Trenden för ansvarsfulla investeringar har den senaste tiden ökat, och intresset är idag stort. En ansvarsfull investering innebär aktieägande utöver ekonomiskt värde där ägandet även innefattar påverkan på miljöfaktorer, sociala faktorer och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna). Detta innebär att faktorer relaterade till ansvar kan påverka valet av investeringar, vilket säger emot aktie- och fondmarknadens huvudsakliga syfte, där en rationell investerare som nyttomaximerar inte har några preferenser för att låta moraliska överväganden påverka investeringen. Det har visat sig att det finns ett samband mellan attityder och beteende vid olika typer av ansvarsfulla köp, även till en viss del vid investeringar. Däremot har det visat sig att intresset skiljer sig mellan olika ansvarsfulla frågor och sektorer, det vill säga att individer kan ha olika intressen för ansvarstaganden och vill därför inte nödvändigtvis ta ansvar för samma faktorer.                                                          Studiens problemformulering lyder: “Vilka attityder existerar till ansvarsfulla investeringar och därmed ESG-faktorerna? samt påverkar dessa attityder investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar?”   Studiens syfte är att undersöka attityderna till ansvarsfulla investeringar och därmed attityderna till miljömässiga, sociala och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna) vid aktieinvesteringar. Vidare vill vi även undersöka om dessa attityder kan tänkas påverka investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar samt om någon av faktorerna kan tänkas vara viktigare hos investerare vid valet av investeringar.   En kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt har använts för genomförandet av studien tillsammans med en objektivistisk verklighetssyn och en positivstisk vetenskapssyn. För att uppnå syftet med studien ansågs dessa mest lämpade. 170 insamlade enkätsvar av privata aktieägare användes för att genomföra lämpliga statistiska analyser.   Resultatet visar att det överlag bland aktieägare föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar och därmed till miljömässiga, sociala, och ägarstyrda faktorer. Den positiva attityden är starkare hos de ansvarsfulla investerarna som framförallt visar starkare känslor till frågor som rör ansvarstagande vid investeringar. Vidare visar resultatet att den ägarstyrda faktorn signifikant skiljer sig åt i viktighet hos investeraren i jämförelse den miljömässiga- och sociala faktorn vid investeringen. Resultatet visar slutligen att attityden till de ansvarsfulla investeringarna positivt påverkar om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, det vill säga positivt påverkar investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar. Trots att det överlag föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar, är det de finansiella värdena, oavsett ansvarsfull- eller traditionell investerare, som är av största vikt vid en investering, och såldes räcker det nödvändigtvis inte med endast en positiv attityd för att genomföra en ansvarsfull investering. Därmed är det även andra faktorer som avgör om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, där en trolig tolkning bland annat är att den uppfattning som investerarna har om avkastningen för dessa ansvarsfulla investeringar påverkar investeringsbeslutet.

Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som resultat av en ökad medvetenhet för etik- och miljöfrågor i samhället. I takt med denna utveckling har ansvarsfulla investeringar blivit ett självklart inslag i nästan all fondförvaltning. Fondbolag bestämmer själva vilka placeringskriterier som investeringar måste uppfylla för att ingå i deras etiska och hållbara fonder. Detta skapar förvirrande förutsättningar för privatspararen som vill investera ansvarsfullt. Denna studie har utifrån en kartläggning av Premiepensionens miljö- och etikmärkta fonder studerat hur investeringsstrategier ser ut hos dessa fonder och varför, samt vilka kriterier som måste uppfyllas. Detta har kompletterats med intervjuer med representanter från fem olika institutioner som verkar på fondmarknaden. Det teoretiska ramverket för denna studie utgörs av en analysmodell av tre olika investeringsstrategier; negativ screening, positiv screening samt aktiv påverkan. Utöver detta används även legitimitetsteorin; teorin om att företag agerar för att erhålla ett slags erkännande från sina intressenter. Resultatet visar att negativ screening förekommer i störst utsträckning, följt av aktiv påverkan och sist positiv screening. Trots att negativ screening kritiseras av de som är väl insatta i branschen för att vara kontraproduktiv är den ändå mest populär. Avgörande kriterier varierar mellan strategier, men miljö- och socialt ansvar utmärker sig som viktiga bedömningsgrunder. Detta antas vara ett resultat av de ökade kraven som ställs från omvärlden. Resultatet visar att fondbolag är benägna att välja den strategi som utlovar mest legitimitet samt är mest kostnadseffektiv.

