Abstrakt Patienter läggs in på intensivvårdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det är för närstående en chockerande och skrämmande upplevelse kantad av oro och rädsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistå och stödja närstående. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos närstående till patient som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar publicerade år 2000-2010. Sexton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna bearbetades och analyserandes varav tre rubriker och nio underrubriker framkom. När närstående befann sig i en krävande och svår situation var det viktigaste att ha familjen nära. De beskrev stor oro för framtiden där det svåraste var att vänta på information om patientens tillstånd, de hade även svårigheter att förstå information när de var under psykisk press. Det underlättade att få vara delaktig i vården av patienten. Sömnen och matvanorna hos närstående påverkades negativt under vistelsen på IVA. Behovet av praktiskt, fysiskt och psykiskt stöd från sjuksköterskorna ökade. Närstående använde sig av copingstrategier för att hantera situationen. De var i stort behov av adekvat information. Större medvetenhet om närståendes behov och upplevelser leder till förbättrat stöd och omhändertagande, det underlättar bearbetningen av upplevelsen.   Nyckelord: behov, copingstrategier, litteraturöversikt, närstående, stöd, upplevelse

Kvinnomisshandel är idag ett globalt hälsoproblem som finns i alla samhällsklasser. Anmälningarna har ökat senaste decennierna och år 2006 var antalet anmälningar drygt 25400 i Sverige. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors agerande i omhändertagandet av misshandlade kvinnor. Arbetet baserades på 10 vetenskapliga artiklar funna genom sökning i databaserna PubMed och PsychInfo med hjälp av vetenskapliga söktermer som var relaterade till syftet. Artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, genom att dela in data i olika abstraktionsnivåer och därmed också för att lättare urskilja mönster och teman. Resultat visade att sjuksköterskor saknade kunskap kring kvinnomisshandel, men hade samtidigt en vilja att hjälpa kvinnorna. Sjuksköterskans agerande grundade sig även i vilka attityder och vilket engagemang de hade i frågan. Det visade sig också att ökad utbildning bidrog till mindre negativa attityder och att fler misshandlade kvinnor upptäcktes. Sammanfattningsvis kan sägas att en tillfredsställande miljö och ett professionellt bemötande är av stor betydelse i arbetet med att identifiera misshandlade kvinnor. För att detta skall fungera behövs en förändring i grundutbildningen samt ett större utbud av vidareutbildningar för att sjuksköterskor skall känna sig trygga i mötet med kvinnorna.

År 2005 vårdades strax över 130.000 barn på sjukhus i Sverige. Föräldrar till barnen ställs inför svåra situationer och behöver hjälp och stöd. Arbetets syfte var att belysa föräldrars upplevelser när deras barn läggs in och vårdas på sjukhus. Studien var en litteraturöversikt och artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas tre teman: kommunikation som hörnsten i vården; föräldramedverkan i vården; känslomässiga reaktioner under vårdtiden. Kommunikation och information mellan föräldrar och sjuksköterska ansågs ha stor betydelse för föräldrarna, de var också positiva till medverkan i vården. Känslomässiga reaktioner var vanliga och inkluderade oro, saknad och/eller tillit. Föräldrar ville medverka i vården och det kunde vara avgörande hur bra kommunikationen och informationsutbytet fungerade mellan föräldrarna och sjuksköterskan. Även barnen själva ville att föräldrarna skulle vara närvarande och medverka i vården. Slutsatser som dragits var bland annat att sjuksköterskan spelar en viktig roll, inte bara för barnet utan även för föräldrarna, för att lugna oroliga föräldrar.

Kranskärlssjukdomar är på grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvården. Klienter med kranskärlssjukdom erbjuds sekundärpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. Livsstilsförändring är en del i sekundärpreventionen. Syftet med föreliggande arbete är att beskriva mål för klienten och påverkande faktorer i dennes förändringsprocess. Arbetet är en systematisk litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Målen för livsstilsförändringar beskrivs som individuella eller överensstämmande med sjukvårdens rekommendationer. Målen är relaterade till fysisk aktivitet, kosthållning, rökning, stresshantering och medicinering. Påverkande faktorer kan delas in i somatiska, kognitiva och emotionella samt sociala och praktiska faktorer. Föreliggande arbete anses vara relevant för den praktiska verksamheten. Vetenskapliga studier om betydelsen av individuella målbeskrivningar efterlyses. Vikten av kontinuitet i uppföljningen betonas.

