Bakgrund: Äldreboendet är en plats som utgör den boendes livsmiljö, vilket även innefattar relationer. Då vårdpersonalen är ständigt närvarande kring de äldre, blir skapandet av relationer dem emellan en följd av livet på boendet. I den transpersonella omsorgen har kommunikationen en central position, och att ta sig tid och lyssna och att lära känna varandra i den gemensamma vardagen har både ett etiskt och relationellt värde. Problem: Den relationella aspekten av berättande beskrivs sällan ur den äldres perspektiv, utan dess förtjänster relateras ofta till vårdpersonalens möjlighet att ge personcentrerad vård. Hur upplever de äldre berättande i vårdrelationen och vad upplever de att berättande tillför? Syfte: Att beskriva äldres upplevelser av berättande i vårdrelationer på äldreboende. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, baserad på kvalitativa studier. Resultaten tyder på att äldre genom att berätta om upplevelser och erfarenheter för någon som lyssnar aktivt kan uppleva känslor av stärkt identitet och gemenskap, vilket i sin tur främjar upplevelser av mening och ökad livskvalitet. Slutsatsen är att vårdpersonal genom att visa intresse och skapa utrymme för berättande i vårdrelationen har potential att främja äldres välbefinnande.

Bakgrund: Fetma är ett tillstånd som berör människor över hela världen. Många personer med fetma upplever en dålig livskvalitet vilket vidare bidrar till att försämra deras hälsa. Livskvalitet som begrepp innefattar bland annat individens subjektiva upplevelse utifrån fysiska, psykiska och samhälleliga dimensioner. Obesitaskirurgi blir aktuellt när alla andra möjliga försök till viktminskning gett magra resultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa livskvaliteten för personer med fetma under en period upp till sju år efter genomgången obesitaskirurgi. Metod: En litteraturstudie, baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes, där en manifest innehållsanalys med latenta drag låg till grund för att analysera artiklarnas resultatdelar. Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys användes som underlag. Resultat: Resultatet visade att under det första året efter operationen upplevde deltagarna att deras livskvalitet var försämrad, på grund av bland annat oönskade konsekvenser i form av långvariga följdsjukdomar, smärta, kräkningar och diarréer. Vidare uttryckte flera deltagare att det tog tid att anpassa sig till den nya kroppen och det nya jaget. Motstridiga känslor och funderingar nådde ytan, vilket ledde till att många av deltagarna utvecklade strategier i ett försök att anpassa sig till den aktuella situationen. Det sociala livet hade påverkats både positivt, som negativt. En del upplevde socialt utanförskap på grund av skamkänslor över den egna kroppen, vilket vidare härledde till att de kände sig utsatta och som mål för observationer och fördomar. För andra gav operationen mer energi och ork till att delta i sociala aktiviteter; något som resulterade i en starkare social samhörighet. Slutsats: Livskvaliteten kan bli påverkad utifrån psykiska, fysiska och sociala aspekter, beroende av den individ som berörs. Utifrån studiens resultat kan sjuksköterskan få en djupare insikt om hur livskvaliteten kan påverkas hos den individ som genomgått obesitaskirurgi. Personcentrerad omvårdnad med hämtad inspiration från livsvärldsperspektivet är en bra metod när det kommer till att möta personen i dennes livsvärld.

Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust och Stöd. Många av sjukdomens symtom är skrämmande, obehagliga och svåra för den drabbade att hantera själv. Samhällets stigmatiserande syn på psykiskt sjuka orsakar ett stort lidande för de drabbade. Förlust av sociala relationer är en av sjukdomens många konsekvenser som ofta leder till ensamhet och isolering. För att kunna acceptera och hantera sjukdomen behöver personer drabbade av schizofreni ett stort stöd från både vårdpersonal och andra personer i deras omgivning. Resultatet ger vägledning, för vårdpersonal, om faktorer som kan påverka livskvaliteten bland personer drabbade av schizofreni.

