältet inom området, både för vår egen del men även för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt får en förståelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar på våra frågor, använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens värde inom anknytning är tvetydigt när det kommer till förskollärares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vägs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket påverkar förskollärares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan. Vikten av kontinuitet, framförallt i personalgruppen, framkom som viktigt för att skapa anknytningar. Vi har tagit stöd i Vygotskijs teori om utveckling och relationellt samspel samt Bowlbys anknytningsteori. Slutsatser som kunde ses var att politiska beslut formar förskolechefers möjligheter till resurstilldelning – vilket framkom vara ett område som förskollärare upplevde som hinder för relationsarbete i förskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad forskning säger om anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan påverkas av biologiska föräldrars delaktighet och närvaro. Vidare syftar studien till att ta reda på om det alltid är förenligt med det familjehemsplacerade barnets bästa att återförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frågor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förståelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvårdens mål, och då i synnerhet att utgångspunkten är att barn som bereds vård i familjehem ska återförenas med sina biologiska föräldrar. De åtta artiklar som ligger till grund för studiens resultat behandlar hur barns anknytning kan påverkas vid en familjehemsplacering. Vissa av artiklarna är särskilt inriktade på hur barn som är familjehemsplacerade påverkas av de biologiska föräldrarnas besök i familjehemmet. Resultaten av denna studie tyder på att barn som bott en längre tid i familjehem ofta knutit an till familjehemsföräldrarna och att en återförening med de biologiska föräldrarna kan medföra negativa effekter för barnen. Den svenska lagstiftningen där man primärt har en återförening med de biologiska föräldrarna som mål förefaller enligt resultatet i denna studie inte vara förenlig med barnets bästa. Det framkommer i flera av de studerade artiklarna att det är vanligt att biologiska föräldrars delaktighet under familjehemsplacering leder till negativa känslor och försätter det familjehemsplacerade barnet i en lojalitetskonflikt. För att biologiska föräldrars besök i familjehemmet skall vara givande skall de vara regelbundna och syftet med besöken skall vara begripligt för barnet.

Forskning har visat på likheter mellan anknytning till föräldrar i barndomen och troendes relation till Gud i vuxen ålder, samt att otrygga individer ofta har intensiva religiösa omvändningar som påverkar deras tro på Gud. Syftet med denna studie är att undersöka likheter mellan anknytning till föräldrar och anknytning till Gud bland troende individer. En enkätundersökning gjordes för att undersöka dels anknytning till föräldrar i barndomen, anknytning till Gud i vuxen ålder samt eventuella religiösa omvändelser i ungdomen. 80 individer deltog i enkät-undersökningen från olika kristna samfund. Åldern på deltagarna varierade i kategorier från 15-25 år och uppåt, de flesta var i åldrarna 51-64 år. Resultaten visade inga generella samband mellan anknytning till föräldrar och Gudsbild. Bland den grupp individer som upplevt intensiva religiösa omvändningar i ungdomen fanns samband mellan anknytning till föräldrar och Gudsbild. Bland dessa individer hade de med en otrygg anknytning till sina föräldrar en bild av Gud som omvänt älskande och omvänt undvikande. Ett samband fanns även bland dessa individer mellan trygg anknytning och en bild av Gud som älskande. Åldersfaktorn diskuteras som orsak till att synen på anknytning i barndomen kan ha förändrats med tiden, och således påverkat resultatet. Förslag på framtida forskning med ett tätare åldersspann föreslås.

Föräldrars förmåga att svara an på barnets signaler har inverkan på barnets framtida utveckling. Tidiga insatser för att behandla negativ utveckling i samspelet mellan förälder och barn är viktigt för att inte riskera barnets psykiska hälsa. I dagsläget finns inga studier som undersökt utfallet av samspelsbehandling genom MIM & Theraplay riktat till de späda- och små barnen. Studiens syfte är att undersöka mammors upplevelse av samspelsbehandling med Marschak Interaction Method (MIM) & Theraplay på Kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård, vid Norrlands Universitetssjukhus, för barn 0–18 månader. Kvalitativ metod i form av fallstudier har använts. Deltagarna är 4 mammor. Resultaten visar att mammorna upplevt att behandlingen har gett dem nya verktyg i samspelet, ökat deras förståelse, inbringat hopp om förändring, verkat skuldavlastande och stärkt självförtroendet som förälder. Resultaten visar på övervägande positiva upplevelser. Det är dock svårt att dra några slutsatser om resultaten är kopplade till metoden eller om det är resultat som är generella för psykoterapi, oavsett metod. För att kunna besvara denna fråga behövs fler studier med större deltagarantal och kontrollgrupp. / Parents' ability to respond to their child's signals has an impact on the child's future development. Early interventions to address negative interactions between parent and child are crucial to avoid risking the child's mental health. Currently, there are no studies investigating the outcomes of parent- child interaction treatment using MIM & Theraplay aimed at infants and young children. The aim of this study is to explore mothers' experiences of interaction treatment with Marschak Interaction Method (MIM) & Theraplay at Kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård in Umeå, for children aged 0–18 months. Qualitative method in form of case studies has been used. The participants are 4 mothers. The results indicate that the mothers felt that the treatment provided them with new tools in interaction, increased their understanding, brought hope for change, alleviated guilt, and strengthened their confidence as parents. The results imply predominantly positive experiences. However, it is difficult to draw conclusions about whether the results are linked to the method specifically or if they represent outcomes that are general to psychotherapy, regardless of method. Future studies with larger sample sizes and control groups are needed

Med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ ansats genomfördes denna experimentella studie för att undersöka om och i så fall hur intranasalt oxytocin påverkar relationella upplevelser under sensorisk deprivation samt om anknytning är en modererande variabel. Resultaten (N=114) visade att intranasalt oxytocin inte påverkade antal eller förekomst av relationella upplevelser i sensorisk deprivation, jämfört med placebo. Det fanns inte heller något stöd för att typ av behandling hade några interaktionseffekter med anknytningsdimensionerna ångest och undvikande. En tänkbar anledning till de uteblivna resultaten kan vara att många deltagare upplevde den sensoriska deprivationen som något obehaglig, vilket kan ha gjort att experimentets design inte fungerade som avsett. Explorativa tester visade att intranasalt oxytocin påverkade förekomsten av negativa kontra positiva/neutrala relationella upplevelser. De som fick oxytocin hade i lägre utsträckning negativa och i högre utsträckning positiva eller neutrala relationella upplevelser under den sensoriska deprivationen, jämfört med de som fick placebo. Studien bidrar till mer osäkerhet kring effekterna av intranasalt oxytocin och motiverar vidare forskning.