Introduktion: Multipel Skleros drabbar nervsystemet vilket leder till förlust av olika kroppsfunktioner, då var det viktigt med stöd och fungerande hanteringssätt. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser och tankar av att leva med en familjemedlem som har Multipel Skleros. Metod: Litteraturöversikt med insamling av kvalitativ och kvantitativ data. Resultat: Närstående som vårdgivare upplevde anpassningssvårigheter till den nya livssituationen som vårdgivare för den MS-sjuke familjemedlemmen. Särskilt svårt upplevdes den försämrade ekonomin i samband med förlust av arbete. Känslor av uppgivenhet drabbade också närstående när den MS-sjuke inte var densamme och de hade tankar om att hälso- och sjukvården inte utförde lika bra omvårdnad som de själva. Livskvaliteten var lägre hos närstående som var vårdgivare än hos de närstående som inte var det. Diskussion: Sjuksköterskor behövde skapa bättre möjlighet för den MS-sjukes självständighet så att närståendes börda skulle minska, samt att ekonomisk hjälp ansågs behövas. Hälso- och sjukvården bör tillhandahålla bättre stöd för hela familjen, då det ledde till högre livskvalitet hos närstående. Slutsats: Det fanns ett bristande stöd från hälso- och sjukvården för familjerna med en MS-sjuk familjemedlem. Sjuksköterskor bör arbeta utefter ett familjefokuserat synsätt.

Bakgrund: Triagesystem användes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada på akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga påföljder kunde uppstå hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor använde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet på akutmottagning utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 22 vetenskapliga originalartiklar inkluderades. En kritisk granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av två granskningsmallar. Analysarbetet innebar att identifiera huvudfynd och igenkänna likheter och skillnader i textinnehållet som sedan sorterades under lämpliga kategorier och subkategorier. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier som belyste sjuksköterskans triagearbete på akutmottagning: sjuksköterska-patientrelationer, faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och beslutsfattning samt sjuksköterskans upplevelser och attityder i yrkesrollen. Diskussion: Sjuksköterskor hade en relativt god relation till patienterna. Många sjuksköterskor saknade en adekvat utbildning i triage. Implicit och explicit kunskap utgjorde den största grunden för sjuksköterskans bedömningar vid triagering. Sjuksköterskor upplevde både osäkerhet och tillfredsställelse i sitt arbete med triage och hade både positiv och negativ attityd till patienter som kom in till akutmottagningen. Slutsats: Att få kunskap genom utbildning och erfarenheter ansågs vara de viktigaste komponenterna som utgör en trygg plattform för triagesjuksköterskan på akutmottagning att grunda sig på.

