Bakgrund: Levande organdonatorer är en betydelsefull donatorgrupp, ca 40 % av alla njurtransplantationer i Sverige sker med organ från levande donatorer. Njure, lever och benmärg kan doneras från en levande donator. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva erfarenheten av att vara levande organdonator. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på sju vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa samt fyra kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med inspiration av Fribergs (2012) metod. Resultat: Resultatet visade att de flesta inte ångrade sitt beslut att donera, att de själva gjort valet att donera och att de skulle rekommendera andra att donera. Smärta lyftes fram som den mest plågsamma erfarenheten av donationen. Oro och rädsla upplevdes i samband med transplantationen. Donationen hade en inverkan på donatorns hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Donatorerna upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd och information, de upplevde även att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet efter donationen. Som vårdpersonal är det av stor vikt att ha i åtanke att ge donatorerna tillräckligt med information och stöd genom hela processen.

Inledning: Självskadebeteende är inte en ny företeelse och på senare tid har en ökning av fenomenet uppmärksammats. Självskadebeteende innebär att en person orsakar sig själv skada genom att skära sig för att lindra ångest eller annan psykisk smärta. Beteendet är vanligare hos flickor än hos pojkar. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors och patienters beskrivna upplevelser av självskadebeteende i vården. Metod: En litteraturöversikt med innehållsanalys har genomförts. Resultat: Det framkom att patienterna inte kände sig sedda som en människa utan upplevde att personalen såg dem som en börda. Det upplevdes positivt när personalen tog sig tid för dem. Sjuksköterskorna hade en något negativ attityd gentemot patienterna och såg dem som uppmärksamhetssökande. Det framkom att personalen såg arbetet med patienter med självskadebeteende som utmanande men psykiskt påfrestande. Diskussion: Det är viktigt med gemensamma riktlinjer hos personalen så de arbetar på liknande sätt och känner samhörighet och stöd i arbetsgruppen. För att vården och samarbetet ska fungera bra är det viktigt att patienter känner förtroende för personalen. Slutsats: Personalen behöver få mer utbildning om självskadebeteende för att få ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp. Det behövs mer forskning inom området för att förbättra omvårdnaden.

Bakgrund: Senare års forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvärvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhälle har god kunskap om hur de upprätthåller en bra livsstil. Men trots detta så fortsätter människor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet på recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjälp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Vetenskapliga artiklar valdes ut genom bestämda inklusions- och exklusionskriterier för att senare genomgå en mer djupgående granskning. Efter granskningen resulterade det i 15 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, varav nio var kvalitativa och sex var kvantitativa. Analysen utgjordes i ett senare skede genom tre steg med inspiration hämtad ifrån Friberg (2012). Resultat: Resultatet visade att faktorer som påverkar följsamheten hos patienterna är ålder, kön, sysselsättning, sjukdom, motivation och stöd, träningslokaler samt hur väderförhållandena är. Diskussion: Som resultatet påvisar så beror patienternas följsamhet vid råd om fysiskt aktivitet på en mängd olika faktorer. Sjukdomen kan exempelvis i stor utsträckning påverka upplevelsen av det egna värdet. Det är sjuksköterskans uppgift att utgå ifrån patientens självuppfattning i arbetet med att stödja och hjälpa dem att upprätthålla och bevara sin hälsa. Slutsats: Patienter som får fysisk aktivitet på recept har alla olika behov utifrån de i resultatet påvisade faktorerna. Författarna föreslår därför en utveckling utav instrumentet mot en mer individanpassad ordination. Patienter med högt BMI kan förslagsvis ha ett större behov utav motivation medan patienter med högt blodtryck behöver få råd om att skapa mer tid i sin vardag genom en omprioritering av egna åtagandanden.

Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska länderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under någon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vården kan inte likställas med industriella yrken på grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta påverkar patientsäkerheten.  Metod: Primärkällor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjälp av relevanta vedertagna söktermer. Elva vetenskapliga artiklar av kvantitativ design analyserades och kvalitetsvärderades vilket resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Resultat: Resultatet visade att skiftarbetande sjuksköterskors arbetsförmåga kan påverka patientsäkerheten. Resultatet påvisade också att negativa hälsofaktorer är ett vanligt förekommande problem hos skiftarbetande sjuksköterskor. Även individuella enskilda faktorer hos sjuksköterskor kan påverka patientsäkerheten vid skiftarbete. Diskussion: Skiftarbete kunde medföra flera hälsorisker för sjuksköterskor vilket kunde riskera patientsäkerheten. Individuella skillnader i anpassningsförmågan till skiftarbete fanns hos sjuksköterskor. Slutsats: Forskning behövs för att förbättra skiftarbetande sjuksköterskornas arbetsförhållanden och därigenom optimera patientsäkerheten. Arbetsgivare bör vid schemaplanering ta hänsyn till skiftarbetande sjuksköterskors individuella önskemål och förmåga till skiftarbete.

