Äldre personer med åldersrelaterad makuladegeneration står inför många utmaningar och svårigheter i sin vardag, både praktiskt, socialt och emotionellt. Syftet med studien var att belysa äldre personers upplevelser av dagligt liv med synnedsättning orsakad av åldersrelaterad makuladegeneration. Studien var en kvalitativ intervjustudie där kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Kategorierna som kom fram var: behov av stöd och anpassning, förlust och saknad, frustration och sociala svårigheter. Deltagarna i studien upplevde ett behov av stöd från familj och vänner samt olika hjälpmedel för att klara sin vardag. De upplevde en saknad av att inte längre kunna utföra fritidsaktiviteter eller sysselsättningar. Frustration upplevdes i samband med praktiska göromål, som blev svårhanterliga och tidskrävande likväl som frustration över de missförstånd, som synnedsättningen kunde föra med sig i sociala situationer. Upplevelser relaterat till socialt umgänge var en känsla av social isolering då det var svårt att uppfatta ansikten samt ansiktsuttryck. Holistisk omvårdnad är därför nödvändig i mötet med personer som har AMD samt deras anhöriga, eftersom det krävs olika omvårdnadsåtgärder för underlätta vardagslivet samt främja en bättre livskvalitet. Resultatet kan användas för att utveckla metoder med syfte att tidigt identifiera de olika behov människor med AMD har, med syfte att förebygga ohälsa, som idag förknippas med AMD. Ur ett psykosocialt perspektiv finns vinster att göra genom att insatser och förebyggande arbete, utvecklas och blir mer effektiva.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (CNS). Sjukdomen orsakar en rad olika symtom som kan ha negativ påverkan på individens dagliga liv. Idag finns cirka 18000 registrerade MS-patienter i hela Sverige. Tidigare studier visar att MS kan medföra betydande problem för patienten, anhöriga och samhället. Att leva med en kronisk och obotlig sjukdom är orsak till många ofrivilliga förändringar i det dagliga livet. När hälsan hotas, då hotas också människans livsvärld. Sjuksköterskor kan genom att uppmärksamma individers livsvärld, öka förståelse för och kunskap om patienters behov, vilket leder till en god och anpassad vård. Syftet med denna studie är att beskriva patientens upplevelse av att leva med MS. Studien är en litteraturstudie och baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar. För analys av insamlade data användes Axelssons analysmodell. Resultatet av denna studie presenteras i tre teman: ”att livet förändras”, ”att hantera livet”, samt ”att se framåt”. Sjukdomen påverkar den drabbade individen både fysiskt och psykosocialt vilket skapar förändringar samt orsakar begränsningar och svårigheter i det dagliga livet. Individer upplever att genom att få ett nytt perspektiv på livet samt genom att få kunskap om MS och förståelse för sina förmågor, kan lättare hantera sitt förändrade liv. Dessa medför att individen ser framtiden ljusare trots en kronisk sjukdom. När individer erhåller ett holistiskt synsätt istället för att koncentrera på de negativa följderna av sjukdomen då kan dessa individer leva ett bra liv. Vidare forskning om upplevelser av olika MS-symtom exempelvis den sjukliga tröttheten, sexuell dysfunktion samt användning av olika strategier kan ge ytterligare kunskap hos hälso- och sjukvårdpersonalen.

Bakgrund: I dagens samhälle lever var femte person mellan åldrarna 18 år och 75 år med långvarig smärta. I vissa delar av världen används cannabis som en del av behandlingen av långvarig smärta. Det vetenskapliga underlaget anses vara skralt och därför är det ännu inte en godkänd behandlingsmetod i Sverige Syfte: Att undersöka om det finns någon vetenskaplig evidens om att cannabis kan lindra långvarig smärta. Dessutom att undersöka hur användandet av cannabis kan påverka livskvaliteten hos personer med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvantitativa artiklar med hjälp av databaserna PubMed, PMC och Cochrane Library.  Resultat: Cannabis visade sig ha en god smärtlindrande effekt på långvarig smärta. Patienterna upplevde att smärtintensiteten minskade och flertalet av patienterna kunde minska sina opioid och antidepressions/ångestdämpande läkemedelsdoser. Behandlingen medförde vissa biverkningar men en förbättring gällande patienternas livskvalitet kunde ändå ses. Patienterna ansåg även att deras sömn, trötthet, fysiska aktivitet och humör förbättrades i samband med cannabisbehandlingen. Slutsats: Sammanfattningsvis kan resoneras att cannabis kan vara ett lämpligt behandlingsalternativ vid långvarig smärta. Behandling med cannabis kan ha en god analgetisk effekt utan att orsaka allvarliga biverkningar samtidigt som livskvaliteten förbättrades. Cannabis skulle även kunna verka som en tilläggsmedicin till dagens smärtbehandling. Dock behövs ytterligare forskning för att avgöra huruvida cannabis verkar, både kortsiktigt och långsiktigt.

