Syfte: syftet med den här studien var att beskriva hur omvårdnaden ska utformas av sjuksköterskan för att patienter med hjärtsvikt skall uppleva en tillfredsställande livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studiens huvudresultat visade att när patienter fick någon form av utökat stöd från sjuksköterskor, i samråd med läkare, med tätare kontakter, utökad patientutbildning, telefonuppföljning och information genom dataprogram ledde det till en högre livskvalitet hos patienterna. Det ledde även till en förbättring av symtomkontroll och egenvårdförmåga. Det påvisades inte i studier någon större skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelse av livskvalitet. Men kvinnor upplevde en högre sjukdomsgrad och en försämring av livskvaliteten i de fysiska dimensionerna. Männen upplevde bättre livskvalitet vid lägre grad av depression. Sjuksköterskor har en viktig funktion i omvårdnaden av hjärtsviktspatienter. En kompetent sjuksköterska inom hjärtsviktsvård bör ha god kunskap om sjukdomen, förståelse för patientens situation och tid för patientundervisning.

Bröstcancer är den i Sverige vanligaste cancerformen hos kvinnor och omkring en av tio kvinnor kommer att drabbas någon gång i livet. Vissa kvinnor är tvungna att göra en mastektomi till följd av bröstcancern och kan då välja att göra en bröstrekonstruktion, som har till syfte att återställa upplevelsen av normalitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser i samband med att ha genomgått bröstrekonstruktion. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fem kategorier: behov av information, där majoriteten av kvinnorna inte upplevde behovet som tillfredställt, behov av stöd, då kvinnorna fick stöd från både familj, vänner och kvinnor som varit i en liknande situation. Kategorin livskvalitet innefattar både skäl att genomgå en rekonstruktion och hur livet blev efter rekonstruktionen samt varför ånger kan uppstå. Den femte kategorin beskrev skillnader mellan äldre och yngres upplevelser, där det framkom att yngre kvinnor bekymrade sig mer för sin kroppsuppfattning än äldre kvinnor. Vidare forskning behövs kring om kvinnor ska erbjudas psykologhjälp i samband med valet om rekonstruktion ska genomföras eller inte.

Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.

Smärta är ett vanligt men osynligt problem efter stroke och utgör i många fall ett hinder för dagliga aktiviteter och påverkar personens livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters livsförändring efter stroke med tonvikt på smärta och livskvalitet. Arbetet baserades på 11 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, vilka återfanns genom litteratursökning i referensdatabaserna Pub Med och Cinahl. Urvalet styrdes av syftet och begränsades till att omfatta strokedrabbade personer med smärta, deras uppfattning om livskvaliteten samt hantering av sjukdomens följder. Analys av data gjordes enligt innehållsanalys där två kategorier och nio subkategorier framkom. Resultatet visade att smärta efter stroke förekom i tre former. Smärttillstånden hanterades genom att försöka lindra eller undvika situationer som framkallade smärta. Stroke innebar en förändring av kroppens fysiska funktioner. Anpassning till den nya livssituationen skedde utifrån personens egenskaper och förmåga att använda copingstrategier. Livsförändringen för den drabbade var omfattande och det var svårt att förstå för närstående och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att sjuksköterskan visar respekt och förståelse för den strokedrabbades smärta genom att ge omvårdnad och information samt smärtlindring.

No description available.

Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers. The treatment made it harder for the adolecents to be with their friends and families in their home environment due to all the time they had to spend in the hospital. This created a feeling of isolation and helplessness among the adolecents. The conclusion is that adolescents experience a difficult time due to their disease and treatment. Therefore it is important for the families, friends, school and care givers to be present, to listen and be supportive during their cancer trajectory.

Addiction has been a problem for centuries. However, it wasn`t until the 1930s that research in this field was conducted systematically. At that time, the main focus was the wife of the alcoholic. Thirty years later the first stress-theories evolved. The theories showed that the husband´s drinking triggered the wife´s stress. During the next decade, the effect of alcohol-/ drug abuse on family and relatives, was studied, as well as the different ways in which they coped with these stressfull situations. The current study sheds light upon the thought and experiences of the adult children of addicts, with a focus on conceptions of quality-of-life. The thesis is based on a qualitative study conducted by interviewing individuals who had grown up in families where adults had addiction problems. The results show that the respondents are progressing to a higher quality-of-life. Still, there is more quality-of-life to achieve. It is also important to highlight the situation of children, and adult child perspectives in society - not just those of individuals who have an addiction

