Bakgrund: KOL är en sjukdom som karakteriseras av en irreversibel luftflödesbegränsning. Symtom vid KOL kan vara dyspné, hosta, sekret, ångest, oro och cyanos. Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2030 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning och sjukdomen anses vara en folksjukdom. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL. Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Tolv artiklar som överensstämde med uppsatt syfte inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; begränsad aktivitet, beroende, isolering och emotionell påverkan. Andfåddhet och rädslan över att bli andfådd var bidragande orsaker till fysiska begränsningar i det dagliga livet. Patienterna upplevde svårigheter i att vara beroende av andra människor men var medvetna om att de behövde hjälp. Sjukdomen påverkade möjligheten att medverka i sociala sammanhang vilket kunde bidra till isolering och försämrad livskvalitet. Många kände skuld inför att ha orsakat sjukdomen själva genom rökning. Slutsats: Att leva med KOL är något som inverkar på det dagliga livet för den drabbade. Vara beroende av andra och samtidigt försöka behålla självständigheten upplevdes problematiskt. Att inte orka utföra olika aktiviteter kunde leda till begränsning och resulterade i isolering. Många kände skuld till att ha orsakat sjukdomen själv men även rädsla och ångest över att inte kunna andas. Kunskap och insikt hos sjukvårdspersonal kring patienternas upplevelse är nödvändigt för att kunna bemöta och förstå dennes situation.

Inledning: Helhetssynen på rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av många olika aspekter som påverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) är det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hänsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation är teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhällelig hörselrehabilitering.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgångspunkt i en helhetssyn på rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten påverkas efter CI-operation.   Metod: Examensarbetets syfte och frågeställningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.   Resultat: Studier med en helhetssyn på rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevärt förbättrad, detta utvärderas med olika självskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.   Slutsatser: Få studier visar prov på ett helhetstänkande enligt den teoretiska beskrivningen av vad en helhetssyn på hörselrehabilitering går ut på. Genom att ha ett helhetstänkande i rehabiliteringen för patienter med CI inkluderas alla olika aspekter som behövs för ett aktivt socialt liv och det emotionella välbefinnandet. Det råder inga tvivel om att livskvaliteten efter en CI-operation ökar.

Syftet med studien var att undersöka hur personer med ett injektionsmissbruk, som medverkade i sprututbytesverksamhet i Sverige, upplevde att deras livskvalitet blivit annorlunda. Vidare undersöktes också vilka insatser de blivit erbjudna och om de upplevde att de hade ett minskat riskbeteende. Frågeställningarna som användes i studien för att undersöka detta var:  Vilka insatser inom sprututbytesverksamheten erbjuds personer med injektionsmissbruk att ta del av?  Hur använder sig personer som medverkar i sprututbytesverksamhet av den kunskap de erhåller om hur de ska minska sitt riskbeteende?  Hur upplever personerna som deltar i sprututbytesverksamheten att deras livskvalitet blivit annorlunda? För att kunna svara på frågeställningarna användes en enkät som skickades till sprututbytesverksamheter i Sverige. De centrala begrepp som går att återfinna i studien är harm reduction och livskvalitet och dessa begrepp är väsentliga när det gäller konstruktionen av enkäten i relation till syfte och frågeställningar. Slutligen inkom 15 stycken enkäter av de 60 stycken som hade skickats ut, vilket gjorde att resultatet som kom fram inte gick att generalisera. Enkäterna behandlades i datorprogrammet SPSS för att kunna ge en tydlig bild av hur respondenterna svarat. Det som framkom i resultatet var att respondenterna främst använde sig av insatser som byte av sprutor, vaccinationer och att testa sig för sjukdomar. Smittskydd och smittspridning var de områden där respondenterna uppgav att de erbjöds mest information, vilket också var de områden de ansåg sig ha bäst kunskap om. Det framkom även att respondenterna ansåg att deras livskvalitet hade blivit bättre sedan de började i sprututbytesverksamheten. Insatser som syftade till att personerna som deltog skulle avsluta sitt narkotikamissbruk var inte något som det angavs att det erbjöds speciellt mycket av. Slutsatsen som drogs av studien var att de insatser som erbjöds på sprututbytesverksamheten i första hand syftade till att minska riskbeteende och smittspridning av HIV

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta. Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet.  Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker.  Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård. Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse. Om patienten upplever en känsla av misstrohet från vårdpersonalen kan svårigheter uppstå i kommunikationen mellan patient och vårdpersonal vilket kan resultera i att patienten inte får adekvat smärtlindring. Då smärtan är en subjektiv upplevelse kan patienten uppleva svårigheter att förmedla sin smärtsituation vilket ställer krav på sjuksköterskans lyhördhet.

