<p>Fobier begränsar, mer eller mindre, många barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. Många undersökningar inom området använder retrospektiva data ofta 20 år eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshändelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jämfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste året i många fall varit med om signifikant fler livshändelser jämfört med den fobiska gruppen (n = 98). Detta kan bero på att de med specifik fobi begränsar sina liv. Det andra syftet med studien var att ta reda på om barns livskvalité påverkas av antalet negativa livshändelser de varit med om. Resultatet visade att för flickor fanns det en signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet (r = -0.32). För pojkar fanns det ingen signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet.</p>

No description available.

<p>På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.</p>

<p>Bakgrund: Vid allvarlig njursvikt är dialys är ett tillvägagångssätt för behandling och används för att avlägsna vatten, giftiga ämnen och slaggprodukter från kroppen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom innebär en omfattande livsstilsförändring som kan ha inverkan på upplevelsen av livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patientens livskvalitet påverkas av att genomgå dialys. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades. En manifest innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier bildades. Resultat: Patienterna upplevde att dialysbehandlingen begränsade dem i deras dagliga liv och medförde många negativa faktorer. Patienter som genomgick hemodialys skattade överlag en lägre livskvalitet än patienter som behandlas med peritonealdialys. Diskussion: För att underlätta dialyspatienters upplevelse av sin livskvalitet är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dem och inte bara ser till deras fysiologiska brister. Sjuksköterskan måste visa att hon är närvarande under hela vårdsituationen, även de psykologiska delarna av patienternas upplevelse. Slutsats: Forskningen kring sjuksköterskans bemötande och patienternas behov av stöd bör fortsätta för att man ska kunna förbättra dessa patienters upplevelse av sin livskvalitet.</p>

<p>Övervikt är ett stort problem i världen idag och man talar om en fetma epidemi inom WHO. Vårt ätbeteende har idag förändrats på grund av den tillgång på mat som finns. Idag beräknas ca 2,7 miljoner svenskar lida av övervikt och 140 000 vuxna av extrem fetma med ett BMI över 40. För vissa av dessa är en överviktsoperation det enda som återstår att prova efter att sedvanliga metoder misslyckats. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvalitet en tid efter överviktsoperation. Litteraturstudien är baserad på 14 artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har granskats, kvalitetsbedömts och omfattar både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet har kategoriserats i fyra kategorier som belyser livskvalitet efter överviktsoperation; Fysiskt och psykiskt välbefinnande, vikt, mat och komplikationer, arbete och sexualitet samt hälsorelaterad livskvalitet. Man kan se att 80-90 procent av dem som genomgått en överviktsoperation fick en upplevd ökad livskvalitet och ett ökat välbefinnande trots att vissa drabbas av komplikationer som följd av operationen. Efter att resultatet sammanställts för den här studien kan det konstateras att livskvaliteten förbättras av att vara överviktsopererad i samtliga studier.</p>

No description available.

<p><em>Bakgrund</em>: när ett barn får diabetes ställs det ganska mycket krav på föräldrarna och sjukdomens inverkan på livskvaliteten kan vara enorm. För att kunna se de anhörigas olika perspektiv på saker och ting krävs ett bekräftande av dessa människors livsvärld. Att deras erfarenheter av världen kommer fram är väldigt viktigt för en helhetsförståelse av deras liv. <em>Syfte</em>: syftet var att belysa hur föräldrar upplever att det är att leva med ett barn med diabetes. <em>Metod</em>: metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där ett bibliografiskt sökningssätt användes för att hitta relevanta artiklar på området. <em>Resultat</em>: att vårda sitt sjuka barn upplevdes som en väldigt ansträngande och påfrestande situation. Att få stöd av anhöriga och vänner i behandlingen av sitt barns sjukdom sågs som något positivt och kunde hjälpa föräldrarna i deras strävan efter en bra livskvalitet. <em>Diskussion</em>: Att det behövs mer stöd för dessa föräldrar kan enligt resultatet ses som ett faktum. Föräldrarna behövde mer information från vårdgivare om deras barn i ett tidigt stadium av deras föräldraskap och föräldrarna behövde mer kunskaper om deras barns sjukdom. <em>Slutsats</em>: genom att lyssna till dessa människors upplevelser så kan sjuksköterskan får en bättre förståelse och bättre resurser kan sättas in för dessa människor.</p>

