Bakgrund: Patienter med drogmissbruk är en grupp som ökar i antal. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter, även inom den somatiska vården. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot patienter med drogmissbruk. Ett gott förhållningssätt och bemötande har stor betydelse för en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk Metod: En allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes i CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet sammanställdes utifrån fem kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor kan ha olika upplevelser i mötet med patienter med drogmissbruk. Dessa redovisas i tre olika kategorier; Känsla av otrygghet, Brist på kunskap och stöd samt känsla av misstro och hopplöshet. Slutsats: Sjuksköterskor har bristande utbildning och kunskap i att möta patienter med drogmissbruk vilket skapar fördomar och otrygghet hos sjuksköterskorna. Ett ändrat fokus i sjuksköterskors grundutbildning kan bidra till en ökad kvalitet på omvårdnaden i mötet med denna patientgrupp.

Bakgrund: Infektioner i blodbanan relaterat till central venkateter är en av de vanligaste vårdrelaterade infektioner (VRI). I Sverige drabbas årligen ungefär 65 000 patienter av VRI och en viss del av skadorna hade troligen kunnat undvikas. Konsekvenserna av VRI blir stora kostnader både på individnivå och samhällsnivå samt en negativ påverkan på de drabbades hälsa som morbiditet, mortalitet och livskvalitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av centrala infarter, för att förebygga infektioner hos patienter. Metod: Studien har utförts som en litteraturöversikt vilket innebär att vetenskapliga artiklar har sammanställts inom ett omvårdnadsrelaterat område. Vetenskapliga artiklar har sökts via databaserna PubMed och Cinahl tillgängliga vid Högskolan Dalarna, där 16 artiklar kvarstod efter urval och kvalitetsgranskning och som ingår i resultatet. Dessa artiklar har bearbetats och analyserats av båda författarna var för sig och sedan tillsammans sammanställt alla artiklarna i en tabell för att få en överblick och ett sammanhang. Resultat: Av artiklarnas innehåll framkom tre huvudsakliga kategorier: följsamhet till riktlinjer – handhygien och material, kunskap, erfarenhet och förbättringsåtgärder samt arbetsmiljö och personalbrist. Brister i handhygienen och de basala hygienrutinerna ger en ökad risk för infektioner. Detta är grunden för en god och säker vård. Sjuksköterskornas följsamhet till riktlinjer visade sig vara lägre bland grundutbildade sjuksköterskor än de med vidareutbildning. Arbetsmiljön har en relativt stor inverkan på sjuksköterskans följsamhet av de riktlinjer som finns. Slutsats: Det framkommer ur artiklarnas resultat att det behövs mer kontinuerlig utbildning för sjuksköterskor gällande handhavandet samt följsamheten till riktlinjerna av de centrala infarterna. Sjuksköterskor behöver ökad följsamhet till de basala hygienrutinerna för att minska risk för infektion i blodbanan relaterat till patienter med centrala infarter.

No description available.

No description available.

<p>Kvinnomisshandel är idag ett globalt hälsoproblem som finns i alla samhällsklasser. Anmälningarna har ökat senaste decennierna och år 2006 var antalet anmälningar drygt 25400 i Sverige. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors agerande i omhändertagandet av misshandlade kvinnor. Arbetet baserades på 10 vetenskapliga artiklar funna genom sökning i databaserna PubMed och PsychInfo med hjälp av vetenskapliga söktermer som var relaterade till syftet. Artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, genom att dela in data i olika abstraktionsnivåer och därmed också för att lättare urskilja mönster och teman. Resultat visade att sjuksköterskor saknade kunskap kring kvinnomisshandel, men hade samtidigt en vilja att hjälpa kvinnorna. Sjuksköterskans agerande grundade sig även i vilka attityder och vilket engagemang de hade i frågan. Det visade sig också att ökad utbildning bidrog till mindre negativa attityder och att fler misshandlade kvinnor upptäcktes. Sammanfattningsvis kan sägas att en tillfredsställande miljö och ett professionellt bemötande är av stor betydelse i arbetet med att identifiera misshandlade kvinnor. För att detta skall fungera behövs en förändring i grundutbildningen samt ett större utbud av vidareutbildningar för att sjuksköterskor skall känna sig trygga i mötet med kvinnorna.</p>

<p>År 2005 vårdades strax över 130.000 barn på sjukhus i Sverige. Föräldrar till barnen ställs inför svåra situationer och behöver hjälp och stöd. Arbetets syfte var att belysa föräldrars upplevelser när deras barn läggs in och vårdas på sjukhus. Studien var en litteraturöversikt och artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas tre teman: kommunikation som hörnsten i vården; föräldramedverkan i vården; känslomässiga reaktioner under vårdtiden. Kommunikation och information mellan föräldrar och sjuksköterska ansågs ha stor betydelse för föräldrarna, de var också positiva till medverkan i vården. Känslomässiga reaktioner var vanliga och inkluderade oro, saknad och/eller tillit. Föräldrar ville medverka i vården och det kunde vara avgörande hur bra kommunikationen och informationsutbytet fungerade mellan föräldrarna och sjuksköterskan. Även barnen själva ville att föräldrarna skulle vara närvarande och medverka i vården. Slutsatser som dragits var bland annat att sjuksköterskan spelar en viktig roll, inte bara för barnet utan även för föräldrarna, för att lugna oroliga föräldrar.</p>

