Fobier begränsar, mer eller mindre, många barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. Många undersökningar inom området använder retrospektiva data ofta 20 år eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshändelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jämfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste året i många fall varit med om signifikant fler livshändelser jämfört med den fobiska gruppen (n = 98). Detta kan bero på att de med specifik fobi begränsar sina liv. Det andra syftet med studien var att ta reda på om barns livskvalité påverkas av antalet negativa livshändelser de varit med om. Resultatet visade att för flickor fanns det en signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet (r = -0.32). För pojkar fanns det ingen signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet.

För att behandla förträngningar i hjärtats kranskärl kan både PCI och CABG användas. CABG ger en bättre symtomlindring och färre återfall jämfört med PCI men utgör en större risk för patienten. Mortaliteten i dessa grupper minskar och vikten av god hälsorelaterad livskvalitet har blivit mer betydande faktor. En sämre hälsorelaterad livskvalitet påverkar behandlingens resultat negativt. Långa väntetider har negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten, sjuksköterskans ansvar är här att ge stöd åt patienten och deras närstående samt informera patienten om vad som skall hända och varför. Den hälsorelaterade livskvaliteten är relaterad till fysisk funktion, psykisk funktion, stöd från närstående, symtom och dess konsekvenser och patientens tillgång till coopingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa och jämföra kranskärlssjuka patienters skattning av hälsorelaterad livskvalitet före och efter behandling med PCI och CABG. Information visade sig vara en påverkande faktor på den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienter drabbades av fler komplikationer efter operationen och PCI patienterna fick mer restenoser och fick göra om behandlingen. Båda behandlingsmetoderna ökade den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienterna upplevde sig ha bättre fysisk funktion än PCI patienterna. I den psykiska hälsan sågs inga skillnader mellan grupperna.

Bakgrund: när ett barn får diabetes ställs det ganska mycket krav på föräldrarna och sjukdomens inverkan på livskvaliteten kan vara enorm. För att kunna se de anhörigas olika perspektiv på saker och ting krävs ett bekräftande av dessa människors livsvärld. Att deras erfarenheter av världen kommer fram är väldigt viktigt för en helhetsförståelse av deras liv. Syfte: syftet var att belysa hur föräldrar upplever att det är att leva med ett barn med diabetes. Metod: metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där ett bibliografiskt sökningssätt användes för att hitta relevanta artiklar på området. Resultat: att vårda sitt sjuka barn upplevdes som en väldigt ansträngande och påfrestande situation. Att få stöd av anhöriga och vänner i behandlingen av sitt barns sjukdom sågs som något positivt och kunde hjälpa föräldrarna i deras strävan efter en bra livskvalitet. Diskussion: Att det behövs mer stöd för dessa föräldrar kan enligt resultatet ses som ett faktum. Föräldrarna behövde mer information från vårdgivare om deras barn i ett tidigt stadium av deras föräldraskap och föräldrarna behövde mer kunskaper om deras barns sjukdom. Slutsats: genom att lyssna till dessa människors upplevelser så kan sjuksköterskan får en bättre förståelse och bättre resurser kan sättas in för dessa människor.

Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. Resultat Tre kategorier framträdde: det sociala livet, psykisk ohälsa och sömnproblematik. Det sociala livet innehåller tre underkategorier: begränsningar, psykiska påfrestningar och beroende. Resultatet visade att patienterna upplevde många begränsningar i sitt liv och ofta led av psykisk ohälsa och sömnproblematik. Diskussion Patienter som genomgick hemodialysbehandling upplevde en låg livskvalitet och kände sig frihetsberövade. De uppfattade dialysmaskinen som en livlina. Slutsats Hemodialyspatienter hade generellt låg livskvalitet. Nya strategier för att hjälpa dessa patienter att uppnå en högre livskvalitet borde utformas.

Statistiken visar att antal äldre kommer att fördubblas till år 2050. Många äldre kommer att vilja bo hemma och fler kommer att bo hemma. Därför är det centralt att påvisa vad den äldre som bor i eget boende anser livskvalitet är så att vårdpersonal kan hjälpa till att upprätthålla den. Syftet med studien var att belysa hur äldre personer som bor i eget boende beskriver sin livskvalitet. Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjuerna skedde med innehållsanalys. Livskvalitet är beskrivet med fyra kategorier: Samvaro ger känsla av god hälsa; tillgodoseende av fritidsaktiviteter; skapandet av nya kontakter samt känsla av trygghet. Att familj, hälsa, minnen och social samvaro påverkar livskvalitén positivts har lyfts fram i arbetet. Samt att trygghet är en del av livskvalitén.  Att som äldre kunna ha en fortsatt livskvalitet behöver den äldre ha ett boende som är praktisk, social samvaro, tillfredställande sysselsättning en stabil ekonomi samt en hälsa som den äldre kan hantera. För att få en klarare bild angående livskvalitet hos äldre bör fler studier göras med fokus ökad livskvalitet.