<p> </p><p><strong>Bakgrund</strong> Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. <strong>Syfte</strong> Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. <strong>Metod </strong>En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. <strong>Resultat </strong>Tre kategorier framträdde: det sociala livet, psykisk ohälsa och sömnproblematik. Det sociala livet innehåller tre underkategorier: begränsningar, psykiska påfrestningar och beroende. Resultatet visade att patienterna upplevde många begränsningar i sitt liv och ofta led av psykisk ohälsa och sömnproblematik. <strong>Diskussion </strong>Patienter som genomgick hemodialysbehandling upplevde en låg livskvalitet och kände sig frihetsberövade. De uppfattade dialysmaskinen som en livlina. <strong>Slutsats </strong>Hemodialyspatienter hade generellt låg livskvalitet. Nya strategier för att hjälpa dessa patienter att uppnå en högre livskvalitet borde utformas.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats är uppdelad i två delstudier där syftet med delstudie ett var att utarbeta ett tinnitusspecifikt självskattningsformulär för acceptans, samt undersöka dess psykometriska egenskaper, normer och faktorstruktur. Syftet med delstudie två var att bland tinnituspatienter undersöka det prediktiva värdet av acceptans avseende senare tinnitusbesvär och livskvalitet, när man kontrollerar för depression och ångest. Detta då acceptans i en rad studier visat sig vara relaterat till ett antal mått på livskvalitet, psykopatologi, stress, smärta, jobbprestation och negativ affektivitet (Hayes, Luoma et al., 2006).</p><p>Delstudie två var en longitudinell korrelationsstudie med ett tidsintervall på 7 månader. Deltagarna i studierna var tinnituspatienter från Öronmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping och uppgick i delstudie ett till 77 personer och i delstudie två till 47.</p><p>Resultaten i delstudie ett visar att ett tinnitusspecifikt acceptansmått kunde utarbetas med adekvat frekvensdistribution samt god intern konsistens och test-retest reliabilitet. Detta acceptansmått har två faktorer där den första är activity engagement och den andra är tinnitus willingness.</p><p>Resultaten i delstudie två visar att såväl specifik som generell acceptans har ett starkt signifikant samband med senare tinnitusbesvär och ett måttligt signifikant samband med senare livskvalitet. Vid partiell korrelationsanalys och multipla regressioner visar det sig dock att utfallsvariablernas baslinjevärden är de mått som bäst predicerar utfallet vid uppföljningen. Slutsatsen blir att acceptans prediktiva förklaringsvärde avseende tinnitusbesvär och livskvalitet försvinner när baslinjevärden på dessa utfallsvariabler tas med i beräkningen.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen medför bördor för anhöriga. Anhöriga får göra uppoffringar på sitt eget liv och många faktorer i livskvaliteten påverkas.<strong> Syfte: </strong>Syftet är att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigas livskvalitet när en familjemedlem har Alzheimers sjukdom.</p><p><strong>Metod: </strong>Sökorden var Alzheimers sjukdom, anhöriga och livskvalitet och sökningen utgick från tre databaser. Studien är litteraturbaserad och grundad på nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. <strong> Resultat: </strong>Fyra teman inspirerade av Naess (1987) definition av livskvalitet; Att vara aktiv, Att ha bra relationer med andra människor, Att ha bra självkänsla och Att ha grundkänsla av lycka utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att ta hand om en familjemedlem med Alzheimers sjukdom hjälpte anhöriga att uppskatta vad som var viktigt i livet men anhöriga blev också isolerade och nästan hälften av alla anhöriga visade tecken på depression. <strong>Slutsats: </strong>För att underlätta anhörigas situation krävs det mer stöd, hjälp och utbildning om Alzheimers sjukdom.</p>