Sustainable development has become more important because the world has realized that changes are needed to protect the environment. It is essential that companies increasingly engage in long-term thinking and take responsibility for the environment. The aim of this study is to determine the approach manufacturing companies and investors have toward sustainability and sustainable investments. The theoretical frame of reference describes approaches within sustainable investments and various instruments within CSR. The study then introduces two theories: the legitimacy theory and the stakeholder theory. These theories can strengthen the CSR approaches in sustainable investments. The study consists of a qualitative research approach since the focus of the study is approaches within sustainability. Furthermore, interviews were conducted with seven different companies to gain views from companies active in different industries. In the empirical study, all seven interviewed companies are introduced and all the collected data is presented. To clarify the empirical study, each company is given its own section to highlight their approaches. The empirical study then presents the similarities and differences between manufacturing companies and investors regarding the research question. After the theory and the data were analyzed, the study concludes that companies relate to sustainability to meet stakeholder expectations. The manufacturing companies and investors work within sustainably as CSR has become an increasingly important area in the business world. A company must consider what the market and stakeholders demand in a sustainable market.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden. Ett viktigt begrepp som används är CSR som står för Corporate Social Responsibillity och behandlar företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. Många fondbolag erbjuder etiska fonder och måste därmed erhålla information för att säkerställa att deras fonder följer etiska riktlinjer. Företagens hållbarhetsredovisning kan vara en del av bedömningsunderlaget, dock finns det en risk att företagen försöker förfina bilden av sig själva. För att en utveckling ska åstadkommas krävs det dialoger om företagens hållbarhetsarbete och ägarna bör även ställa krav och påverka företagen för att driva på utvecklingen. Syfte: Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till hur de största fondbolagen i Sverige bedömer företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Valet av institutionella ägare berodde på att allt fler erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer. Metod: I vår forskningsansats har vi valt att använda oss av en induktiv ansats då den bäst beskriver hur vi har arbetet under studiens gång. I vår forskningsstrategi utgick vi från den kvalitativa strategin eftersom att våra forskningsfrågor är kvalitativt inriktade och vi betonar respondentens uppfattningar och tolkningar, samt vill även framhäva deras synpunkter kring ämnet. Slutsats: Fondbolagen bedömer företagen genom att använda sig av både positiva och negativa analyser, där etiska kriterier används tillsammans med finansiella. Vi har även observerat att de finansiella kriterierna är dominanta när det gäller fondbolagens analysering av företagen som de väljer att investera i. De utgår från dessa kriterier först, för att sedan komplettera med etiska kriterier. Forskningen gav oss en insyn om att hållbarhetsredovisningen används vid bedömningen av företagens hållbarhetsarbete, dock inte av alla fondbolagen vi talat med, men det anses vara en viktig informationskälla för en del. Tillförlitligheten och kvaliteten varierar men även anses erfarenhet vara det bästa verktyget för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna vill inte ställa för höga krav, men ger gärna förslag på hur företagen ska agera. Vi har observerat ett aktivt ägande hos fondbolagen i form av dialoger, samt annan kommunikation mellan fondbolag och företag, allt för att driva på företagens utveckling. Slutligen har vi under forskningens gång observerat olika brister som vi omarbetar till råd för företagen som upprättar hållbarhetsredovisning, eller ska utveckla en sådan.

Title: Food companies' work with CSR and its impact on consumer purchases of organic products Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Maria Nilsson and Mikaela Jaredal Supervisor: Agneta Sundström Date: June 2015 Aim: The study aims to understand and describe how food chains affect consumer choice to buy organic food and how it affects their buying behaviour. Method: Firstly a qualitative study was conducted. It consisted of six semi-structured interviews with store managers and employees on Willys and Coop in Sala and in Nyköping. Secondly a quantitative study was performed in the form of a questionnaire with 80 consumers in Willys and Coop stores located in Sala and Nyköping. Result & Conclusions: We have seen that price is important when consumers decide whether to buy organic food or not. This has been noticed by the food chains who work actively with being able to offer organic food at lower prices. Other factors that affect the consumers choice to buy organic products are offers, displaying and advertising. We have seen that consumers of the food chain that has worked a long time with sustainability are more willing to pay a higher price of organic food than consumers of the food chain with shorter tradition of working with these issues. Suggestions for future research: Future research could focus on the attitude towards and awareness of organic food of different age groups. It would also be interesting to continue our research but in a larger geographical area and/or include more food chains. Contribution of the thesis: The contribution of the study is that we show which CSR activities that actually influence consumers of buying organic products.