<p>Kvinnor reflekterar oftast inte över sitt könsorgans betydelse förrän de konfronteras med sjukdom eller komplikation kring det. Kvinnor som genomgår gynekologisk operation kan lida av känslor som otillräcklighet och skam p.g.a. okunskap och för-domar. Arbetets syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser i samband med gynekologisk operation. En systematisk litteraturstudie gjordes, där 15 veten-skapliga artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas sju teman som berör operationsbeslutet, information, oro, smärta, sömn, tillfrisk-nandet samt vårdtiden. Resultatet visade att tiden i samband med gynekologisk ope-ration upplevdes på många olika sätt. Tiden innan operationen präglades av kvin-nors behov och önskan om muntlig och skriftlig information. Det framkom även att upplevelsen av oro påverkade patientens smärtnivå negativt. Efter operationen upp-levde vissa en lättnad medan andra hade sömnsvårigheter och ett problematiskt till-frisknande. Uppfattningen av vårdtiden påverkades av alla dessa faktorer. Slutsatser av studien visade att bristande information ledde till preoperativ oro, vilket i sin tur kunde leda till ökad postoperativ smärta. Dessa faktorer medförde ett försämrat väl-befinnande som kunde resultera i negativa upplevelser av vårdtiden och i förläng-ningen även en negativ inställning till vården som helhet.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Att drabbas av kroniska whiplashassocierade besvär kan innebära olika former av funktionshinder som påverkar patientens livskvalitet. Grad av påverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring av</p><p>det dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanställdes och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att; smärta, självkänsla, copingstrategier och yttre omständigheter hade betydelse</p><p>för patienternas redogörelse av hur det dagliga livet påverkades. En komplexitet förelåg bakom tillståndet kronisk WAD, där ovanstående faktorer kunde antas vara av lika stor betydelse för hur patienten bemästrade det dagliga livet. Slutsatser: För att stödja patienten genom den livsomställning som tillståndet kan innebära krävs omvårdnadsåtgärder som bygger på den enskilda patientens livsberättelse. En omvårdnadsmodell som grundar sig på en utförlig anamnes bör utarbetas i syfte att vidga patientens tillfredställelse i det dagliga livet. Författarna efterlyser även kvalitativ forskning inom området.</p><p>Nyckelord: behovsbedömning, funktionshindrad, patient, rehabilitering, litteraturöversikt</p>

<p><strong>Inledning: </strong>Självskadebeteende är inte en ny företeelse och på senare tid har en ökning av fenomenet uppmärksammats. Självskadebeteende innebär att en person orsakar sig själv skada genom att skära sig för att lindra ångest eller annan psykisk smärta. Beteendet är vanligare hos flickor än hos pojkar. <strong>Syfte: </strong>Var att belysa sjuksköterskors och patienters beskrivna upplevelser av självskadebeteende i vården. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt med innehållsanalys har genomförts. <strong>Resultat: </strong>Det framkom att patienterna inte kände sig sedda som en människa utan upplevde att personalen såg dem som en börda. Det upplevdes positivt när personalen tog sig tid för dem. Sjuksköterskorna hade en något negativ attityd gentemot patienterna och såg dem som uppmärksamhetssökande. Det framkom att personalen såg arbetet med patienter med självskadebeteende som utmanande men psykiskt påfrestande. <strong>Diskussion: </strong>Det är viktigt med gemensamma riktlinjer hos personalen så de arbetar på liknande sätt och känner samhörighet och stöd i arbetsgruppen. För att vården och samarbetet ska fungera bra är det viktigt att patienter känner förtroende för personalen. <strong>Slutsats: </strong>Personalen behöver få mer utbildning om självskadebeteende för att få ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp. Det behövs mer forskning inom området för att förbättra omvårdnaden.</p>

<p>Kranskärlssjukdomar är på grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvården. Klienter med kranskärlssjukdom erbjuds sekundärpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. Livsstilsförändring är en del i sekundärpreventionen. Syftet med föreliggande arbete är att beskriva mål för klienten och påverkande faktorer i dennes förändringsprocess. Arbetet är en systematisk litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Målen för livsstilsförändringar beskrivs som individuella eller överensstämmande med sjukvårdens rekommendationer. Målen är relaterade till fysisk aktivitet, kosthållning, rökning, stresshantering och medicinering. Påverkande faktorer kan delas in i somatiska, kognitiva och emotionella samt sociala och praktiska faktorer. Föreliggande arbete anses vara relevant för den praktiska verksamheten. Vetenskapliga studier om betydelsen av individuella målbeskrivningar efterlyses. Vikten av kontinuitet i uppföljningen betonas.</p>