Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem. I många fall innebär övervikt och fetma en försämrad livskvalitet och lidande hos individen. Tillstånden kan även ge upphov till olika följdsjukdomar, till exempel diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet med hälso- och sjukvården en god hälsa. Hälso- och sjukvården är enligt lagen skyldig att arbeta för att förebygga ohälsa. Sjuksköterskan bär därför ett ansvar att arbeta preventivt för att förebygga övervikt och fetma hos befolkningen. Föreliggande litteraturstudie syftar till att belysa sjuksköterskans preventiva metoder i arbetet med övervikt och fetma hos vuxna patienter Litteraturstudien baseras på tretton utvalda vetenskapliga artiklar som granskats enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Denna litteraturstudie belyser ett flertal olika preventiva metoder som sjuksköterskan kan använda i arbetet med övervikt och fetma. Motiverande samtal är framträdande i studien och har visat sig vara en väl beprövad metod som ledde till en livsstilsförändring och viktnedgång hos patienterna. Utbildning, undervisning och rådgivning kring kost och fysisk aktivitet gav också ett positivt utfall på patienternas livsstilsförändring och viktminskning. Det är viktigt att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv och en personcentrerad vård för att göra patienten delaktig i sin vård och för att engagera och motivera patienten till en livsstilsförändring. Sjuksköterskans kompetens och kunskap för att utföra de metoder som lyfts fram i resultatet är viktigt för att motivera och stärka patienten till en livsstilsförändring och goda resultat i viktminskningsprocessen. Det är därför angeläget att satsa på kompetensutveckling inom sjukdomsförebyggande och preventiva åtgärder för att arbeta hälsofrämjande och eftersträva hållbar utveckling.

Kvinnors sexuella hälsa kan påverkas av olika faktorer och livmoderhalscancer är en av dem. Livmoderhalscancer uppkommer genom sexuell överföring av humant papillomvirus. Viruset leder till cellförändringar på kvinnans livmoderhals. Upplevelsen av sexuell hälsa är viktig för välbefinnandet och sjuksköterskans roll är att identifiera och stödja både fysiska och psykiska behov av omvårdnad. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa  faktorer som påverkar kvinnors sexuella hälsa vid livmoderhalscancer. Metod: Nio vetenskapliga artiklar valdes för analys, varav tre kvantitativa och sex kvalitativa. Metoden som användes var integrativ litteraturöversikt. För litteratursökningen användes databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som representerade de faktorer som påverkade kvinnors sexuella hälsa vid livmoderhalscancer. Dessa var sexuell självbild, att ha en sexuellt överförbar sjukdom och parrelationen. Slutsats: Sjuksköterskor behöver i sin profession lyfta ämnet sexuell hälsa med sina patienter eftersom patienterna kan uppleva ämnet som tabubelagt. Vidare behöver sjuksköterskor ta upp ämnet sexuell hälsa med patienter för att utveckla erfarenhet i mötet med patienten

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är vård som ges när patienten lider av en livsförkortandesjukdom. I denna vård är det viktigt att tillgodose alla de behov som patienten har, fysiska,psykiska, sociala och existentiella. När denna vård kan bedrivas i hemmet skapas en bättrelivskvalitet hos patienten och närstående. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser avatt vårda personer i livets slutskede inom hemsjukvården. Metod: En litteraturöversikt hargenomförts baserad på 13 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: De tre teman som genom analysen framkom var Att återkommande uppleva lidandeoch död, Sjuksköterskans upplevelse av att möta närstående och relationens effekt på lidandet ochVårdorganisationens inverkan på lidande. Faktorer som påverkade deras upplevelser var främstnärstående, tidsbrist, bristande samarbete och när patienten avled. Diskussion: Samtligahuvudfynd från inkluderade studier går även att identifiera i tidigare forskning ochlitteratur. Att finna strategier för att hantera upprepade dödsfall är en lärande process. Entydlig kommunikation där alla parter blir hörda och ett samarbete där alla gör sin del, visadesig vara en återkommande faktor som bidrog till ett bättre mående hos sjuksköterskorna.Slutsats: Tid till reflektion, utrymme till relationsbyggande åtgärder och samarbete mellanalla inblandade parter skapar möjlighet att minska lidandet hos sjuksköterskan vilket i sintur leder till minskat lidande hos patienten och dess närstående. / <p>Godkännande datum:2019-03-26</p>

Bakgrund: Den palliativa vården är en helhetsvård som sjuksköterskan är högst involveradi. Sjuksköterskans roll innebär att vårda och vara närvarande, vilket kan generera storakänslomässiga utmaningar.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter sombefinner sig i ett palliativt skede.Metod: Denna studie var utformad som en litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklarhämtade från Cinahl och PubMed. Artiklarna lästes och huvudresultaten struktureradesunder rubriker som baserades på likheter.Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskor både har stärkande och utmanandeupplevelser av att vårda palliativa patienter. De upplevelser som var stärkande och gavkraft var känslan av meningsfullhet, skapande av nära relation till patient och närstående,att få bekräftelse och uppskattning. De som innebar utmaningar Att inte få vara delaktig ibeslut gällande patientens vård, att möta frustration och ilska, att vara närvarande och mötaexistentiella frågor och bristande resurser.Slutsats: Arbetet inom den palliativa vården genererar utveckling och en känsla avmeningsfullhet, men det innebär även stora utmaningar. Att som sjuksköterska arbeta medpalliativ vård är en utmaning som med de rätta förutsättningarna kan bidra till positivaerfarenheter. Känsla av sammanhang, KASAM, kan ge en förståelse för hur sjuksköterskansgrad av hälsa kan bibehållas. / <p>Godkännande datum: 2019-03-26</p>

