<p>HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. Patienter upplevde det som positivt att bli sedda och bekräftade, att vårdpersonal gav dem tid, gav dem saklig och väl genomtänkt individuell information och mer kunskap om sin sjukdom. De negativa erfarenheter och upplevelser som framkom var när sjuksvårdspersonal hade en negativ attityd och när patienterna kände sig ignorerade. Patienterna upplevde också brister i sjukvårdspersonalens kompetens samt att de brast i att ge information angående sjukdomen till patienterna. De framkom även att sjukvårdspersonal hade brister gällande tystnadsplikt, vilket upplevdes som mycket negativt av patienterna. Diskussionen behandlar informationsbehov, tystnadsplikt, attityder, humor och specialistkunskap. Mer utbildning och kunskap om blodsmitta behövs för att minska vårdpersonalens rädsla och främja möten mellan vårdpersonal och patienter.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. <strong>Metod: </strong>Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. <strong>Resultat: </strong>Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. <strong>Slutsats: </strong>Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.</p>

HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. Patienter upplevde det som positivt att bli sedda och bekräftade, att vårdpersonal gav dem tid, gav dem saklig och väl genomtänkt individuell information och mer kunskap om sin sjukdom. De negativa erfarenheter och upplevelser som framkom var när sjuksvårdspersonal hade en negativ attityd och när patienterna kände sig ignorerade. Patienterna upplevde också brister i sjukvårdspersonalens kompetens samt att de brast i att ge information angående sjukdomen till patienterna. De framkom även att sjukvårdspersonal hade brister gällande tystnadsplikt, vilket upplevdes som mycket negativt av patienterna. Diskussionen behandlar informationsbehov, tystnadsplikt, attityder, humor och specialistkunskap. Mer utbildning och kunskap om blodsmitta behövs för att minska vårdpersonalens rädsla och främja möten mellan vårdpersonal och patienter.

Ett bostadsköp är oftast den största investering som görs i ett hushåll. Det är en komplicerad och mycket informationskrävande process. För att minska riskerna för felaktiga beslut och långsiktiga konsekvenser krävs att köparen införskaffar information inom många olika områden, såsom ekonomi, juridik och byggteknik. Är köparen dessutom förstagångsköpare har denne ingen erfarenhet från ett tidigare köp, vilket ökar risken för felaktiga beslut. Syftet med denna uppsats är att undersöka informationsbehovet för förstagångsköpare av småhus samt undersöka vilken typ av information de anser är viktigast. I uppsatsen har vi använt oss av en kvantitativ datainsamling med flera kvalitativa inslag. För att utreda problemet valdes en webbenkätundersökning med öppna och slutna frågor. Webbenkäten skickades till 16 förstagångsköpare vilka hade köpt hus inom det senaste året. Vi kontaktade respondenterna personligen för att de skulle förstå vikten av att fylla i enkäten med omsorg och därmed bidra till att minimera bortfallet. Som underlag för vår uppsats har vi utgått ifrån tre olika teorier: Köpprocessen, Sökprocessens tre faser och Gap-modellen. Utifrån dessa har vi skapat en egen teoretisk arbetsmodell. Detta för att förtydliga vårt teoretiska fokusområde och för att göra det lättare för läsaren att koppla ihop teori med analys då dessa följer samma struktur. Undersökningen visar att förstagångsköpare av småhus har ett brett informationsbehov inom många olika områden, främst inom byggteknik, ekonomi och juridik. Byggteknik är det område som köparna känner att de saknar mest kunskap kring och således behöver mest information om. De vill exempelvis veta vilka renoveringar som genomförts, vad som behöver renoveras och vad det i sådant fall kommer att kosta. Undersökningen visar även att förstagångsköpare förväntar sig att mäklaren ska informera dem om allt som har med husköpet att göra. Allt ifrån hjälp med kontraktsskrivning till information om husets tekniska skick. Majoriteten av förstagångsköpare upplever dock att informationen de erhåller från mäklaren motsvarar deras förväntningar och att de är nöjda med tjänsten sin helhet.