Bakgrund: Rapportering är ett kritiskt moment för att bibehålla en säker vårdkedja för patienterna, dock saknas ofta fasta rutiner för hur rapporteringen ska gå till. Strukturerade rapporter har för avsikt att standardisera överföringen av patientuppgifter och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Att belysa betydelsen av att använda en strukturerad rapportering av patienter inom sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där studier med flera olika former av strukturerade rapporter granskas. Resultat: Utifrån artikelgranskningen uppkom tre huvudkategorier; Rapporters kvalitet och säkerhet inom vården, Sjuksköterskans roll samt Patientperspektiv. Strukturerade rapporter hade positiv effekt på patientsäkerheten och ledde till en reduktion av antalet vårdincidenter. Rapporterna kunde även ta mindre tid med en strukturerad metod. Sjuksköterskorna upplevde att de fick en ökad förmåga att ta ansvar för patientens vård och att kommunikationen sinsemellan förbättrades. När strukturerade rapporter innefattade patientnära moment fick det patienterna att känna sig mer välinformerade och involverade i sin vård. Diskussion: Trots att strukturerade rapporters olika metoder kan skiljas åt sinsemellan går det att se hur de har positiva effekter på rapporters kvalitet och därigenom vården i stort. Slutsatser: Strukturerade rapporter har visat sig ha betydelse för rapporternas kvalitet. Forskningsområdet är dock nytt och fler studier behövs för att avgöra vilka metoder som ger bäst resultat.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för både den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess närståendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrån syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier; "Att få diagnosen", "Psykisk påverkan", "Social påverkan", "Fysisk påverkan" och "Palliativ vård". Att leva med och ge omvårdnad till någon som har Parkinsons sjukdom var krävande och genererade stor frustration. Sjukdomen gjorde det svårt att planera sin tid och framtid. Diskussion: Brist på kunskap, tid och stöd orsakade lidande för patienten och dess närstående. Både patient och närstående upplevde inskränkningar i det sociala livet. Bristerna inom vården ledde till att de närstående fick en högre arbetsbelastning samt en misstro till vårdpersonalen. Med stor sannolikhet leder god kommunikation mellan vårdgivare, patient och närstående till en bättre vårdsituation till livets slut. Slutsats: Denna litteraturöversikt kan leda till ökad förståelse för patienten och dess närståendes upplevelser av PS till livet slut. Vidare forskning är önskvärt för att utforma en specialiserad vårdmodell för patienter med PS i palliativt skede.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett stort problem runt om i världen. Olika program för att hjälpa dessa individer finns både inom skolan och på vårdcentraler. Skolsköterskan har en naturlig ingång till dessa problem då den yrkeskategorin träffar alla elever som går på en skola för längd- och tillväxtkontroller. För att bli bättre rustad inför dessa möten är det viktigt att få inblick i hur barnen och ungdomarna själva upplever sin övervikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att systematiskt analysera och sammanställa litteratur för att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. Metod: Sju artiklar valdes ut genom sökningar i olika databaser. Samtliga artiklar byggde på intervjustudier med barn och ungdomar i åldrarna 8-20 år. Artiklarna analyserades utifrån metasyntes. Resultat: I resultatet framkom att barn och ungdomar med övervikt eller fetma upplevde sin situation negativt. Några negativa upplevelser var mobbning och känslan av utanförskap. Missnöje över sin kropp och en försämrad självkänsla var andra negativa upplevelser som framkom. Slutsats: Barn och ungdomar mår dåligt och känner sig utsatta på grund av sin övervikt eller fetma. De känner sig mobbade, utsatta och upplever en försämrad självkänsla. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents is a major problem around the world. Various programs to help these individuals are both within schools and clinics. The school nurse has a natural entrance to these problems when the profession exceeds all pupils who attend a school for the length and growth controls. To be better prepared for these meetings it´s important to gain insight into how children and young people themselves feel about their obesity. Aim: The aim of this literature review was to systematically analyze and summarize literature to illuminate the children and young people's experiences of living with overweight or obesity. Methods: Seven articles were selected through searches in different databases. All the articles were based on interview studies with children and adolescents aged 8-20 years. The articles were analyzed with meta-synthesis. Results: The results revealed that children and adolescents who are overweight or obese perceived their situation negatively. Some negative experiences were bullying and feelings of alienation. Discontent over his body and impaired self-esteem were other negative experiences that emerged. Conclusion: Children and young people feel bad and exposed because of their overweight or obese. They feel bullied, exposed and experience a deterioration in self-esteem.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes. Åtta subkategorier identifierades: information, osynlighet, ej öppen dialog, utanförskap, respektlöshet, bristande socialt nätverk, låg självkänsla och brist på autonomi. Dessa sorterades under tre kategorier: lågt människovärde, kommunikation och brist på empowerment. Resultat: Patienter upplevde brister i kommunikation och bemötande samt okunskap hos vårdspersonal. Ett bra bemötande möjliggjorde en öppen och ärlig kommunikation där tillit och förtroende skapades. Diskussion: En tydligare holistisk människosyn kan skapa förutsättningar för bättre kommunikation mellan patient och vårdspersonal vilket i sin tur kan leda till ömsesidig förståelse.