Tidigare forskning har belyst problematik gällande SRI och menar att begreppet variera främst mellan olika länder och kulturer. Det har även forskats kring om olika typer av hållbarhetsarbete påverkar de finansiella prestationerna. Syftet med denna studie är därför att skildra länders olika värderingar gällande SRI samt testa hur SRI-fonders riskjusterade avkastning varierar med hänsyn till SRI-värdering.    Utgångspunkten för studien är tidigare forskning angående SRI i olika länder. Vidare är portföljvalsteorin den övergripande teorin som kompletteras med tidigare forskning angående risk och aktiv förvaltning. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ metod där data i form av avkastning samlats in för SRI-fonder i Sverige, Frankrike och Storbritannien med investeringsfokus i Europa. Tre riskjusterade avkastningsmått har sedan använts för att kunna jämföra ländernas prestationer och acceptera alternativt förkasta formade hypoteser.   Resultatet av studien visar att SRI-värderingar skiljer sig mellan länderna, det har dock inte kunnat konstateras vilket land som anses vara mest hållbart. Vidare visar resultatet att de brittiska SRI-fonderna har högst riskjusterad avkastning vilket troligen kan förklaras av den frekventa användningen av engagemang och röstning. Studiens slutsats är att riskjusterad avkastning skiljer sig mellan länderna vilket kan förklaras av olika SRI-värderingar.

In today’s society sustainability has become a highly discussed topic due to the increase in global average temperatures and changing ecosystems. Despite differentiating views regarding the origins of these changes, a proportion of the society have begun to adjust themselves into having more green profiles. This has led to an uprising among the number of investors who focus on making socially and responsible investments. However, on the contrary, there is still a substantial proportion of investors who do not invest in environmentally, animal and human friendly products. Which in turn may negate the pace of the ethical and sustainable development of our society. This issue leads to this study’s research question: What are the reasons or hindrances as to why students at Umeå School of Business and Economics do not invest in SRI financial products?   The main purpose of this paper is to explore why individuals at Umeå School of Business and Economics do not invest in SRI financial products. Furthermore, the paper aim to have an extra emphasis on information. In addition to the main purpose, the thesis will investigate if any links exist between investing ethically/sustainable and one’s daily behaviour. In order to explore these purposes, the authors uses past research within this area together with theoretical concepts regarding “Investment Decisions”, “Markowitz Portfolio Optimisation Model” and “Pro-Social Behaviour”. To conduct this study, the paper uses a quantitative approach with both primary and secondary data. The primary data is collected through a survey sent out to 917 students at Umeå School of Business and Economics. In order to achieve the purposes of this study, the data from non-SRI investors was used to analyse their investment behaviours.   The results of this study indicate that the majority of non-SRI investors are men. Furthermore, the findings illustrate that the expected financial return of SRI and risk when investing is significantly related to the probability of not investing in SRI. Additionally, the results point at that the demeanour of not investing in SRI products are significantly due to a lower level of knowledge concerning financial return of SRI. In conclusion, the authors argue that the attraction of capital ethical and sustainable investments can be greatly increased by educating investors in SRI products. Consequently, the increase in awareness and attraction of capital can aid solving the ethical and sustainable issues that exists today.

