<p>Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jämföra resultaten med tidigare insamlade data från en normalgrupp. För att mäta den upplevda livskvaliteten användes formuläret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkäter från studenter på grundutbildningen och 115 enkäter från studenter på forskarutbildningen. Resultaten visar att både studenter på grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lägre än normalgruppen. Vidare framkom att kvinnor skattar sin livskvalitet som högre än män och att gifta och samboende skattar sin livskvalitet som högre än ogifta. Resultaten överrensstämmer med den forskning som tidigare genomförts för högskolestudenters subjektivt upplevda livskvalitet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utveckla och pröva en enkät för att mäta livskvalitet hos ungdomar samt att se på eventuella skillnader mellan kön samt mellan årskurser. Till grund för enkäten låg det psykometriska testet för vuxna individer QOLI (Quality of Life Inventory) samt barnversionen av denna som heter ”Hur jag känner för saker”. Det unika med dessa tester är att resultaten är en sammanvägning av hur en individ värderar ett speciellt område i livet med hur nöjd han eller hon är med detta område i sitt liv. Enkäten för den aktuella studien bestod av 19 item. Undersökningsdeltagarna var 213 individer mellan 14 till 19 år. Resultatet av utprövningen visar att testet uppvisar god reliabilitet med Cronbachs alfa på 0,818. Det fanns dock inga signifikanta skillnader i uppmätt livskvalitet mellan vare sig kön eller årskurser. För framtida studier rekommenderas en longitudinell studie samt jämförelser mellan kliniska och icke-kliniska grupper.</p>

Bakgrund: En ökning har skett av atopiska eksem, hösnuva och astma i slutet av 1900-talet, sjukdomarna har klassats som ett folkhälsoproblem. Det går inte att bota atopiska eksem, förebyggande behandling mot torr hud och klåda är mest effektiva sättet att hantera sjukdomen och lindra den. Atopiska eksem kan leda till försämrad livskvalité både för barnet och familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur mammor upplever att det är att ha ett barn med atopiska eksem samt hur de behandlar och lindrar barnets symtom. Syftet var ckså att beskriva vilket stöd de får från BVC-sköterskan och hur de upplever det stödet. Metod: Studien har en beskrivande design med en kvalitativ ansats. I studien har åtta mammor till barn med atopiska eksem från två förskolor intervjuats. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Huvudresultat: Analysen av intervjuerna resulterade i temat: Att ständigt vara orolig för sitt barn, analysen har också resulterat i tre kategorier som handlar om att mammorna beskrev det ständiga smörjande som ett stressmoment. Mammorna undvek kemikalier i vardagen som de trodde kunde påverka barnens känsliga hy. Mammorna kände sig dåliga som förälder då de inte kunde bota barnens atopiska eksem. Mammorna tyckte att BVC-sköterskans bemötande var bra, men att de inte fick tillräckligt stöd med atopiska eksemet hos barnen. Slutsatser: Atopiska eksem påverkar barn och familjers livssituation, barnet och familjen blir påminda om eksemet igenom det ständiga klådan, sömnlösa nätter och föräldrarnas ständiga oro över barnet. Mammorna tyckte att BVC-sköterskans stöd inte var tillräckligt.

Åldersrelaterad makuladegeneration är den vanligaste orsaken till uttalad synnedsättning hos äldre i västvärlden. Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med syfte att beskriva upplevelsen av att leva med synnedsättning hos personer med AMD. Sju kategorier trädde fram: Behov av stöd och information, Förlust av självständighet, Utmaningar i vardagen, Anpassadestrategier, Påverkan på sociala livet, Rädsla och osäkerhet och Acceptans och hopp. Det visade sig att de upplevde en osäkerhet i förhållandet med hälso- och sjukvården då de kände att de inte fick tillräcklig information för att klara av sin situation. Minskad självständighet relaterat till ett ökat hjälpbehov var vanligt och att förlora möjligheten att köra bil var en viktig faktor i förlusten avsjälvständighet. AMD begränsade individens vardag på många nivåer och därmed även deras sociala aktiviteter och möjligheten att ta hand om sig själva och andra. Flera skapade olika strategier för att klara av vardagssysslor. Utmaningarna för dessa patienter ledde till en mångfald av emotionella reaktioner, många accepterade sin situation men levde ändå med en alltid närvarande rädsla för ytterligare försämring av synen. En tredjedel visade på depressiva symptom. Hälso- och sjukvården bör identifiera individers förmåga att kunna delta i aktiviteter som de tycker om, med hjälp av den informationen kan hälso- och sjukvården få ett hjälpmedel till att finna personer med risk för depression. Det är av vikt att hälso- och sjukvården fångar upp dessa individer för att kunna erbjuda dem hjälpmedel och stöd för att klara sin vardag.