No description available.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande. Det framkom även i studien att förståelse och kunskaper saknades i vissa fall även hos  ungdomsmottagningar  och  läkare.  Tillgängligheten  av  skolsköterskan  på  de  olika skolorna  varierade.  Mer  resurser  bör  läggas  på  kunskaper  både  hos  skolsköterskor  och  de unga kvinnorna själva för att förbättra livskvaliteten hos de unga kvinnorna.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet är känt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, särskilt dem med en lindrig funktionsnedsättning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, självkänsla och livskvalitet, liksom önskad hjälp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrån tematisk analys. Resultaten visar att även ett lindrigt rörelsehinder har konsekvenser för individen och att det påverkar både självkänsla och livskvalitet. Omgivningens emotionella bekräftelse och samtal kring praktiska och psykologiska problem anges som viktiga faktorer för god självkänsla och livskvalitet. Bättre information om funktionshindret är ett önskemål, liksom bättre förberedelse inför nya livsfaser, särskilt vuxenblivandet.

Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan påverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och föräldrar som är knutna till verksamheten. Därefter har materialet analyserats med hjälp av teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nätverk och empowerment. Resultatet visar på vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbättrade förutsättningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade färdigheter och rätt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig även i sociala sammanhang som inte är anpassade till deras svårigheter.

Bakgrund: Prevalensen av atopiskt eksem har ökat under senare delen av 1900-talet.Det är en kronisk sjukdom med påverkan på såväl barn som familj som förutommedicinska aspekter även måste hantera psykosocial belastning. Då bot intefinns är det viktigt med förebyggande behandling genom utbildning. Syfte: Att genom en integrativ litteraturstudie beskriva hur barns atopiska eksempåverkar livskvaliteten för barnet och föräldrarna samt vilket stöddistriktssköterskan ger. Metod: Studien genomfördes som en integrativlitteraturstudie där 19 artiklar, 15 kvantitativa och 4 kvalitativa bedömdesoch klassificerades. Sökningar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl ochPsykInfo under augusti och september 2012. Söktermer som användes vardermatitis atopic, eczema, family and quality of life. Syntetisering till ettnytt beskrivande innehåll har skapats genom sammanslagning av artiklarnasresultat och slutsatser. Resultat: Vid atopiskt eksem påverkades barnets ochföräldrarnas livskvalitet negativt, såväl fysiskt, emotionellt som socialt.Föräldrarna och barnen hade omötta behov av information om sjukdom ocheksemvård. För att kunna hantera atopiskt eksem, förhindra försämring ochförbättra livskvalitet hade distriktssköterskan en central roll när det gälldeutbildning och stöd för barn och föräldrar. Slutsats: Relationen mellandistriktssköterska och barn samt föräldrar var viktig vid atopiskt eksem, inteenbart för den fysiska läkningen utan också för deras psykologiska ochemotionella välbefinnande. Varje diagnos av hudsjukdom kan visa sig på ettliknande sätt men borde ses som unik och individuell, då individer har olikaerfarenhet av sjukdom och dess konsekvenser. / Background: The prevalence of atopic dermatitis hasincreased during the later part of the twentieth century. The chronic diseaseaffects both child and family. They have to cope with medical aspects of thedisease and also manage psychosocial stress. When no cure exists it isimportant with preventive treatment through education. Aim: The aim ofthis integrative literature review was to describe how children`s atopicdermatitis affects the child´s quality of life as well as the parents and whatsupport the district nurse provide. Method: The study was conducted asan integrative literature review in which 19 articles, 15 quantitative and 4qualitative were reviewed and classified. Searches were made using thedatabases PubMed, Cinahl and PsychInfo during august and september 2012. Searchterms used were atopic dermatitis, eczema, family and quality of life. A newdescriptive content has been synthesized by merging the content in the articlesfindings and conclusions. Results: When the atopic dermatitis thequality of life for the child and parents affected negatively, both physically,emotionally and socially. Parents and children had need for information aboutdisease and eczema treatment. In the management of atopic dermatitis, toprevent exacerbation of the condition and improve quality of life the districtnurse had a central role in education and support for children and parents. Conclusion: The relationship between the district nurse and thechild/parents was important, not only for the physical healing but also fortheir psychological and emotional wellness. Every diagnosis of skin disease canmanifest itself in a similar manner but should be seen as unique andindividual, when individuals have different experience of illness and itsconsequences. / <p>2012-11-05</p>

No description available.