Bakgrund: Idag finns det begränsad kunskap och forskning kring hur patienter som genomgått behandling för abdominellt aortaaneurysm (AAA) upplever sin postoperativa livskvalitet och hälsa. Detta kan medföra svårigheter att tillmötesgå patienternas postoperativa omvårdnadsbehov. Syfte: Undersöka hur patienter som diagnostiserats med AAA upplever sin livskvalitet efter operation och vilket omvårdnadsbehov som finns, samt belysa vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja livskvaliteten hos dessa patienter. Metodbeskrivning: Arbetet inkluderar kvantitativ och kvalitativ forskning kring ämnet som sökts fram med hjälp av relevanta sökord via databaserna PubMed och CINAHL. Vid bearbetning av studierna togs hänsyn till etiska överväganden samt kvaliteten på studierna. Huvudresultat: Under den tidiga postoperativa perioden upplever patienterna en försämrad livskvalitet jämfört med preoperativt, där patienter som genomgått endovaskulär behandling upplever en bättre livskvalitet än de som genomgått öppen operation. Senare i den postoperativa perioden är båda patientgrupperna tillbaka på samma eller bättre livskvalitetsnivå än preoperativt och skillnaderna mellan grupperna har jämnats ut. Det främsta omvårdnadsbehovet som kan finnas är behovet av kunskap. Patienterna saknar information om postoperativa symtom, potentiella komplikationer och rehabiliteringsperioden överlag. Genom information kan de flesta patienterna ges bättre förutsättningar att hantera den postoperativa livssituationen och därmed uppnå en högre livskvalitet och hälsa. Slutsats: Samtliga patienter upplevde en försämrad postoperativ livskvalitet, med en fördel till den endovaskulära behandlingen kort tid efter operation. Med tiden återgår eller förbättras livskvaliteten för båda grupper, med en fördel till öppen kirurgi. Mer information kring diagnos och behandling önskas av patienterna, då det tros kunna främja den postoperativa livskvaliteten och därmed hälsan.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Cancer är en sjukdom som ständigt ökar och<strong> s</strong>exualiteten är ett grundbehov som enligt studier inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Sjuksköterskors kunskap och förståelse om cancerpatienters upplevelser av sexualiteten är en förutsättning för att förbättra omvårdnaden. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelser av sin sexualitet. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt gjordes över cancerpatienters perspektiv på sexualiteten, oavsett cancerform. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Analysen resulterade i fyra teman: Förändringar av det sexuella behovet, kroppsliga förändringar, mentala förändringar och förändringar i parrelationen. Genomgående för alla teman var att patienter strävade efter att hitta sin nya sexualitet. Det sexuella livet påverkades mest negativt, men patienter kunde ändå uppleva den nya livssituationen som något positivt. <strong>Diskussion: </strong>Kunskap om sexualitetens påverkan på kropp, tanke och relationer var av betydelse för god omvårdnad. Utbildning inom sexologi borde därför ingå som en naturlig del i sjuksköterskans grundutbildning. Samtidigt behövdes mer forskning inom området. Det fanns även behov av samtalsgrupper för patienter och deras partner då tankar och funderingar kring den nya livssituationen var vanliga.</p>

<p>Smärta är ett vanligt men osynligt problem efter stroke och utgör i många fall ett hinder för dagliga aktiviteter och påverkar personens livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters livsförändring efter stroke med tonvikt på smärta och livskvalitet. Arbetet baserades på 11 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, vilka återfanns genom litteratursökning i referensdatabaserna Pub Med och Cinahl. Urvalet styrdes av syftet och begränsades till att omfatta strokedrabbade personer med smärta, deras uppfattning om livskvaliteten samt hantering av sjukdomens följder. Analys av data gjordes enligt innehållsanalys där två kategorier och nio subkategorier framkom. Resultatet visade att smärta efter stroke förekom i tre former. Smärttillstånden hanterades genom att försöka lindra eller undvika situationer som framkallade smärta. Stroke innebar en förändring av kroppens fysiska funktioner. Anpassning till den nya livssituationen skedde utifrån personens egenskaper och förmåga att använda copingstrategier. Livsförändringen för den drabbade var omfattande och det var svårt att förstå för närstående och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att sjuksköterskan visar respekt och förståelse för den strokedrabbades smärta genom att ge omvårdnad och information samt smärtlindring.</p>