Intresset för hållbara investeringar, som en del av hur CSR integreras i fondförvaltningen, har under decennier engagerat både forskare och praktiker. Tidigare forskning har delvis präglats av att fastställa samband mellan hållbara investeringar och fondernas avkastning. Analysmodellen för det teoretiska ramverket har utgjorts av teorier för CSR, hållbara och ansvarsfulla investeringar, tillhörande metoder och strategier, regelverkets övergripande betydelse för fondmarknaden samt investeringsmarknadens faser. Genom en kvalitativ studie har studiens syfte, att undersöka hur hållbarhet och ansvarstagande integreras inom fondförvaltning samt att på ett övergripande plan redogöra för hur synen på hållbara investeringar med tillhörande strategier har förändrats under tidsperioden mellan åren 2010– 2020, uppfyllts. Studien visade att respondenterna tillämpar metoderna: välja in, välja bort och påverka, med tillhörande strategier. Under årtiondet har synen på området inom hållbara investeringar gått från att vara restriktiv till att visa på en bred acceptans. Samtidigt bekräftar studien avsaknandet av en enhetlig definition av vad ‘hållbarhet’ innebär och hur det integreras inom ramen för fondförvaltning.

Socialt ansvarstagande investeringar har upplevt en substantiell ökning i popularitet de senaste åren i såväl den akademiska som den finansiella världen. Fondbolag har i sin position som investerare både möjlighet och incitament att förändra ett bolag inifrån och de kan välja att påverka detta bolag till en hållbar eller icke-hållbar riktning. Det saknas ett utomstående perspektiv som analyserar de strategier som fondbolagen tillämpar för att påverka som investerare, samt vilka incitament som ligger bakom arbetet för hållbarhet, det är detta som denna studie syftar till att undersöka. Detta arbete tar teoretisk utgångspunkt i forskning inom socialt ansvarstagande, hållbara investeringar, normers påverkan på institutioner samt management av fonder. Studien är kvalitativ och empiri har insamlats via semi-strukturerade intervjuer med representanter från tio svenska fondbolag. Intervjuer bedömdes vara ett adekvat tillvägagångssätt för att på djupet utforska hur fondbolagen utnyttjar sitt inflytande som investerare.I studien konkluderas att institutioner underkastas sociala normer och värdesätter att deras kapital placeras i hållbara investeringar. Institutioner är fondbolagens primära målgrupp och deras efterfrågan på hållbara investeringar är den primära drivkraften för fondbolagens arbete med hållbarhet. Studien visar att exkludering av oetiska bolag ur fondbolagens portfölj samt aktiv dialog med bolagen är de mest använda strategierna, minst förekommande är den inkluderande strategin. Studien konkluderar slutligen att fondbolagens arbete med hållbarhet är ett strategiskt val för att attrahera investerare. / Socially responsible investments have experienced a substantial increase in popularity in recent years in both the academic and the financial world. A fund company has, in its position as an investor, both the possibility and incentives to transform a company from the inside. They can influence the company to choose a sustainable or a non-sustainable direction. There is a lack of an outside perspective that analyzes the strategies that fund companies apply to influence as investors, and what incentives they have to work with sustainable investing, which is what this study seeks to explore. This thesis takes its theoretical foundation from research in social responsibility, the effect of social norms on institutions and management of funds. The study is qualitative and the empirical data was collected from semi-structured interviews with representatives from ten Swedish fund companies. Interviews were considered to be an adequate approach to deeply explore how fund companies utilize their influence as investors.In this thesis, we conclude that institutions are subjected to social norms and value that their capital is invested in a way that is socially responsible. Institutions are the fund companies’ primary target group and their demand for socially responsible investment is the primary driver for the fund companies’ work with sustainability. This study shows that the exclusion of unethical companies from the fund managers portfolio, together with an active dialogue with the companies are the most widely used strategies. The least common is the inclusive strategy. The study finally concludes that the fund companies’ work with socially responsible investing is a strategic choice in order to attract investors.

Purpose: The purpose of this paper is to describe the perception of value and risk in CSR as well as analyzing how financial institutions influence responsible behavior in business in order to create sustainable economic growth. Methodology: The study has a qualitative research method used by an abductive process. Data has been collected through semi-structured interviews with respondents from three venture capital companies and three banks. The sample of respondents was done through a convenience sample with respect to access and expertise in the research area. Conclusion: The most important meanings of the research results have shown that CSR holds an intrinsic value concerning contributing value as its conceptual meaning in terms of sustainable development. CSR can also be regarded as a dimension of risk management to reduce the risk of negative externalities on corporate activities. Investors and financiers contribute to sustainable companies through active ownership and improvements in the CSR dimensions. Finally, research results demonstrated that the responsible behavior of companies contributing to profitability, which in turn is part of sustainable development.