Bakgrund: Sjukdomen demens begränsar personer som är drabbade att uppleva en god måltid, detta beror på de nedsatta kognitiva funktionerna och ambivalensen i deras humör. Tidigare forskning visar att fysisk miljö, musikterapi och vårdarens utbildningsnivå spelar en viktig roll i vårdandet av personer med demenssjukdomar, därför är det viktig att vårdaren kan hjälpa personerna som har utvecklat ätsvårigheter. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns påverkan på matintaget hos personer med demenssjukdomar. Metod: En allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med en kvantitativ och kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Måltidssituation hos personer med demenssjukdom var komplex och påverkades av olika aspekter. Dessa aspekter identifierades och kategoriserades i fyra olika teman: bakgrundsljud, fysisk miljö, psykisk miljö samt mat och dess egenskaper, och de påverkade måltidsmiljön både positivt och negativt hos personer med demenssjukdomar. Slutsats: Miljöfaktorer såsom personanpassad musik, en hemlikmiljö, färgat porslin och smakrik mat som var utseendemässigt tilltalande kunde påverka matintaget positivt. Utöver det måste vårdarna även ta hänsyn till sociala interaktioner, personens dagsform och humör, då dessa faktorer påverkar matintaget hos personer med demenssjukdomar.

Bakgrund: Patienters och anhörigas erfarenheter av personcentrerad vård har visats betydande för välmående, tillfrisknande och livskvalitet. Negativa följder av bristande personcentrerad vård för patienter och anhöriga har även synliggjorts. Sjuksköterskor har ett ansvar att utifrån lagar och riktlinjer utföra personcentrerad vård, vilket kan underlättas med hjälp av ett vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman utifrån personcentrerad vård framkom; kommunikationens betydelse, vårdmiljöns betydelse, vårdrelationens betydelse samt hinder och dess betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att personcentrerad vård utgår från att patienter ses ur ett holistiskt och humanistiskt perspektiv. En etablerad vårdrelation, hemlik vårdmiljö och informativ kommunikation ansågs betydelsefullt. Hinder uppgavs påverka sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård.

Bakgrund: Vårdkultur kan ses som en meningsskapande process som grundas i grundvärderingar inom en kontext, den är både konstant och föränderlig. Tidigare forskning visar att patienter kan uppleva vårdkulturen olika beroende på situationer. Sjuksköterskor påverkas av vårdkultur och detta påverkar patienters omvårdnad, både på negativa och positiva sätt. Sjuksköterskor ansvarar för att patienters omvårdnad sker med evidens på ett säkert sätt och främjar hälsa samt välbefinnande, som grundas i personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att undersöka vårdkulturens påverkan på patienters omvårdnad utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts och elva vårdvetenskapliga artiklar inkluderades i detta examensarbete, varav sex var kvalitativa, fem var kvantitativa. Resultat: Det framkom tre teman som påverkade patienters omvårdnad: grundvärderingar, arbetsmiljö och vårdrelation. Dessa faktorer påverkades av vårdkulturen som var en betydande faktor i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor erfor att grundvärderingar, exempelvis grundade i juridik eller religion påverkade utförandet av omvårdnaden. Sjuksköterskor erfor att arbetsbelastningen och prioritering av vårdrelationen påverkade omvårdnadens kvalitet. Slutsats: Examensarbetet skildrar att vårdkultur påverkar sjuksköterskors förhållningssätt hur omvårdnad utförs inom en kontext. Det behövs forskning inom detta område för det är ett problem i det tysta. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och bör reflektera kring eget förhållningssätt för att säkerställa evidensbaserad omvårdnad.

Bakgrund: En tarmstomi kan innebära ett nedsatt välbefinnande i vardagen där sociala och fysiska aspekter påverkas Tarmstomin kan bidra till en stor förändring i livet och ett omvårdnadsbehov i form av utbildning i egenvård behövds. Det kan uppnås genom åtgärder utefter personers individuella behov. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med en tarmstomi i vardagen. Metod: Litteraturöversikten bestod av tio kvalitativa och nio kvantitativa artiklar. Litteratursökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en manifest innehållsanalys samt en datareduktion av kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet identifierade tre huvudkategorier, Att leva med en förändrad tillvaro, Att känna sig annorlunda och Förutsättningar för hantering av tarmstomin. Personer behövde anpassa vardagen vilket kunde upplevas som begränsning. De kändes sig obekväm i deras kropp, vilket påverkade deras relationer till andra samt intima relationer. Det fanns ett stort behov av stöd och utbildning för att lättare hantera och acceptera tarmstomin. Diskussion: En tarmstomi medförde livsförändringar samt att personer behövde lära sig anpassa och hantera den nya vardagen. Diskussionen kopplades till Roys adapationsmodell, Goffmans teori om stigma, etiska aspekter samt personcentrerad vård. Slutsats: Genom tillämpning av personcentrerad vård kan sjuksköterskan se personen bakom tarmstomin och utefter detta skapa en förutsättning för hantering och anpassning / <p>2023-11-03</p>

No description available.

Bakgrund: I dagens samhälle lever många människor med demenssjukdom och varje år insjuknar cirka 25 000 personer. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för kognitiv svikt, där alla processer i hjärnan som rör upplevelser och tänkande påverkas. Att insjukna i demenssjukdom förändrar dramatiskt personers livssituation, därför kan hemmet vara en viktig plats som inger förtrogenhet för personer med demenssjukdom. När närstående med demenssjukdom bor kvar i hemmet faller ofta rollen som vårdare på anhöriga. Vårdpersonal uppmärksammar att anhörigvårdare behöver stöttas då närstående och anhörigvårdare är sammankopplade. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter hos anhörigvårdare till närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman: Att ta över ansvaret för en annan människa, Att göra personliga uppoffringar, Att hantera förändringar hos närstående och Att ha ett behov av stöd. Slutsats: Stödet anhörigvårdare erhöll var otillräckligt för att bibehålla och främja hälsa. Genom att erbjuda tillräckligt stöd kan anhörigvårdare avlastas och hälsa främjas. Detta stöd kan på så sätt förbättra livskvaliteten för närstående då anhörigvårdares hälsa påverkar förmågan att tillhandahålla adekvat vård.