Kompetensen inom hälso- och sjukvården har lett till att allt fler transplantationer utförs och njuren är det vanligaste organet som transplanteras. År 2018 utfördes 447 njurtransplantationer i Sverige, 666 personer var accepterade och stod på väntelistan för att bli njurtransplanterade. Det leder till att sjukvården får allt fler njurtransplanterade patienter att vårda. Syftet var att granska och sammanställa vårdvetenskaplig forskning som belyser patienters upplevelser av att genomgå en njurtransplantation då det berör hela patientens livsvärld. En litteraturöversikt utfördes bestående av åtta artiklar genomförda med kvalitativ ansats och två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Femton artiklar granskades och tio valdes ut för att ingå i litteraturstudien. Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Att genomgå en njurtransplantation var en omställning av livet. Förväntningar, frihet och rädsla var upplevelser som återkom. För att bemöta patienterna och ge en god omvårdnad behöver sjuksköterskan få en ökad förståelse för de förväntningar och upplevelser som patienterna erfar när de genomgått en njurtransplantation.

Bakgrund: En av tio kvinnor opererar bort sin livmoder i Sverige. Skälet till detta kan vara både maligna (icke godartade) och benigna (godartade) orsaker. Kvinnors livskvalité kan påverkas i samband med en hysterektomi, därför kan det vara viktigt att få lärdom hur kvinnors erfarenheter kan spegla livet i samband med en hysterektomi. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att genomgå en hysterektomi med fokus på livskvalité. Metod: En litteraturstudiemed kvalitativ ansats.Sökning via två databaser med fokus på omvårdnadsvetenskap. Resultatet bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet granskades med hjälp av HKR:s granskningsmall och en textanalys användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Två huvudkategorier: Den stora förändringen och sexuella sfären. Fyra underkategorier: Klar och tydlig information behövdes för att känna ett lugn, beslutet var ofta grundat på myter och emotionella känslor, livet förändrades både fysiskt och psykiskt efter operationen och förbättrad relation och samlevnad efter genomförd operation. Diskussion: Utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet diskuteras metoden i avsnittet metoddiskussion. Fyra huvudfynd gällande information, förändring, myter och kultur/etnisk skillnad presenteras i resultatdiskussionen. Begreppet livskvalité kopplas ihop i resultatdiskussionen med Bengt Brüldes teori om livskvalité. Ytterligare forskning inom området behövs för att skapa en bredare förståelse utifrån patientens perspektiv.

Bakgrund: I Sverige diagnostiserades ca 60 000 personer med cancer under år 2016 och många av dessa erhåller palliativ vård eftersom cancersjukdomen för vissa förblir obotlig. En person som insjuknar i en obotlig cancersjukdom får en förändrad livskvalitet och upplevelsen av sjukdomen varierar beroende på sjukdomsstadiet. Syfte: Syftet med den här litteraturstudie var att beskriva hur vuxna personer upplevde att det var att leva med en obotlig cancersjukdom och hur det påverkade deras livskvalitet. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundar resultatet på elva vetenskapliga artiklar framtagna via databasen MedLine via PubMed. Resultat: Resultatet visar att cancerdrabbade personer upplever förändringar i det psykiska och fysiska måendet, vilket ledde till att de socialt isolerade sig på grund av problemen och symtomen sjukdomen medför. Stöd från anhöriga samt sjukvården var betydelsefullt och viktigt. Livskvaliteten påverkades negativt hos majoriteten av personerna med en obotlig cancersjukdom. Slutsats: Personers upplever förändringar och påverkan på livskvaliteten olika under sjukdomens olika stadier och därför är det viktigt att rätt individanpassad vård bedrivs.