Amyotrofisk lateralskleros är en allvarlig obotlig sjukdom som medför tilltagande muskelsvaghet och förlamning, som leder till döden vanligen efter 2-4 år på grund av försvagad andningsförmåga. Att drabbas av ALS påverkar livskvaliteten. Upplevelsen av livskvalitet är individuell och beror på en rad olika faktorer. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa faktorer som främjar eller hämmar livskvaliteten hos personer med ALS. Metoden som användes var integrativ litteraturöversikt där litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalet av artiklar resulterade till att 14 vetenskapliga artiklar ingår i  studiens analys. I analysen framkom att främjande faktorer var: Att leva som vanligt, Socialt stöd och relationer, Copingstrategier och Aktiv livsstil samt att hämmande faktorer var: Fysiska svårigheter och Psykologiska påfrestningar. Resultatet visade att hög ålder, god hälsa, hög funktionsförmåga, självständighet, tillfredsställande ekonomi, stöd och hjälp, hjälpmedel, familj, vänner, olika strategier, aktiviteter, husdjur och jobb var främjande för livskvaliteten. Hämmande för livskvaliteten var fysiska symtom, hög ålder, försämrad funktionsförmåga, depression, tung belastning, otillräckligt tillgodosedda fysiska, kognitiva och emotionella behov samt svårigheter att integrera kommunikations- och förflyttningshjälpmedel. En slutsats är att det finns olika faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med ALS och att faktorerna har varierande betydelse hos olika personer. Det är därför viktigt att som sjuksköterska möta varje enskild person utöver sin sjukdom, vilket kan ske med hjälp av personcentrerad omvårdnad. Även KASAM kan vara till hjälp för att som sjuksköterska synliggöra behov av omvårdnad hos patienter.

Bakgrund:  Tidigare forskning visar att bristande icke-tekniska kunskaper som samarbetsförmåga och kommunikation orsakar många patientrelaterade komplikationer. Den operativa vårdmiljön utgör en hög risk för patienten och det finns därför ett kunskapsbehov om vilka praktiska åtgärder anestesisjuksköterskan behöver tillämpa för att öka patientsäkerheten och förebygga vårdskador i operationsmiljön. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning med fokus på patientsäkerhet i en operationsmiljö. Metod: Metoden som användes för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Analysenheten utgjordes av tio kvalitativa artiklar, fem kvantitativa och fem av blandad metod. Artiklarnas innehåll analyserades för att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet visade att anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning handlade om att: få en ökad medvetenhet om sina egna brister, att få möjlighet att öka sina icke-tekniska färdigheter, att få en ökad förståelse för sin yrkesroll och för övriga teammedlemmars funktion i operationsteamet samt att få kunskap om teamträningens praktiska tillämpbarhet och konsekvenser för patientsäkerhetsarbetet. Slutsats: Tvärprofessionell teamträning kan enligt anestesisjuksköterskornas erfarenheter ha positiv inverkan på patientsäkerheten. Dock krävs upprepad träning för att de positiva effekterna ska kunna bibehållas under en längre tid. / Background: Previous research shows that a lack of non-technical skills such as teamwork and communication accounts for the majority of all patient-related complications that arise. The surgical environment poses a high risk for the patient which require knowledge about what practical measures the anaesthetist nurse needs to apply in order to increase patient safety and prevent health injuries in an operational care environment. Aim: The aim of this thesis is to describe nurse anaesthetists experiences of interdisciplinary teamtraining with a focus on patient safety in an operating environment. Method: A general literature overview was used to answer the aim of this exam paper. The analysis unit consisted of ten qualitative articles, five quantitative articles and five with mixed-method. The content of the articles was analysed to identify similarities and differences in aim, method and result. Results: The result showed that the experience of nurse anaesthetists in interdisciplinary team training was to: gain an increased awareness of their own shortcomings, to have the opportunity to increase their non-technical skills, to gain an increased understanding of their professional role and the function of other team members in the operation team and to gain knowledge about the practical applicability of the team training and consequences for patient safety. Conclusion: Nurse anaesthetists experience a positive effect on patient safety due to interdisciplinary team training. However, repeated team training is required to obtain long term effects on patient safety practice. Keywords: general literature overview, interdisciplinary teamtraining, nurse anaesthetist, patient safety, qualitative