Introduktion: Enteral nutrition är en ökande behandlingsform inom den svenska sjukvården som berör både landsting och kommun. Behandling med enteral nutrition kan påverka patienters fysiska, psykiska och sociala upplevelser samt deras livskvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av att leva med enteral nutrition samt deras upplevda livskvalitet. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Databassökningen genomfördes i CINAHL och PubMed där totalt tio artiklar identifierades som svarade på syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades induktivt. Resultat: Redovisades utifrån följande fyra teman: Vikten av socialt stöd samt betydelsen av relationer, Angelägenheten av information, Begränsningar och praktiska problem samt Oro och kluvenhet. Slutsats: Upplevelsen av stöd, information och hantering av praktiska problem relaterat till enteral nutrition har betydelse för patienternas livskvalitet. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att tillgodose patienterna med omfattande information och stöd för att de ska uppleva en tryggare och mer lätthanterlig vardag.

Introduktion: I Sverige är det årligen närmare 30,000 personer som drabbas av en stroke och därför ses diagnosen som en av våra stora folksjukdomar. Efter att ha drabbats av en sjukdom är upplevelsen av hälsa något som påverkar en persons hela tillvaro. Den fysiska, psykiska och sociala upplevelsen av livskvalitet påverkas av sjukdomar och behandlingar som bedöms inom hälso- och sjukvården med livskvalitetsinstrument. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet efter en stroke. Metod: Litteraturstudien följer Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Källmaterialet inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Källmaterialet för denna litteraturstudie utgörs av fem kvalitativa och sju kvantitativa artiklar som presenteras i bilaga 1. Resultatet: Resultatet redovisas både i figur och i text. De två huvudtemana: Begränsad och Beroende och Mental omställning visar tillsammans med de fyra temana på patienters upplevelser av livskvalitet efter en stroke. Slutsats: Kvinnor och män upplever sig ofta beroende och begränsade efter sin stroke relaterat till en sänkt personlig-ADL och brist på mental energi. Kvinnor har jämfört med män oftare ett försämrat utfall efter stroke. Detta begränsar deras dagliga liv och ger dem en sänkt livskvalitet.

Sammanfattning Bakgrund: Enligt statistik från Socialstyrelsen är bröstcancer den näst vanligaste cancertypen i Sverige. Bröstcancer kan vara påfrestande fysiskt samt psykiskt och den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av individuella faktorer. Syfte: Att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos kvinnor som genomgått bröstcancerbehandling. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt, som är grundad på 5 kvantitativa artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna MedLine samt Cinahl, samt manuellt under våren 2017, och artiklarna analyserades utifrån Fribergs femstegsmetod. Resultat: Efter analysering av de inkluderade artiklarna utvanns tre huvudkategorier och sex underkategorier: fysiskt välmående (fysiska biverkningar samt fysisk aktivitet), psykiskt välmående (ångest och depression samt negativa tankar och oro) samt socialt välmående (utseende och sexualitet samt ekonomi). Slutsats: Det är ett stort antal faktorer som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos kvinnor med bröstcancer. Sjuksköterskor bör vara medvetna om de förändringar som kan ske gällande den vårdsökande personens hälsorelaterade livskvalitet vid en livsomvälvande sjukdomsdiagnos. / Summary Background: Breast cancer is the second most common cancer type in Sweden, according to statistic from the National Board of Health and Welfare. Breast cancer can be strenuous both physically and phycologically and the health-related quality of life can be affected by individual factors. Aim of the study: To describe the health-related quality of life among women who have been treated for breast cancer. Method: A literature overview was conducted, and 5 quantitative articles was used. Searches was made manually and in the databases Cinahl and MedLine in the spring of 2017, and data was analyzed with Friberg´s five steps method. Results: The analysis of the included articles resulted in three main categories and six subcategories: physical wellbeing (physical side effects and physical activity), psychological wellbeing (anxiety and depression and negative thoughts and worry), and social wellbeing (body image and sexuality and economy). Conclusion: Several factors affect the health-related quality of life for women with diagnosed breast cancer. These factors are affecting patients individually, and it is important that nurses are aware of these factors and how they affect each patient.