No description available.

Att leva med humant immunbristvirus kan innebära svårigheter för en individ. Det sociala nätverket drabbas, som kan innebära svårigheter i kontakt med anhöriga, vänner och vården. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om personersupplevelse av att leva med hiv. Närmare har författarna valt att söka svar på frågeställningar, som handlar om hur personer med hiv beskriver sin livskvalitet, anpassning till den nya livssituationen samt upplevelsen av hur de blir bemötta av andra människor. Författarna genomförde en integrerad kunskapsöversikt och i den systematiska litteratursökningen hittades 25 artiklar som granskades och analyserades. Efter analysen kunde fyra teman beskrivas i resultatet: 1) faktorer som påverkar livskvalitén där deltagare har beskrivit att optimism, religion och empowerment har påverkat deras livskvalitet, 2) hiv som vändpunkt i livet där deltagare har berättat att deras värderingar och prioriteringar har ändrats efter att ha fått hivdiagnosen, 3)stigmatisering och känsla av utanförskap kände många deltagare då de upplevde att de blev exkluderade från samhället samtidigt som vänner och familj som vände dem ryggen och uteblivet stöd från stödorganisationer samt 4) vårdpersonalens bemötande som har upplevt på olika sätt, några deltagare har upplevt att vårdpersonal har ändrat sitt bemötande när de kontaktat deltagaren medan andra har fått bra stöd från vården i deras behandling. Slutsatsen var att personer som lever med hiv upplever en bättre livskvalitet när de får stöd från närstående, omgivningen och vårdpersonal. Föreslagen intervention var att information och utbildning om hiv ges under vårdpersonalens grundutbildning samt riktade interventioner gentemot befintlig vårdpersonal.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en växande sjukdom och en orsak är att befolkningen blir alltäldre. Att leva med ett högt långvarigt blodsocker kan resultera i ett diabetesfotsår. Detkrävs mycket av både individ och vårdpersonal gällande vård och behandling för att ettdiabetesfotsår ska läka. Detta innefattar många olika professioner i teamarbeten. Densituation som en individ befinner sig i kan medföra en påverkan på livskvaliteten. Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetesfotsår uppleversin livskvalitet. Metod : Denna litteraturstudie innefattade totalt 14 kvalitativa ochkvantitativa studier som granskades och sammanställdes till ett gemensamt resultat.Resultat: Det framkom att leva med ett diabetesfotsår gav låg livskvalitet i form avbegränsningar och påfrestningar. Det liv som en gång levts byttes ut mot en tappad identitetoch ett liv i isolering. Försök av att leva fullt ut stördes då hjälpmedel var otillräckliga.Vidare framkom det att känslan av att uppleva sig som en börda var svår att hantera dåhjälp och stöd var nödvändigt. Upplevelsen av smärta visade sig vara den störstabidragande orsaken till låg upplevd livskvalitet då smärtan var svår att hantera samt attbehandla. Diskussion: Det var svårt att uppnå livskvalitet om vården enbart fokuserade påsårläkning. Det fysiska, psykiska och sociala påverkade varandra vilket leder till att vårdenmåste se och vårda hela individen i sitt sammanhang. Slutsats: Vården hos individer meddiabetesfotsår har inte anpassats efter individen vilket lett till psykisk, fysisk och socialpåverkan på individens livskvalitet. Att arbeta personcentrerat skulle kunna leda till ökadupplevd livskvalitet. / <p>Godkännnde datum: 19-11-05</p>

En stomi är en artificiell öppning i tarmarna som avsiktligt görs för att ta tarmarna på buk ytan. Olika form av stomi samt material används för att avleda kroppens rest produkter ut via en stomi vid behandling av ett antal tillstånd såsom cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar. Även om stomi räddar patientens liv skapar det också nya utmaningar och komplikationer i patientens fysiska och psykiska förhållanden och skapar begränsningar i deras sociala liv. Det behövs mer kunskap om hur det är att leva med stomi och vilka faktorer som påverkar patientens livskvalitet.