Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande diagnos. Sjukdomstillståndet innebär en stor förändring i livet och påverkar upplevelsen av hälsa. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av hälsa och deras sätt att hantera återhämtningen efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklar söktes fram genom PubMed och Cinahl. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes för att skapa ett resultat. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudrubriker, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Att drabbas av en hjärtinfarkt påverkar hälsan hos kvinnor i stor grad. Stöd och livsstilsförändringar är nödvändiga för en god återhämtning. Diskussion: En kronisk sjukdom resulterar i ett förändrat liv och många upplevde ett lidande som begränsade dem i deras vardag. Trots en kronisk sjukdom upplevdes en positiv effekt på många av kvinnornas hälsa. Vid brist på meningsfullhet, begriplighet eller hanterbarhet sågs en minskad upplevelse av hälsa och välmående bland kvinnorna. Slutsats: Då hela livet påverkas av en hjärtinfarkt behöver dessa patienter stöd. Det är därför av stor vikt att vårdpersonal har förståelse för den situation en kroniskt sjuk person ställs inför. Genom stöd och gott omhändertagande kan vårdpersonal bidra till god hälsa och välmående. / <p>Godkännande datum: 2017-03-11</p>

Bakgrund: Antalet patienter som lever med att fått en cancerdiagnos ökar med modern diagnostik och behandling. Detta leder till ökad belastning på vården. Under senare år har viss uppföljning av patientgruppen kommit att skötas av sjuksköterskor via telefon. Syfte: Att belysa cancerpatienters upplevelser av sjuksköterskeledd telefonuppföljning. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.. Resultaten från artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Använda databaser var CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: Trygg relation till sjuksköterskan, Behov av information samt att detta behov tillgodoses, Bekvämt och tidsbesparande alternativ, Möjlighet till ett normalt liv, Ekonomiska vinster och Känna sig generellt nöjd med uppföljningen. Diskussion: Patientupplevelsen av sjuksköterskeledd telefonuppföljning var positiv. En god relation till sjuksköterskan har samband med känslan av trygghet. Slutsats: Patienterna var generellt nöjda med den sjuksköterskeledda telefonuppföljningen. Sjuksköterskeledd telefonuppföljning visade inte på några negativa upplevelser hos patientgruppen. Ingenting i litteraturöversiktens resultat tyder på att det skulle missgynna patienterna om mängden sjuksköterskeledda telefonuppföljningar skulle öka. Fler studier skulle behövas för att ytterligare belysa vad patienterna upplever för behov och för att sjuksköterskan i framtiden ska kunna forma uppföljningen på bästa sätt. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Bakgrund: Patienter som insjuknat i hjärtinfarkt har genomgått en livsomvandlande händelse och de som överlever har ofta mycket att bearbeta och kan drabbas av ångest och depression. Syftet: med denna litteraturstudie var att belysa tiden efter hjärtinfarkt med fokus på depression, ångest och patientupplevelser. Metod: En litteraturöversikt gjordes med databaserna CINAHL och PubMed som användes för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet. Resultat: Depression och ångest var vanligt förekommande. En minskad nivå av både depression och ångest sågs ett år efter hjärtinfarkt. Många patienter upplevde en konstant rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och kämpade med livsförändringar och bristande information från sjukvården beskrevs av patienter som bidragande. Diskussion: Forskning behövs inom området för att se om det finns skillnader i män och kvinnors upplevelser och skillnader i upplevelsen av en förstagångs infarkt eller andragångs infarkt. Slutsats: Ångest är vanligt i samband med hjärtinfarkt. Depression förekom vanligtvis mer efter några månader. Depression och ångest ökar risken för återinsjuknande och komplikationer. Ett ökat behov av information och stöd finns hos patienter efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskans roll att jobba med patienterna är viktig för att minska förekomst av ångest, depression och negativa upplevelser. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: Venösa bensår är ett vanligt problem som väntas öka med en allt äldre befolkning. Patienter med venösa bensår lider ofta av smärta och har nedsatt livskvalitet. Studier visar att sjuksköterskor har kunskapsluckor om hur patienter med venösa bensår ska vårdas. Syfte: Belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och deras eventuella effekter vid venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt med induktiv analys. 11 artiklar ingår. Resultat: Fem olika kategorier av omvårdnadsåtgärder framkom; kompressionsbehandling, sårbehandling, fysisk aktivitet, psykiskt stöd och socialt stöd. Flest artiklar återfanns i kategorin kompressionsbehandling, där olika kompressionsmetoder jämförs. Diskussion: Ett kompressionstryck på cirka 40 mm Hg ger bäst effekt på sårläkningen. Problemet är att kompressionsbehandlingen kan vara både smärtsam och svår att genomlida av sociala skäl. Sjuksköterskan måste ha en helhetssyn på sin patient och förutom att behandla såret även se till behovet av psykiskt och socialt stöd. På så vis kan sjuksköterskan öka patientens följsamhet och lyckas läka såret. Slutsats: Valet av kompressionsmetod spelar inte någon avgörande roll utan det viktigaste är att skapa en kompression med högt tryck. Att stötta och motivera patienten för att nå följsamhet är en viktig omvårdnadsåtgärd. / <p>Godkännade datum: 2016-10-31</p>