Bakgrund: I Sverige är det cirka 53 000 personer som lever med pacemaker. Att vara beroende av pacemaker kan ha stor inverkan på personens liv. Sjuksköterskan har som roll att ge personcentrerad omvårdnad genom att se till varje individs egna upplevelser av hälsa och ohälsa. Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) är ett omfattande begrepp som beskriver upplevt välbefinnande fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Var att beskriva om och på vilket sätt det dagliga livet påverkas av att leva med pacemaker. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativa och kvalitativa artiklar har sammanställts utifrån deduktiv ansats. Begreppet HRQoL har använts som teoretisk referensram. Det har gjorts artikelsökningar i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Det resulterade i åtta artiklar som analyserades utifrån Elo och Kyngäs innehållsanalys. Resultat: HRQoL förbättrades efter att personer fått pacemaker inopererad. Personer mötte fysiska, psykiska och sociala utmaningar, men pacemakern upplevdes som något positivt då de fått en livsräddande behandling. Slutsats: Att leva med pacemaker är en komplex och individuell upplevelse som kan påverka det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att informera, undervisa, stötta och bemöta dessa personers upplevelser.

Bakgrund: I litteraturen finns smärta, livskvalitet och arbetsåtergång beskrivet och utvärderat i nära anslutning till avslutad multimodal rehabilitering (MMR). Det saknas dock långtidsuppföljningar på mer än två år på patienter som genomgått MMR.Metod: Data om smärta (numerisk skala), livskvalitet (EuroQol 5 Dimensions (EQ5D)), aktivitetsbegränsning p.g.a. smärta (Multidimensional Pain Inventory (MPI)) och arbetsåtergång samlades in från frågeformulär. Datan jämfördes med insamlad data före MMR och efter MMR fyra år tillbaka i tiden för att undersöka om det förelåg skillnader. Datan analyserades med Wilcoxons tecken-rangtest och Chi2.Resultat: Undersökningsgruppen bestod av 31 personer. Resultatet visade statistiskt signifikanta skillnader i smärta och livskvalitet efter genomgången multimodal rehabilitering och även fyra år senare p&lt;0,033. Det förelåg ingen signifikant skillnad i Delskala 3 MPI som mäter kontroll. I de övriga delskalorna som mäter minskad smärta, minskning av hur smärtan inverkar och minskning av känslomässig obalans visade statistisk signifikans direkt efter och fyra år efter avslutad MMR p&lt;0,001.Konklusion: Resultatet i studien visade att det förelåg statistiskt signifikanta skillnader i minskad smärta och ökad livskvalitet hos en grupp deltagare med långvarig ryggsmärta direkt efter avslutad MMR2 och även fyra år senare. Trots att deltagarna upplever minskad smärta och ökad livskvalitet upplever de inte att de har kontroll över sitt liv, problem, värk och stressade situationer.

Introduktion: Coronar arteriell bypass-operation (CABG) är en stor operation som ofta innebär större livsstilsförändringar för patienten. Sjuksköterskan behöver vara medveten om de delar i livskvaliteten som påverkas efter CABG för att kunna förebygga eventuella försämringar i livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos patienter som genomgått coronar arteriell bypass-operation. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit &amp; Becks niostegsmodell. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en urvalsprocess och kvalitetsgranskning. Vid slutförd granskning återstod 10 artiklar där två huvudteman växte fram. Resultat: Resultatet redovisades i två huvudteman med tillhörande underteman. Det första huvudtemat var Patientens funktionalitet med undertemana Förekomst eller frånvaro av kroppsliga symtom och Känslor, ångest och depression. Det andra huvudtemat var Patientens sociala tillvaro med undertemana Stöd och förtroende och Socioekonomisk status. Slutsats: Många patienter upplevde en förbättring i livskvaliteten. Patienternas livskvalitet innan operationen hade betydelse för hur livskvaliteten blev efter. Sjuksköterskan behöver fokusera på att patienten får tillräckligt med information och stöd innan och efter operationen för att patienten inte ska ha orealistiska förväntningar av hur livskvaliteten kommer att bli efter operationen.