Introduktion: Antalet personer med demenssjukdom ökar, samtidigt vårdas idag majoriteten av dessa av anhöriga i sina hem. Demenssjukdom är en komplex sjukdom som kan komma att påverka anhörigvårdarens upplevelse av sin livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom i hemmiljö. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Databassökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, totalt fanns 12 artiklar som svarade på syftet. Dessa kvalitetsgranskades och lästes sedan enskilt och gemensamt. Analysen delade in artiklarnas innehåll i underkategorier och huvudkategorier som utgjorde studiens resultat. Resultat: Utifrån artiklarnas resultat framträdde sex huvudkategorier, dessa var: Ohälsans betydelse, Hälsoattributens betydelse, Omgivningen och vardagens betydelse, Biologiska förutsättningars betydelse, Det mottagna stödets betydelse och Personen med demenssjukdoms betydelse. Underkategorierna som bildade huvudkategorierna utgjorde faktorer som påverkade anhörigvårdarens livskvalitet. Slutsats: Livskvaliteten hos de anhöriga kan påverkas av olika faktorer dessa kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till i sitt stödjande arbete.

Introduktion: Epilepsi är en vanlig sjukdom som medför konsekvenser och påverkar det vardagliga livet för många personer. Arbetet med att främja livskvalitet är en grundläggande komponent i omvårdnaden av personer med epilepsi och kunskap om vad som påverkar livskvaliteten är nödvändig för sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten hos personer med epilepsi. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Data samlades in genom systematiska sökningar i de vetenskapliga databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Urvalsprocessen innefattade en kvalitetsgranskning och resulterade i elva artiklar, varav åtta med kvantitativ metod, en med kvalitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Vid databearbetningen framkom två huvudteman som har betydelse för livskvaliteten hor personer med epilepsi: Personens funktionalitet och sjukdomsbild samt Personens sociala tillvaro. Underteman som identifierades var Känslomässiga reaktioner och psykologiska aspekter; Anfallsfrekvens, kroppsliga symtom och behandling; Sysselsättning, fritid och samhällets attityder samt Familj, beroende av andra och stöd. Slutsats: Livskvaliteten hos personer med epilepsi är komplex och påverkas av flera olika aspekter. Livskvaliteten påverkas av känslomässiga reaktioner, sjukdomsbild, samhällets attityd, beroende av andra och tillgång till stöd.  Sjuksköterskan bör ha förståelse för på vilket sätt epilepsi påverkar livskvaliteten för att kunna erbjuda individanpassat stöd.

Ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige är urininkontinens och det medför förutom ett lidande för patienten även en stor samhällskostnad. Urininkontinens kan delas in i olika typer av läckage och det finns olika hjälpmedel och behandlingar beroende på vilken typ av urininkontinens patienten har. Att leva med urininkontinens kan leda till försämrad hälsa och ett ökat lidande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att leva med urininkontinens och metoden som används var en litteraturöversikt där nio artiklar analyserats. Resultatet mynnade ut i tre huvudteman och åtta subteman. De mest framträ-dande var rädsla, skam och isolering. Det framkom även att det fanns kulturella-, ekono-miska skillnader i hur det är att leva med urininkontinens samt olikheter mellan män och kvinnor. I diskussionen belyser författarna vikten av att som sjuksköterska se det unika i varje patients upplevelse samt vikten av att uppmärksamma anhörigas behov.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de främsta orsakerna till död världen över. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan medföra utmaning och påverka patienten på olika sätt. Återhämtningen inverkar på hur livskvaliteten upplevs. Livskvalitet definieras varierande, men det centrala i begreppet handlar om hur individen själv ser på livet, något som är gemensamt med den subjektiva livsvärlden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Tio empiriska vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter analyserades innehållet med integrerad analys.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom i resultatdelen; Påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet, Förutsättningar av betydelse för livskvalitet samt Upplevelser av behov av stöd och kunskap. Underkategorier till varje huvudkategori identifierades därefter. Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan medföra en känslomässig chock, som sedan kan övergå i andra psykiska och fysiska reaktioner. Att få stöd från vården och sin omgivning beskrivs av patienterna som väsentligt för att uppnå god livskvalitet. Kunskap, förståelse och stöd i sjukdomen har visat sig betydelsefullt för att minska orostankar samt inge trygghet, vilket leder till ökad livskvalitet.

Introduktion: Varje år drabbas 570 000 kvinnor av cervixcancer världen över, av dessa insjuknar 500 kvinnor i Sverige. Antalet sjukdomsdebuter har halverats sedan starten av screening av cellprovtagning. Den största riskfaktorn till cervixcancer är Humant Papillomvirus. Cervixcancer behandlas med kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Inom vården är livskvalitet ett centralt begrepp och sjuksköterskans roll vid omvårdnad av patienter med cancer är att främja hälsa och livskvalitet.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka påverkan på livskvaliteten hos kvinnor med cervixcancer. Metod: Litteraturstudiens har utgått från Polit och Becks (2017) niostegmetod. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Artiklarna som framkom granskades med hjälp av Polit och Becks granskningsmallar, därefter kvarstod elva artiklar som användes i litteraturstudiens resultat. Resultat: Det som visade sig ha störst påverkan på livskvaliteten var den sexuella funktionen. Kvinnorna kunde även uppleva fysiska och emotionella besvär. Det bristfälliga stödet av sjuksköterskorna visade sig kunna påverka livskvaliteten negativt och den sexuella funktionen var något som sällan togs upp. Slutsats: Slutsatsen som kunde dras efter litteraturstudiens resultat var att kvinnorna kunde uppleva en negativ påverkan på livskvaliteten på alla plan, fysiskt som psykiskt.