Bakgrund: Betydelsen för samarbetet mellan kund och leverantör har under de senaste åren ökat. Ett sätt att arbeta är VMI, Vendor Managed Inventory, leverantörsstyrda lager. I VMI styr leverantören flödet av material till kunders lager. För att möjliggöra detta krävs att parterna delar information. För att underlätta informationsdelningen finns olika IT-system där informationen kan göras tillgänglig. Hur VMI-samarbetet är utformat kan skilja sig åt i olika former. Med avseende på samarbetet är det intressant att se vilka problem som kan uppstå. Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera olika VMI-former samt vilka informationsbehov som finns. Vidare studeras hur informationen delas. Slutligen identifieras vilka problem som kan uppstå och om koppling finns till vilken form av VMI som används, vilken information som delas samt hur den delas. Metod: Uppsatsen är uppbyggd på en kvalitativ forskningsmetod med ett inslag av en kvantitativ metod. Vidare baseras uppsatsen på ett deduktivt angreppssätt eftersom författarna inte ämnar skapa nya teorier. Samt att uppsatsen följer ett positivistiskt synsätt för att författarna kommer arbeta4 (99)objektivt. Insamling av empirisk data sker genom surveyundersökningar där data samlas in genom semi-strukturerade intervjuer på sju företag med VMI i verksamheten. Resultat,Slutsats: Studien identifierar tio olika former av VMI varav tre former används bland de intervjuade företagen, manuellt leverantörsstyrt lager, VMR och CMI. Informationsbehovet är mer omfattande i CMI och VMR än i manuellt leverantörsstyrt lager. Överföring av information sker vanligtvis genom EDI-meddelanden. Beroende på hur väl integrerat VMI-samarbetet är i företagen och i vilken utsträckning information delas upplevs problem olika. Problem som författarna påträffat är bland annat tappad kontroll, att överföringarna av information inte sker korrekt, felaktig information, informationsfördröjningar samt svårigheter att arbeta med prognoser.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. Syfte: Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. Metod: Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. Slutsats: Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.

Ekonomistyrning är något som behövs för att en verksamhet ska fungera och styrning sker i första hand inifrån organisationen. För att styrningen ska fungera på ett tillfredställande sätt så är det viktigt att ha ett informationssystem som kan generar rätt information som ska ligga till grund för beslut, planering och uppföljning av verksamheten. Det problem som uppstått i Paradisverkstan Design AB och som ligger till grund för uppsatsen är att det finns någon löpande kontrollen av företagets ekonomi. Företagets ekonomistyrning är i behov av förbättringar då verksamheten under de senaste åren vuxit i omfattning. Informationsflödet i företaget är inte tillräckligt i förhållande till dess storlek och för att lösa detta krävs ett fungerande system för internredovisning. Syftet med uppsatsen är att identifiera kriterierna för ett bra internredovisningssystem för framtagning av rapporter åt Paradisverkstaden Design AB och finna utgångspunkter för vidare utveckling av systemet.  Tillvägagångssättet i studien är en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ undersökningsmetod. En fallstudie har gjorts på ett företag där semistrukturerade intervjuer användes för datainsamlingen.

This thesis is about how teachers in natural and social science integrate the upper secondary school library in their teaching and how they use it for their teaching. Literature in connection with the study is described. Qualitative interviews have been done with four teachers from each subject and with an upper secondary school librarian. The study has shown that there are differences between the teachers in social and natural science. One group, consisting of mainly teachers in social science, survey the library collection.They give the pupils suggestions of useful material and sometimes they take out material for the pupils, with help from the librarian. The other group, teachers in natural science, uses library tools, cooperates and discusses with the librarian how the pupils should work when they use the library. These teachers see to it that their pupils get library skill instruction.

<p>Ekonomistyrning är något som behövs för att en verksamhet ska fungera och styrning sker i första hand inifrån organisationen. För att styrningen ska fungera på ett tillfredställande sätt så är det viktigt att ha ett informationssystem som kan generar rätt information som ska ligga till grund för beslut, planering och uppföljning av verksamheten.</p><p>Det problem som uppstått i Paradisverkstan Design AB och som ligger till grund för uppsatsen är att det finns någon löpande kontrollen av företagets ekonomi. Företagets ekonomistyrning är i behov av förbättringar då verksamheten under de senaste åren vuxit i omfattning. Informationsflödet i företaget är inte tillräckligt i förhållande till dess storlek och för att lösa detta krävs ett fungerande system för internredovisning. Syftet med uppsatsen är att identifiera kriterierna för ett bra internredovisningssystem för framtagning av rapporter åt Paradisverkstaden Design AB och finna utgångspunkter för vidare utveckling av systemet. </p><p>Tillvägagångssättet i studien är en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ undersökningsmetod. En fallstudie har gjorts på ett företag där semistrukturerade intervjuer användes för datainsamlingen.    </p>

En av de största folksjukdomarna i Sverige är hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med hjärtrehabiliteringen är att hjälpa patienten med att hitta tillbaka till en balans i livet och minimera risken för att patienten insjuknar igen.