Bakgrund: Arbetsmiljön kan ha en inverkan på den fysiska samt psykosociala hälsan. Dessa två aspekter kan påverkas negativt av stress. Vidare kan det leda till att prestationsförmågan försämras. Sjuksköterskan har ett ansvar att se till sin egen hälsa för att därmed kunna utföra en god och patientsäker vård. All sjukvårdspersonal har en skyldighet till att upprätthålla en hög patientsäkerhet. Syfte: Att genom en litteraturöversikt belysa sjuksköterskans arbetsmiljö och dess inverkan på patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt. Sökningarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskans arbetsmiljö har en direkt påverkan på patientsäkerheten. Undermåliga arbetsförhållanden, dåligt ledarskap och ogynsamma relationer mellan kollegor är några av de faktorer som påverkade sjuksköterskans arbetsmiljö negativt. Diskussion: Sjuksköterskans arbetsmiljö har en stor påverkan på patientvården och dess kvalitet. Att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö är något som bör eftersträvas då detta har en direkt inverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskans undermåliga arbetsmiljö utgör en konkret fara för patientsäkerheten. För att sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en patientsäker vård, krävs det att alla aspekter av sjuksköterskans arbetsmiljö är väl fungerande. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor såsom fysisk inaktivitet och ohälsosamma kostvanor leder till ökad risk för sjukdom vilket kan innebära en stor belastning för individen, hälso- och sjukvården samt för samhället. Hälso- och sjukvården ska vägleda individen till att främja en hälsosam livsstil, dock ställer det krav på att individen själv utför förändringsarbetet. Det finns idag ett brett utbud av hälsoapplikationer med olika hälsofrämjande inriktningar som används som verktyg för att stödja/vägleda individen till en förbättrad hälsa. Idag finns inga riktlinjer för hälso-och sjukvårdspersonal gällande rekommendationer till patienter avseende adekvata hälsoapplikationer. Syfte: Syftet var att undersöka om personer med hjälp av en mobilapplikation avsedd för en specifik hälsofrämjande åtgärd, tex. viktnedgång, erhåller ett annat resultat jämfört med personer som genomgår samma livsstilsåtgärd men som ej har mobilapplikationen som stöd. Ett yttligare syfte var att undersöka mobilapplikationernas huvudsakliga funktion. Metod: För att besvara litteraturöversiktens syfte genomfördes databassökningar där studier av RCT design inkluderades, totalt inkluderades 18 studier. Samtliga studier kvalitetsgranskades med hjälp av ett vedertaget granskningsprotokoll. Resultat: Mobilapplikationernas effekt på livsstilsförändringar varierade, en del studier påvisade förbättrade kliniska resultat medan andra studier inte påvisade någon effekt, detta oavsett vilken livsstilsförändring som undersöktes. Majoriteten av studierna behandlade livsstilsförändringar avseende fysisk aktivitet, kosthållning samt diabetes. Mobilapplikationernas huvudsakliga funktion var självmonitorering, feedback och målsättning samt information/kunskap. Slutsats: Mobilapplikationers effektivitet tycks bero på personens individuella förutsättningar och kontext vilket kan vara avgörande för resultatet. Mobilapplikationer som verktyg i en livsstilsförändring har potential att i framtiden kunna vara effektiva, dock krävs mer forskning. / Background: Unhealthy living habits such as physical inactivity and unhealthy eating habits lead to an increased risk of disease, which can pose a major burden for individuals, health care and society. Healthcare providers should assist the individual to promote a healthy lifestyle, but it requires that the individual himself performs this change. Today there ́s a wide range of health promotion applications used as tools to support/guide the individual to an improved health. At present there are no gudielines for healthcare professionals regarding recommendations to the patient regarding adequate health-applications. Objective: The purpose was to investigate whether persons using a mobile application intended for a specific health promotion measure, eg. weight loss, would have different results compared to people undergoing the same lifestyle change but who do not have the mobile application as support. A further purpose was to investigate the main function of mobile applications. Method: Database searches were conducted, studies of RCT design were included, in total, 18 studies were included. All studies were evaluated regarding the studies quality using a approved audit protocol. Results: The effects of the mobile applications on lifestyle changes varied, some studies showed improved clinical outcomes, while other studies did not show any effect, regardless of the lifestyle change investigated. The majority of the studies involved lifestyle changes concerning physical activity, diet and diabetes. The main features of the apps were self- monitoring, feedback and goalsetting, as well as information / knowledge domain. Conclusion: The effectiveness of mobile applications seams to depend on the individuals conditions and context, which may be crucial to the outcome. Applications as tools in a lifestyle change have the potential to be effective in the future, but further reaserch is required.