Medellivslängden ökar och läkemedelsanvändningen blir större. Allt fler äldre har fler än fem tabletter dagligen vilket definieras som polyfarmaci. Fler läkemedel kan öka risken för biverkningar och interaktioner. Studiens syfte är därför att belysa och kartlägga polyfarmacins påverkan på den äldre patientens livskvalitet. Livskvalitet handlar om individens upplevda hälsa och hur hälsa och lidande kan påverka den enskilda människan. För att besvara syftet har en litteraturstudie valts att göras där kvalitativa och kvantitativa studier sammanfattas och diskuteras fram till en ny slutsats. I resultatet framkom fyra teman: ”Polyfamracins påverkan på livskvaliteten hos äldre patienter”, ”Hälso -och sjukvårdens tillgänglighet”, "Ekonomisk påverkan” och ”Patientens upplevelse”. Under tema ett och två framkom även två subteman vardera. I resultatet framkommer det att polyfarmacin har en påverkan på den äldre patientens livskvalitet. Men även information och kommunikation är bristande mellan patienterna och sjukvården. Studien menar därför att polyfarmacin bör minskas för att den äldre patienten ska ha en god livskvalitet. Genom att öka kommunikation och information med exempelvis läkemedelsgenomgång kan det bidra till ökad kunskap och en minskning av läkemedelsanvändningen.

Introduktion/Bakgrund: Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna hos män och kan påverka patientens livskvalitet genom att försämra kroppsliga samt neurokognitiva funktioner. Litteraturstudien belyser hur patienter som genomgår behandling för prostatacancer upplever sin livskvalitet. Syfte: Syftet är att belysa livskvalitet hos patienter som genomgår behandling av prostatacancer. Metod: Den här litteraturstudien är utförd enligt Polit &amp; Becks (2021) nio steg. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Psychinfo. 11 peer-reviewed artiklar användes till resultatet 7 artiklar var kvantitativa och 4 var kvalitativa. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier med underkategorier: neurokognitiva förändringar, psykologisk påverkan samt sociala relationer. För patienter med behandlad prostatacancer är det vanligt att livskvaliteten sjunker. Socialt stöd, omvårdnadsåtgärder samt positivt tänkande kan höja livskvalitet hos patienter med behandlad prostatacancer Slutsats: Livskvalitet för patienter som genomgår prostatacancer kan sjunka utav konsekvenser som ångest, depression, trötthet, minnesstörningar, förändrad självkänsla, positivt tänkande, urinproblem, erektionsproblem samt familjens betydelse. / <p></p><p></p>

Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion, vilket gör att kroppens organ angrips, som i sin tur kan resultera i organsvikt. Patienter som överlevt sepsis kan uppleva komplikationer efter sjukhusvistelsen och vara i behov av fortsatt vård i hemmet. Sjuksköterskan har en central roll i att främja hälsa och en god livskvalitet hos dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva patienters livskvalitet efter sepsis. Metod: Studien utgick från granskningsprocessen enligt Rosén (2023). Artiklar söktes fram i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Dess lämplighet bestämdes sedan i enlighet med Roséns (2023) relevansgranskning samt kvalitetsgranskning enligt Forsberg och Wengström (2016). Artiklarnas innehåll analyserades utifrån likheter och skillnader, vilket resulterade i kategorier. Resultat: Resultatet utgick från 8 vetenskapliga artiklar, 2 kvalitativa och 6 kvantitativa. Resultatet delades in i olika kategorier; aktivitet i det dagliga livet, fysiska besvär, kognitiva besvär, rädsla och oro samt sociala relationer. Resultatet visade på fysiska, kognitiva, psykiska och sociala aspekter som påverkade livskvaliteten hos sepsisöverlevare. Slutsats: Patienter som överlevt sepsis står inför utmaningar efter sjukhusvistelsen och livskvaliteten hos patienteerna kunde påverkas på olika sätt. Det är av vikt att sjuksköterskan tillämpar en personcentrerad vård för att kunna bedöma varje patient och identifiera symtom som är specifika för den enskilde individen.

No description available.

Bakgrund: Mental ohälsa är ett växande hälsoproblem i dagens samhälle och framförallt ökar förekomsten av depression och ångest, vilket grundar sig i en stress att ständigt prestera efter samhällets krav. Begreppet hälsa definierades utifrån olika teorier och perspektiv med utgångspunkt i Nordenfelt, Antonovsky och Gadamers skilda teorier om begreppet hälsa, där det förklaras hur fenomenet kan uppnås på individnivå. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar mental hälsa. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes som resulterade i tre kvalitativa och tio kvantitativa artiklar som belyste fysisk aktivitet i samband med mental hälsa och som därefter kvalitetsgranskades och analyserades. Analysen utmynnade i fem kategorier; Stress, Depressiva symtom och ångest, Välbefinnande, Fysisk aktivitetsgrad och Meningsfullhet. Resultat: Resultatet visade att fysisk aktivitet i olika grader påverkade den mentala hälsan positivt och all aktivitet var till fördel för välbefinnandet. Då den mentala ohälsan ökar är det av betydelsefull vikt att få kunskap om faktorer som kan hindra denna utveckling. Genom att sjuksköterskan frambringar kunskap och delger information omkring betydelsen av fysisk aktivitet kan den mentala hälsan främjas oberoende på sjukdomstillstånd. Fysisk aktivitet kan användas som ett hälsofrämjande hjälpmedel och i förebyggande av mental ohälsa.