Bakgrund: Att vårdas palliativt är en individuell upplevelse som kan påverka en människa både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Patienter kan uppleva problem och behov inom alla dessa fyra dimensioner där sjuksköterskan behöver bemöta dessa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser hos vuxna patienter som vårdas palliativt. Metod: Deskriptiv design där litteraturöversikt med en deduktiv kvalitativ ansats som metod har använts. Databaser som användes för litteratursökning var PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras utifrån kategorierna: psykiska upplevelser, fysiska upplevelser, sociala upplevelser och existentiella upplevelser. Bland psykiska upplevelser beskrevs svåra känslor som ensamhet, rädsla och frustration. Andra beskrev positiva känslor som en upplevd trygghet. Deltagarnas fysiska upplevelser varierade mellan att känna sig påverkad av uppvisade fysiska symtom samt att vara beroende av fysisk hjälp från andra. Upplevelser utifrån den sociala dimensionen visade vikten av relationsbildandet och tillit mellan patient och vårdpersonal och att behov och önskemål gällande att få information varierade. De existentiella upplevelserna visade att patienterna kände en osäkerhet inför döden och frågor kring varför just de blivit sjuka. Det visade även att patienter som vårdas palliativt önskar bli sedd som person, och inte patienter. Slutsats: Upplevelser och behov hos patienter som vårdas palliativt varierar och kan sträcka sig genom flera dimensioner. För att kunna tillfredsställa dessa behov behöver omvårdnaden planeras och genomföras utifrån ett personcentrerat perspektiv och med patientens individuella behov i åtanke. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån de fyra dimensionerna, de fyra hörnstenarna samt de fyra etiska principerna för att tillgodose patientens behov och lindra lidandet på bästa sätt.

Depression ökar bland Sveriges befolkning, men också över hela världen och förväntas vara den näst vanligaste sjukdomen år 2030. Arbetsterapeutiska interventioner är effektiva vid depression, och om interventionen består av en livsstilsförändring kan det minska sjukdomens symptom. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeutiska interventioner vid depression upplevs av vuxna deltagare. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie och vid litteratursökningen användes databaserna APA Psycinfo, Cinahl och Web of Science. Slutligen granskades sju artiklar och analysen identifierade sju underkategorier och två huvudkategorier. Studien visade en variation av upplevelser då deltagarna upplevde att de arbetsterapeutiska interventionerna ökade deras kunskap om en balanserad vardag, deras självförtroende stärktes samt att gruppinterventioner upplevdes bidra till samhörighet och social integration. Resultatet kan ge arbetsterapeuten en ökad kunskap kring olika interventioners betydelse för deltagarens upplevelse, men fler studier bör genomföras för att stärka evidensen för upplevelser av arbetsterapeutiska interventioner vid depression.

Antalet personer med Schizofreni i Sverige uppskattas idag vara ca 30 000–40 000. Insjuknandet sker vanligtvis mellan 18-30års ålder och tillhör en av de tio mest funktionshindrande sjukdomarna i västvärlden. Syftet med studien är att undersöka effekten på självständighet efter träning i sociala och vardagliga aktiviteter för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metoden som användes var litteraturstudie med systematik. Litteratursökningen genomfördes i Psychinfo, MEDLINE, Cochrane clinical answer och Cinahl. Efter huvudsökningen genomfördes en sekundärsökning. Tre artiklar inkluderades, analyserades och kvalitetsgranskades innan de sammanställdes i resultatet. Resultatet visar att träning inom sociala och vardagliga aktiviteter ökar självständigheten inom både ADL och IADL. Vidare tyder resultaten på ökad kunskap inom socialt deltagande och minskning av negativa symptom. Ökad självständighet inom både ADL, IADL och socialt deltagande kan i sin tur leda till ett större deltagande i samhället och ökar möjligheten till ett arbete på den öppna marknaden.

Bakgrund: Fetma har blivit en folksjukdom med dramatisk ökning och omkring en halv miljon svenskar har idag fetma (BMI&gt;30). I takt med att fetman ökar sker även en ökning av överviktskirurgi där gastric bypass står för 95 % av operationerna. Det har tidigare genomförts studier med fokus på medicinska och fysiologiska effekter efter en gastric bypassoperation. Dessa studier har påvisat framförallt de positiva fysiologiska och medicinska effekterna efter en sådan operation. Däremot har personers upplevelser av en eventuell psykisk ohälsa efter en gastric bypassoperation inte studerats i samma omfattning. Syfte: Belysa hur personer som genomgått en gastric bypassoperation beskriver sin upplevda psykiska ohälsa efter operationen Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I studien framkom fyra huvudkategorier som svarade till syftet: ”Upplevelse av tomhet – en saknad av mat”, ”Upplevelse av misslyckande”, ”En negativ självbild och ett ifrågasättande av den nya kroppen” samt ”Upplevelse av smärta och sårbarhet inför omgivningens reaktioner”. Slutsats: Studiens resultat visade på att upplevelser av psykisk ohälsa förekom efter gastric bypassoperation. Studien belyser ett tidigare ganska outforskat område och bidrar med ökad kunskap och förståelse för målgruppen. Resultatet är av vikt för omvårdnadssituationer och för att öka kompetensen hos omvårdnadspersonal kring psykisk ohälsa efter en gastric bypassoperation.