Bakgrund: Varje år sker mer än 61 miljoner vårdmöten i Sverige. Bemötande i vården består främst av kommunikation via samtal och dialog. Mötet är grunden för sjukvårdens verksamhet. Smärta är en vanlig orsak till mötet med vården. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att undersöka faktorer som vårdpersonal och patienter uppfattar som viktiga när det gäller uppfattning och skattning av smärta i olika vårdsituationer. Metod: En litteratursökning gjordes där tolv kvantitativa och två kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och vetenskaplig kvalitet bedömts. Resultat: Patienters beskrivning av smärta påverkas främst av om de tillfrågats om sin smärta och hur de tillfrågats. Brister i bemötandet är enligt patienterna främst informationen i vården. Det var viktigt för patienterna att bli sedda utifrån flera dimensioner samt att sjuksköterskan trodde på och förstod det patienten upplevde. Diskussion: Det är viktigt med ett gott bemötande då vårdens kvalité är beroende av detta. Det finns dock hinder när det gäller patienters möjlighet att delge sin version. Ett av dem är att sjuksköterskans och patientens uppfattning ibland skiljer sig kraftigt, vilket kan förhindra en bra interaktion och behandling. Konklusion: Patienter med smärta bör bemötas individuellt med ett holistiskt förhållningssätt. Information och kommunikation är viktiga delar i bemötandet.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator (ICD) har till uppgift att återställa hjärtats rytm vid en arytmi. Implantationerna ökar stadigt, studier har dock visat att sjuksköterskor inte upplever sig ha tillräckligt med kunskaper om ICD:n och de upplevelser som patienter kan väntas få efter implantation. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med en implanterbar defibrillator. Metod: Uppsatsen är gjord som en litteraturöversikt med 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderade. Artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. I analysen identifierades meningsenheter som delades in i olika teman och underteman utifrån likheter och olikheter. Resultat: Patienterna visade sig ha dubbla känslor gentemot ICD:n, upplevelser som identifierades var: besvikelse, tacksamhet, rädsla/ångest, trygghet, känna sig begränsad och acceptans. Diskussion: Några patienter upplevde bland annat ett bristande stöd från hälsopersonalen, det är viktigt att sjuksköterskan försöker förstå patientens perspektiv för att kunna vara ett så bra stöd som möjligt. Slutsats: Studien bidrog med kunskap om vilka olika upplevelser ICD-patienter kan ha efter en implantation. Eventuella orsaker till upplevelserna skulle kunna ligga till grund för framtida studier.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress uppstår när skillnader finns mellan arbetets krav och den mängd kontroll som varje individ har för att möta dessa krav. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor påverkas av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes fram via PubMed och Cinahl. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat: Två huvudteman framkom, Hur påverkar den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskors arbete och Hur påverkar den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskors välbefinnande utanför arbetsplatsen. Åtta respektive sex underteman redovisas under de två huvudteman. Arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskor negativt både på deras arbete och i deras privatliv. Diskussion: Den arbetsrelaterade stressen får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter, det är av stor vikt att bibehålla hälsa och välbefinnande hos sjuksköterskor. Genom att sjuksköterskor får delta i stressförebyggande åtgärder kan den arbetsrelaterade stressen minskas eller ha mindre påverkan hos sjuksköterskorna. Slutsats: Kraven och ansvaret på sjuksköterskor ökar ständigt vilket leder till att stressen ökar ytterligare. Det bör forskas mer i hur arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskor och vad konsekvenserna av detta resulterar i för att få en större medvetenhet inom detta problemområde. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: Stroke är den näst största orsaken till dödsfall och den tredje största orsaken till funktionshinder i världen. Sjuksköterskan är en viktig del i patientens vårdteam. Sjuksköterskor bör hjälpa patienter som insjuknat i stroke att finna mening samt övervinna sitt lidande, vilket kräver en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som grundar sig i 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och Cinahl som sedan analyserades och resultatet från artiklarna delades in i kategorier och subkategorier. Resultat: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att samarbeta inom vårdteamet och arbetsförhållande samt bristande kompetens. Patienter som insjuknat i stroke och deras anhöriga hade stort behov av stöd och tid. Sjuksköterskor strävade efter att prestera sitt bästa samt ge den bästa omvårdnaden och rehabiliteringen som är möjligt. Diskussion: Förbättring av kommunikation krävs både inom teamet och till patienter som insjuknat i stroke för att vården ska bli bättre. Mer utbildning kring strokevård upplevdes nödvändigt då sjuksköterskor upplevde osäkerhet samt kunskaps- och kompetensbrist. Slutsats: Genom denna studie kan brister inom strokevården belysas och diskuteras i hälso-och sjukvården som skulle kunna leda till förändringar och förbättringar vilket gynnar vårdkvaliteten och sjuksköterskors arbetsmiljö och välbefinnande på arbetsplatsen. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>