Bakgrund: Hysterektomi innebär avlägsnande av livmodern och eventuellt närliggande organ som äggstockar och livmoderhals. Det är viktigt att ha i åtanke att livskvaliteten kan påverkas vid avlägsnande av livmodern. Livskvalitet definieras som en persons egna upplevelser och inre tillstånd. Syfte: Att beskriva kvinnors livskvalitet efter att ha genomgått en hysterektomi. Metod: Litteraturstudie baserad på nio artiklar. En systematisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PubMed och PsycINFO. En metod inspirerad av manifest innehållsanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat: Fysisk livskvalitet: Smärta upplevdes i varierande grad hos kvinnor som genomgått en hysterektomi. Fatigue uppkom som ett symtom hos många kvinnor efter ingreppet, men en del kvinnor upplevde förbättrade sömnvanor. Miktionsfrekvens och urinläckage hade förbättrat, dock uppkom blås- och tarmproblematik som nya symtom hos vissa kvinnor. Psykisk livskvalitet: Majoriteten ansåg att de hade sin kvinnlighet kvar postoperativt. Äldre kvinnor som fått östrogenbehandling beskrev livstillfredsställelsen högre. Klimakteriesymtom förbättrades och majoriteten av kvinnorna upplevde förbättrad mental hälsa. Psykosocial livskvalitet: Vikten av socialt stöd beskrevs och de flesta kvinnorna beskrev en förbättring av sexualfunktionen och partnerrelationen. Slutsats: En hysterektomi är associerad med både positiv och negativ beskriven livskvalitet. Nyckelord: Fysisk, Hysterektomi, Livskvalitet, Psykisk, Psykosocial.

Background: Within palliative care setting persons with terminal illness is cared for. The aim of the care is to enhance the quality of life for the patient through a holistic approach. The disease can lead to major suffering and require the person to handle the situation. If the person´s ability and capacity to do so is insufficient the identity may be perceived as threatened and quality of life diminished. Self-care can help a person to cope with loss of identity, enhance independence and improve quality of life. Aim: The aim of this study is to explore self-care strategies of patients within palliative care setting.   Methods: The work is a systematic literature review based on ten scientific articles. Both qualitative and quantitative articles are used. Meaningful units in relation to the aim of the study were identified in the result of the articles and  analyzed. New themes and subthemes were formed. In the discussion the result is discussed with Orem self-care deficit nursing theory. Results: The results identified various self-care actions aimed at enhancing the quality of life. Two themes were identified, one theme was to live until death and describes various self-care strategies, where the aim is to maintain normatility and identity. The second theme was to be within the sick body and consisted of strategies related to the disease from which the person suffered. Discussions: The discussion discussed and strengthened the results by linking to literature in other contexts, and Orem´s self-care deficit nursing theory. We argue for the importance of self-care for the whole person and supports this with the reasoning of Orem.

Syftet med den här studien var att undersöka den hälsorelaterade livskvaliteten hos elever på högstadiet samt hur denna förhåller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever från fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulär gällande deras hälsa, livskvalitet och känsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/låg-SES, beroende på medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar på en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bättre hälsa. Ingen skillnad i HRQoL beroende på eleverna SES upptäcktes. Inte heller några signifikanta interaktionseffekter mellan de två variablerna kontroll och SES.

SAMMANFATTNING Nyckelord Behandlingsresultat, kirurgi, könsfaktorer, livskvalitet, skulder impingement syndrom. Bakgrund Smärtor i axlar är vanligt i befolkningen, det kan förutom smärta leda till funktionsnedsättning, försämrad livskvalitet, operation och sjukskrivning. Tidigare studier har visat könsskillnader inför och efter axeloperationer, där kvinnor har visat sämre axelfunktion än män. Det finns få studier som har undersökt livskvalitet före och efter operation. Syfte Att undersöka axelfunktion och livskvalitet före och ett år efter operation av subacromiellt impingement. Undersöka om det finns könsskillnader preoperativt och ett år efter operation avseende axelfunktion och livskvalitet. Material och metod Studien var retrospektiv. Deltagarna var 94 patienter varav 35 kvinnor med en medelålder på 55 år och 51 män med en medelålder på 59 år som hade genomgått operation på grund av subacromiellt impingement och 86 patienter undersöktes både preoperativt och ett år efter operation. Patienterna bedömdes preoperativt och ett år postoperativt med Constant score, Western ontario rotator cuff [WORC] och The European quality of life in five dimensions [EQ-5D]. Resultat Signifikanta förbättringar kunde ses i axelfunktion och livskvalitet ett år efter operationen hos både män och kvinnor. Preoperativt hade kvinnorna signifikant sämre axelfunktion mätt med WORC. Inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män fanns ett år efter operation avseende axelfunktion och livskvalitet. Slutsats Resultatet i den här studien visar att axelfunktion och livskvalitet är avsevärt förbättrade ett år efter operationen jämfört med före operation av subacromiellt impingement. ABSTRACT

Bakgrund: Enligt Eriksson är vårdandets mål att skapa förutsättningar för välbefinnande genom att lindra eller förhindra ett lidande. Fekal inkontinens kan innebära ett sjukdomslidande, livslidande och ett vårdlidande. Syfte: Beskriva livskvalitet hos kvinnor och män med fekal inkontinens. Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes. Databassökningar utfördes i PubMed, Cinahl och PsycINFO. Tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar inkluderades varav sju var kvantitativa och tre var kvalitativa. Textanalys användes som hjälp vid tolkning och analys, vilket innebär att jämföra likheter och skillnader. Resultatet diskuterades i förhållande till Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Tre kategorier hittades. I kategorin fysisk hälsa framkom att planering och hantering av fekal inkontinens var ett genomgripande inslag som påverkade individernas hela livssituation. I kategorin psykisk hälsa framkom genans, skuld- och skamkänslor, osäkerhet, ensamhet, oro, ångest och depression. Känslor av främlingskap inför sina egna kroppar och självbilden förändrades. I kategorin sociala relationer omgivning och miljö framkom att det sociala livet begränsades påtagligt och det sexuella livet var försämrat. Det framkom att personer med fekal inkontinens undvek att söka vård för sina besvär. Slutsats: Fekal inkontinens är ett dolt problem som försämrar livskvalitet. För att sjuksköterskor bättre ska uppmärksamma problemet behövs kunskap och lyhördhet för att kunna identifiera och hjälpa patienterna till en förbättrad livskvalitet. Nyckelord: Fekal inkontinens, anal inkontinens, livskvalitet, kroppsuppfattning