Bakgrund: Under perioden 1980 till 2014 har prevalensen av fetma i världen mer än fördubblats. Samhällets utveckling ses ha en negativ inverkan då konsumtionen av kaloririk mat har ökat samtidigt som graden av fysisk aktivitet har minskat. Fetma klassas som en folksjukdom och kan leda till följdsjukdomar som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personer med fetmas upplevelse av livskvalitet samt undersöka vilken kvalitet artiklarna hade med fokus på datainsamlingsmetod.   Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som innefattar 12 artiklar, varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats.   Huvudresultat: Fetma är ett tillstånd som setts påverka livskvalitén negativt, dessutom har en prevalensökning av psykisk ohälsa i form av ångest och depression setts. Personer med fetma upplevde oftare att de blev diskriminerade och stigmatiserade för sin vikt än normalviktiga och diskriminering påverkade deras psykiska välmående, livskvalitet och livstillfredsställelse negativt. Personer med fetma upplevde sig begränsade i sin vardag samt att deras sociala relationer påverkades negativt, bland annat i form av försämrat stöd från sin omgivning och social isolering.   Slutsatser: Forskning visar att livskvaliteten påverkas negativt hos personer med fetma. De upplever också diskriminering, stigmatisering och påverkan på sociala relationer oftare, och drabbas i större utsträckning av ångest och depressioner än normalviktiga. Genom respektfullt bemötande, förståelse och omtanke kan risken för diskriminering och stigmatisering minskas, och deras autonomi och tilltro till hälso- och sjukvården stärkas. / Background: During the period of 1980 to 2014, the global prevalence of obesity has more than doubled. The societal development is seen to have a negative influence on obesity since the consumption of caloric food has increased while the degree of physical activity has decreased. Obesity is classified as an endemic disease and can cause sequelae such as coronary-artery disease, type 2 diabetes and cancer.   Aim: The aim of the literature study was to describe obese adults' experience of quality of life and to examine the articles' quality with focus on their data collection method.   Method: A literature study with a descriptive design comprised of 12 articles, ten of which has a quantitative design and two whom have a qualitative design.   Main results: Obesity is a condition which is seen to negatively impact quality of life. A prevalence increase in psychiatric illness in the form of anxiety and depression has also been observed. Persons with obesity experienced discrimination and stigmatization more often than normal weight individuals, and discrimination negatively impacted their psychiatric well-being, quality of life and life satisfaction. They also experienced restrictions in their daily lives and a negative impact on their social relationships, including less support from their surroundings and social isolation.   Conclusions: Research shows that the quality of life is negatively affected in obese persons. They experience discrimination, stigmatization and impacted social relationships more often, and are affected in greater occurrence by anxiety and depression than those with normal weight. Through respectful treatment, understanding and consideration the risk of discrimination and stigmatization can be diminished, and their autonomy and trust for the healthcare service be strengthened.

Background: The number of elderly people in Sweden is constantly increasing. Depressive symptoms like anxiety, loss of sleep, and feelings of hopelessness are common amongst elderly people. In Sweden there is a pet in every third household. Contact with animals has been seen to increase some substances in the human body, which has led to positive effects on the human being.Aim: The aim is to describe how elderly people themselves, or by others, are described to be affected by interactions with animals, and to describe the method of selection in the scientific articles.Method: To answer the aim and the formulation of questions of this literature review, a descriptive design was used. The study was based on 13 scientific articles which were found using the databases PubMed and Cinahl.Results: Interactions with animals, regardless of species, are shown to be a positive and appreciated feature in the every-day life of elderly people. Interactions with animals led to an increase in social behavior by participants seeking contact and conversing with other people, an increase in physical activity by walking and playing with the animals, a better mood with more joy, and an increase in quality of life because the participants has had company and someone who gave meaning to their every-day life. Several different methods of selection were used in the scientific articles, and purposive sample were the most commonly practiced.Conclusion: Elderly people are positively affected by interactions with animals through an increase in social behavior, an increase in physical activity, a better mood with more joy and an increase in quality of life. The writers of this study believe that Animal Assisted Therapy seems possible to implement within the healthcare system. / Bakgrund: Antalet äldre personer i Sverige ökar ständigt. Bland äldre personer är det vanligt förekommande med depressiva symtom så som oro, sömnlöshet och känslor av hopplöshet. I vart tredje hushåll i Sverige finns minst ett husdjur, och djur har setts öka olika ämnen i kroppen som ger en positiv effekt på människan.Syfte: Syftet är att beskriva hur äldre personer själva eller av andra beskrivs påverkas av att interagera med djur samt att beskriva de vetenskapliga artiklarnas urvalsmetod.Metod: För att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar användes en deskriptiv design. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som söktes fram med hjälp av databaserna PubMed och Cinahl.Huvudresultat: Interaktioner med djur, oavsett art, har visats vara ett positivt och uppskattat inslag i vardagen. Interaktioner med djur ledde till ett ökat socialt beteende hos de äldre genom att deltagarna sökte kontakt och konverserade mer med andra människor, en ökad fysisk aktivitet genom promenader och lek med djuren, ett bättre humör med mer glädje samt en ökad livskvalitet genom att deltagarna haft sällskap av någon som gett deltagarna en mening med vardagen. I de vetenskapliga artiklarna har flera olika urvalsmetoder använts, den mest förekommande var ett ändamålsenligt urval.Slutsats: Äldre personer påverkas positivt av att interagera med djur genom ett ökat socialt beteende, en ökad fysisk aktivitet, ett bättre humör med mer glädje samt en ökad livskvalitet. Terapi med hjälp av djur verkar vara tillämpningsbart inom vården.