No description available.

Abstrakt Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar och är en av de tio mest funktionshindrande sjukdomarna i världen. Individer med schizofreni har ofta funktionshinder så som kontaktskygghet och en benägenhet att isolera sig i sin egen värld. Sjukdomen orsakar viss oförmåga att delta i vardagliga aktiviteter och därför har arbetsterapeuten en stor och betydelsefull roll i arbetet med patientgruppen. Syftet med studien var att beskriva effekten av arbetsterapeuters åtgärder för patienter med schizofrenisjukdom. En systematisk litteraturöversikt valdes som metod. Artiklar hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo.  Åtta kvantitativa originalartiklar som publicerades mellan 2009 och 2019 har granskats, analyserats och sammanställts i fyra kategorier.  För kategorin Arbetsterapiprogram som lär ut nya strategier framkommer att den har god effekt på att förbättra exekutiva funktioner, självskattning av problemlösnings- och prioriteringsförmåga i utförandet av vardagliga göromål, individens autonomi och självständighet i ADL, funktionell kapacitet, kognitiva funktioner samt reducering av schizofrenisymtom. Kategorin Insatser med kreativa aktiviteter visade förbättringar avseende positiva schizofrenisymtom (hallucinationer, vanföreställningar, bisarrt beteende och tankestörningar) men även negativa schizofrenisymtom (affektlöshet, minskad talbarhet, apati och avsaknad av livslust) hos patienten. Insatser med musik och dans visade förbättrad uppmärksamhet, tankehastighet, minnesfunktioner, flyt och spontanitet i de exekutiva funktionerna såsom självständighet i vardagliga aktiviteter och egen problemlösning. Kategorin Arbetsterapi utifrån självvalda aktiviteter visade förbättringar av negativa och positiva symtom, minskad misstänksamhet samt förbättrade psykosociala funktioner. En viktig slutsats utifrån resultatet är att ett systematiskt och tidigt insatt arbetsterapiprogram samt interventioner med självvalda, kreativa aktiviteter med individen i fokus stärker självständighet och förbättrar utförandet av vardagliga aktiviteter hos personer med schizofreni. Det råder ett behov av fortsatt forskning som undersöker effekten av arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni. Ytterligare utvecklingsområden för arbetsterapeuters interventioner för personer med schizofreni är även av intresse i dagens utvecklade samhälle.

Bakgrund: Substansberoende är en sjukdom som orsakas av flera olika faktorer. Att varaberoende av en substans som alkohol eller droger innebär att en stor del av vardagen utgörs av att skaffa och inta substansen. Ett substansberoende kan leda till flera olika psykiska och fysiska sjukdomar. Patienter med substansberoende kan därför förekomma inom alla vårdkontexter. Sjuksköterskor är en legitimerad yrkesgrupp som ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Att skapa en överblick av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter medsubstansberoende. Metod: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen utfördes enligt Fribergs analyssteg för en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor känner misstro mot patienternas upplevelse avsmärta, att det är svårt men viktigt att se personen bakom beroendet, att de egna känslorna och åsikterna behöver hanteras samt att det uppstår en annorlunda vårdrelation jämfört med andra patientgrupper. Resultatet visar även att sjuksköterskor har brist påkunskap för att vårda patienter med substansberoende samt att resursbrister påverkar vårdandet negativt. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende tycks bestå av både personliga utmaningar i mötet med patienten och strukturella brister, vilket kan leda till inadekvat vård för patientgruppen och en svår arbetsmiljö för sjuksköterskorna.

Bakgrund: Förlossningsrädsla är ett växande problem i dagens samhälle. Det orsakar lidande för varje kvinna som upplever det och för samhället i stort. I dagens vård förekommer de största delen av insatser för att motverka förlossningsrädsla under graviditeten. Vi upplever att barnmorskan saknar viktiga evidensbaserade verktyg som ämnar minskar rädsla och ångest under förlossning. En traumatisk förlossningsupplevelse är negativ för både kvinnan och samhället i stort då det kan resultera i sekundär förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur barnmorskan kan ge stöd åt och hjälpa kvinnor att hantera ångest och rädsla under förlossning. Metod: Integrerad litteraturöversikt. Resultat: Studiens resultat visade att det finns en uppsjö av verktyg som barnmorskan kan nyttja under en förlossning för att minska rädsla och ångest hos kvinnan. Tre teman framkom; Fysiska verktyg, Mentala verktyg och Vårdorganisation. Inom dessa teman framkom exempelvis zonterapi, massage, musik, andningstekniker samt ett kontinuerligt stöd av en känd barnmorska som väl fungerande verktyg. Slutsats: Barnmorskan kan använda sig av flertalet verktyg för att reducera förlossningsrädsla och ångest men då behöver rätt förutsättningar och kompetens vara på plats. Verktygen är i många fall signifikanta, dock inte alla.