Statistikfrån 2012 visade att 346 679 personer i Sverige har sjukdomen diabetes, detta omfattar cirka 4% av befolkningen och av dessa har cirka 50 000 personer diabetes typ 1. Forskning har visat att diabetiker har lägre livskvalitet än övrig befolkning. Livskvaliteten påverkas av fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd, grad av självständighet och sociala relationer. Tonåringar med diabetes typ 1 upplever sig annorlunda jämfört med sina vänner och det är betydelsefullt att identifiera faktorer som påverkar livskvaliteten. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av studien visar att HbA1c, psykiskt välbefinnande, närstående, behandling och kontroll av sjukdomen påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1. För att kunna hjälpa tonåringar att höja livskvaliteten är det av stor betydelse att identifiera de faktorer som påverkar livskvaliteten. Vidare forskning bör fokusera på evidens för hur de faktorer som påverkar livskvaliteten kan påverkas.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. Både diagnosen och medicinen påverkar barnen på flera olika sätt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domäner (WHOQOL) hos barn som är medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg. Barn som har ADHD skattar livskvalitet lägre än barn utan ADHD. Medicin hjälpte barnen till bättre koncentration, fokus och minnet förbättrades, vilket påverkade barnens livskvalitet. Barnens humör blev stabilare med medicin och då underlättades sociala relationer. En kombination av medicinsk behandling och andra stödåtgärder minskade ADHD symtomen, vilket förbättrade livskvaliteten hos barnen. Fortsatt forskning behövs om hur sjuksköterskan och vårdverksamheten kan stötta och handleda barn med ADHD för att underlätta deras vardag. Utbildning bör ges till sjuksköterskan för att öka kunskapen om vilka behov ett barn med ADHD har.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och påverkar både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Kirurgi är en vanlig behandling för att avlägsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hälsan hos kvinnor från olika kulturer som genomgått en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som användes var litteraturstudie där 15 artiklar från databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att kvinnor som väljer att genomgå rekonstruktion har sämre självkänsla och kroppsbild före operationen än kvinnor som avstår från rekonstruktion. Kvinnorna har också valt operationen för att öka livskvaliteten. Att belysa är att rekonstruktionen ökade kvinnornas psykosociala hälsa och livskvalitet. Kvinnor som inte valde rekonstruktion hade en sämre tillfredsställelse med sina bröst och upplevde asymmetri. Många kvinnor valde att göra en fördröjd rekonstruktionav den anledningen. Det fanns en skillnad på kvinnor från Östasien där majoriteten valde att inte genomgå en rekonstruktion. De ansåg att överlevnaden var viktigare än utseendet och kirurgens åsikt påverkade valet. Det fanns ingen skillnad mellan resterande världsdelar beträffande valet att genomgå rekonstruktion, hur deras livskvalitet och psykosociala hälsa var efteroperation. Slutsats är att rekonstruktionen ökade kvinnornas psykosociala hälsa och livskvalitet. Kvinnor som inte valde rekonstruktion hade en sämre tillfredsställelse med sina bröst och upplevde asymmetri. Det är viktigt att kunna förstå skillnader och likheterhos kvinnor från olika kulturer, däremot måste vården individualiseras och se varje patient för sig. / Breast cancer is the most common cancer among women worldwide and it affects both the physical and the mental health. The most common treatment is surgery to remove the tumor from the breasts. The aim of the study was to determine the quality of life and psychosocial health of women from different culture that have undergone breast reconstructive surgery. The method used was a literary survey where a total of fifteen articles were used. The databaseused was PubMed. The result showed that a majority of women with low self esteem choose reconstructive surgery to enhance their quality of life and increase their self esteem and psychosocial health. Women who did not choose to undergo reconstruction surgery had a lower satisfaction with the appearance of their breasts and experienced asymmetry. Many women chose to do a delayed reconstruction for that reason. There was a difference of opinion for the women from East Asia where the majority chose not to undergo reconstruction surgery. They found that survival was more important than appearance of their breasts. The surgeon's opinion also affected their choices. The choice to undergo reconstruction was not different in the remaining countries. There was no difference in quality of life and psychosocial health after surgery in the remaining countries. The conclusion is that women who choose to undergo reconstruction had a better self esteem and psychosocial health after surgery. Women who did not choose to undergo reconstructive surgery had a lower satisfaction with the appearance of their breasts and experienced asymmetry. It is important to understand the similarities and differences between different cultures, but also individualize the care we give to each person.