Livskvalitet är en subjektiv upplevelse och det är av stor vikt att sjuksköterskor är medvetna om patienters individuella upplevelse av livskvalitet. En litteraturgenomgång visar att befintlig vetenskaplig litteratur inom humanvetenskapen och vårdvetenskapen är otillräcklig i upplevelsen av jaget i relation till livskvalitet i vårdandet. Syftet med studien är att utforska begreppet livskvalitet i vårdandet. Studien genomfördes som en litteraturstudie med åtta vetenskapliga artiklar, där alla vetenskapliga artiklar var kvalitativa och belyste livskvalitet i vårdandet. I resultatet framkom det ett övergripande teman frid och frihet, med två huvudkategorier livskvalitet – jagets mening samt livskvalitet – jagets livsmening. Resultatet visar att livskvalitet i vårdandet är en omfattande del i att uppnå frid och frihet. Viktiga aspekter för att uppleva livskvalitet i vårdandet är mellanmänskliga relationer, roller, identitet, autonomi, tillfredsställelse och meningsfullhet. Utan någon eller flera av ovanstående aspekter har människan närmare till avsaknad av livskvalitet. Essensen i livskvalitet är att det är en subjektiv och individuell upplevelse som behöver belysas i samtal mellan sjuksköterskor och patienter för att gynna det goda vårdandet. För att sjuksköterskor skall kunna ordinera oberoende omvårdnadsåtgärder i relation till livskvalitet krävs evidensbaserad kunskap om patienters subjektiva upplevelse av livskvalitet

Introduktion: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en komplex sjukdom och en av de vanligaste lungsjukdomarna. KOL är den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen kräver olika typer av åtgärder och insatser från olika professioner inom primärvården. Syfte: Syftet var att beskriva vilka evidensbaserade omvårdnadsinterventioner som distriktssköterskan kan utföra för att förbättra livskvaliteten hos patienter med KOL inom primärvården. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie, som utgår från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) riktlinjer. Elva kvantitativa och tre kvalitativa studier inkluderades i resultatet. Resultat: I resultatet framkommer fyra huvudkategorier av omvårdnadsinterventioner som utbildning, fysisk aktivitet, samtal om rökning och individuella behandlingsplaner som förbättrar livskvaliteten hos patienter med KOL. I de kvantitativa studierna ses att livskvaliteten minskar sex månader efter utförd intervention. Konklusion: Flera evidensbaserade omvårdnadsinterventioner har betydelse för livskvaliteten hos patienter med KOL. Det är av vikt att delta i ett utbildningsprogram. Dessa omvårdnadsinterventioner kan implementeras till distriktssköterskan i primärvården. Om patienter med KOL kan lära sig hantera sin sjukdom på ett bra sätt kan detta på sikt minska antalet besök och sjukhusinläggningar. / Introduction: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a complex and one of the most common lung disease. COPD is the fourth leading cause of death worldwide. The disease requires different types of actions and efforts from different professions in primary care. Aim: The aim of this study was to describe the evidence-based nursing interventions a district nurse can perform to improve the quality of life in patients with COPD in primary care. Method: The study was conducted as a systematic literature study, based on the Swedish Council for medical evaluation guidelines. Eleven quantitative and three qualitative studies were included in the results. Results: The result shows four main categories of nursing interventions such as education, physical activity, smoking cessation and individual treatment plans that improve the quality of life in patients with COPD. In the quantitative studies it was seen that the quality of life decreases six months after completion of the intervention. Conclusion: Several evidence-based nursing interventions are important for quality of life in patients with COPD. It is important to participate in a pulmonary rehabilitation program. These nursing interventions can be implemented at the district nurse in primary care. If patients with COPD can learn to manage their illness in a good way, this may ultimately reduce the number of visits and hospitalizations.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Livskvalitet är ett komplext begrepp som beskriver en människas uppfattning om sin livssituation. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd till och vägleda alla typer av patienter, varpå kunskap inom detta område är betydelsefullt. Syfte: Att belysa vad som främjar livskvalitet hos vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie, där Polit och Becks niostegsmodell följdes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar, varav sju var kvantitativa, tre var kvalitativa och en var gjord med mixad metod. Fyra teman som är viktiga för en främjad livskvalitet identifierades. De var socialt stöd, upplevelse av ökad kontroll över sjukdomen, känslomässiga upplevelser och kommunikation med vårdgivare. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom kunskap om dessa områden, stödja och vägleda patienten till en främjad livskvalitet. Ökad kontroll över sjukdomen, frånvaro av hypoglykemier samt socialt stöd är exempel på sådant som leder till ökad livskvalitet.

<p>Varje år insjuknar många människor världen över i sjukdomen diabetes mellitus och antalet insjuknande per år väntas öka. Sjukdomen är i de flesta fall kronisk och för med sig flertalet komplikationer. En av dessa komplikationer är amputation av nedre extremiteter på grund av sämre blodförsörjning. Syftet med denna studie var att beskriva hur diabetespatienter upplever sin livskvalitet efter en amputation. Studien är en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit, Beck och Hungler (2005). Resultatet redovisas i tre huvudkategorier; fysisk livskvalitet, psykisk livskvalitet och social livskvalitet. Studien visar att livskvaliteten för de diabetespatienter som amputerats är lägre än för de diabetespatienter som känner sig friska men bättre än för de diabetespatienter med pågående fotsår. Livskvaliteten efter amputation påverkas av en rad olika faktorer till exempel; rörlighet, smärta, psykisk status, protesanvändande och patientens sociala nätverk.</p>