Bakgrund: Åldrandet medför funktionella och sociala förluster som kan leda till ensamhetoch social isolering.Syfte: Att belysa äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering.Metod: En litteraturöversikt med totalt 20 vetenskapliga artiklar med studier av kvalitativ,kvantitativ och mixad metod. Studiernas resultat analyserades utifrån en induktivinnehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; Att vara äldre och skör, Emotionell påverkan,Betydelsen av relationer samt Att skapa meningsfullhet samt det övergripande temat;Begränsningar och resurser för att hantera livets stressorer. Temat belyser det som övergripandeoch genomgående påverkar äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering.Diskussion: Sjuksköterska bör arbeta utifrån ett salutogent och personcentrerat synsätt föratt kunna stödja och hjälpa de äldre personerna med sin ensamhet och social isolering.Omvårdnaden bör utgå från personens resurser och förmågor samt att stöd och omsorganpassas efter varje individs särskilda behov.Slutsats: Äldre personers upplevelser av ensamhet och social isolering påverkas avbegränsningar och förmågor till att skapa en meningsfull tillvaro. Vårdpersonal har enbetydande roll till att främja äldre personers hälsa genom att identifiera, förhindra ochförebygga ytterligare social isolering och känslor av ensamhet. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Postoperativ smärta är ett vanligt fenomen efter en operation och sjuksköterskan strävar genom sitt omvårdnadsarbete att minska postoperativ smärta och onödigt lidande hos patienterna. Det är viktigt att sjuksköterskan väljer rätt omvårdnadsstrategier till den individuella patienten för att stödja denne till adaption av situationen, vilket kan förstås genom Calista Roys adaptionsmodell. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsstrategier för att lindra smärta hos postoperativa patienter på sjukhus. En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav två var av mixad design och elva av kvalitativ design. I resultatet belystes sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsstrategier som de använde sig av i vården av postoperativ smärta. Vikten av en god kommunikation med patienten, att involvera patienten i sin egen vård, att distrahera patienten från smärtupplevelsen och att tillåta familjens närvaro. Vidare belystes att sjuksköterskor hade kunskapen av att positionera patienten, att stödja en tidig mobilisering, avslappning och beröring, möjliggöra patientens vila och sömn samt att avlasta och stimulering av nociceptorer. Slutsatsen var att då omvårdnadstrategier visats lindra postoperativ smärta ska de individuellt anpassas och användas i vården lika fast och självklart som läkemedelsanvändningen. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Bakgrund: Undernäring är vanligt förekommande bland personer med de-mens. Ofrivillig viktnedgång är en riskfaktor för dödlighet och försämrad funktionsstatus hos äldre. I Sverige finns ca 160 000 personer med demens.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsarbete när det gäller att förebygga och behandla undernäring hos personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt med 14 artiklar som har sammanställts. Artik-larna var både kvalitativa och kvantitativa.Resultat: När analysen var klar framkom fyra kategorier: Behov av utbild-ning, sjuksköterskans kliniska observationer, utformning av måltidsmiljön och sociala interaktioner.Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demens-sjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsätt-ning. Den förbättrade måltidsmiljön med sociala interaktioner och sjukskö-terskans kliniska observationer samt utbildning ökade välbefinnande hos och hade en stor betydelse för personer med demens. Den positiva effekten var att det minskade risken för undernäring och förbättrade nutritionsstatus hos personer med demens som var undernärda.Slutsats: Studien visar att personer med demens är i riskzonen för undernä-ring. Genom omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan förebygga och i viss mån behandla undernäring. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare och självständigt ansvaraför omvårdnaden. Sjuksköterskors trivsel på arbetet påverkas av en rad faktorer, exempelvis arbetsbelastning och att ha meningsfulla arbetsuppgifter. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställakunskap om hur ledarskapet påverkade omvårdnaden och sjuksköterskans trivsel på arbetet. För att svara på syftet formuleradestrefrågeställningar:Vilka ledarskapsstilar använder sjuksköterskor?Hur påverkarledarskapet patientsäkerheten, kvaliteten på vården samt produktivitet och effektivitet?Hur påverkar organisationens ledarskap sjuksköterskors trivsel på arbetet?18 artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Den systematiska litteraturöversiktenresulterade i niokategorier fördelade på de trefrågeställningarna. Resultatet visadeatt sjuksköterskor och deras chefer använde sig av en mängd olika ledarskapsstilar. Organisationens och chefernas ledarskap påverkade sjuksköterskornas trivsel på arbetet genom att de tydliggjorde organisationens mål. Goda relationer, tydlig kommunikationoch att vara rättvis var egenskaper som en ledare borde ha. Bristande stöd från ledning samt hög arbetsbelastning minskade sjuksköterskors trivsel på arbetet. Sjuksköterskornas ledarskap påverkade patientsäkerheten, kvaliteten på vården samt produktivitetoch effektivitet i sjuksköterskornas arbete. Sammanfattningsvis borde det ligga i organisationens intresse att sjuksköterskor trivs på sitt arbete, eftersom att hög arbetsbelastning och hög personalomsättning leder till dålig kvalitet på vården och låg patientsäkerhet. Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sin egen ledarskapsstil och dess påverkan på teamet och vården.