<p>Bröstcancer är den i Sverige vanligaste cancerformen hos kvinnor och omkring en av tio kvinnor kommer att drabbas någon gång i livet. Vissa kvinnor är tvungna att göra en mastektomi till följd av bröstcancern och kan då välja att göra en bröstrekonstruktion, som har till syfte att återställa upplevelsen av normalitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser i samband med att ha genomgått bröstrekonstruktion. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fem kategorier: behov av information, där majoriteten av kvinnorna inte upplevde behovet som tillfredställt, behov av stöd, då kvinnorna fick stöd från både familj, vänner och kvinnor som varit i en liknande situation. Kategorin livskvalitet innefattar både skäl att genomgå en rekonstruktion och hur livet blev efter rekonstruktionen samt varför ånger kan uppstå. Den femte kategorin beskrev skillnader mellan äldre och yngres upplevelser, där det framkom att yngre kvinnor bekymrade sig mer för sin kroppsuppfattning än äldre kvinnor. Vidare forskning behövs kring om kvinnor ska erbjudas psykologhjälp i samband med valet om rekonstruktion ska genomföras eller inte.</p>

<p>Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.</p>

<p>Syfte: syftet med den här studien var att beskriva hur omvårdnaden ska utformas av sjuksköterskan för att patienter med hjärtsvikt skall uppleva en tillfredsställande livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studiens huvudresultat visade att när patienter fick någon form av utökat stöd från sjuksköterskor, i samråd med läkare, med tätare kontakter, utökad patientutbildning, telefonuppföljning och information genom dataprogram ledde det till en högre livskvalitet hos patienterna. Det ledde även till en förbättring av symtomkontroll och egenvårdförmåga. Det påvisades inte i studier någon större skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelse av livskvalitet. Men kvinnor upplevde en högre sjukdomsgrad och en försämring av livskvaliteten i de fysiska dimensionerna. Männen upplevde bättre livskvalitet vid lägre grad av depression. Sjuksköterskor har en viktig funktion i omvårdnaden av hjärtsviktspatienter. En kompetent sjuksköterska inom hjärtsviktsvård bör ha god kunskap om sjukdomen, förståelse för patientens situation och tid för patientundervisning.</p>

No description available.

<p>Addiction has been a problem for centuries. However, it wasn`t until the 1930s that research in this field was conducted systematically. At that time, the main focus was the wife of the alcoholic. Thirty years later the first stress-theories evolved. The theories showed that the husband´s drinking triggered the wife´s stress. During the next decade, the effect of alcohol-/ drug abuse on family and relatives, was studied, as well as the different ways in which they coped with these stressfull situations. The current study sheds light upon the thought and experiences of the adult children of addicts, with a focus on conceptions of quality-of-life. The thesis is based on a qualitative study conducted by interviewing individuals who had grown up in families where adults had addiction problems. The results show that the respondents are progressing to a higher quality-of-life. Still, there is more quality-of-life to achieve. It is also important to highlight the situation of children, and adult child perspectives in society - not just those of individuals who have an addiction</p>

<p>Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers. The treatment made it harder for the adolecents to be with their friends and families in their home environment due to all the time they had to spend in the hospital. This created a feeling of isolation and helplessness among the adolecents. The conclusion is that adolescents experience a difficult time due to their disease and treatment. Therefore it is important for the families, friends, school and care givers to be present, to listen and be supportive during their cancer trajectory.</p>

<p>This is an empirical cross-sectional study with the aim to examine the patient’s comprehension about their quality of life within two to seven years after their stem-cell transplantation with reference to physical, social, emotional, psychological and functional wellbeing and to investigate if the patient groups have disease specific problems. Differences in quality of life between men and women and also between allogeneic and stem cell transplantation with an unrelated donor (URD) were studied. The measurement Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT) and the bone marrow transplant subscale (BMT) is a 49 item, valid and reliable measure that was used. The questionnaire was answered by 43 of 47 patients (91%).</p><p>There is a significant difference between men and women in physical, social and functional wellbeing. Women have a higher score in quality of life. Between allogeneic and URD transplantation there is a significant difference in some items. About 49 % of all patients had side effects after the stem cell transplantation. Of the whole group, 86 % measured a high score for emotional support from their family in the section about social wellbeing. Based on this study there is a need to modify the information to men and women respectively because of the significant differences in quality of life for these groups.  Measuring quality of life ought to be continuous before, during and after the process of stem cell transplantation. It is important for nurses to identify patients who are in need of support, to be able to give good nursing in both inpatients and outpatients.</p><p> </p><p>Keyword: “Health” “Quality of Life” “Allogeneic stem cell transplantation” “Leukaemia”</p>