Denna uppsats är uppdelad i två delstudier där syftet med delstudie ett var att utarbeta ett tinnitusspecifikt självskattningsformulär för acceptans, samt undersöka dess psykometriska egenskaper, normer och faktorstruktur. Syftet med delstudie två var att bland tinnituspatienter undersöka det prediktiva värdet av acceptans avseende senare tinnitusbesvär och livskvalitet, när man kontrollerar för depression och ångest. Detta då acceptans i en rad studier visat sig vara relaterat till ett antal mått på livskvalitet, psykopatologi, stress, smärta, jobbprestation och negativ affektivitet (Hayes, Luoma et al., 2006). Delstudie två var en longitudinell korrelationsstudie med ett tidsintervall på 7 månader. Deltagarna i studierna var tinnituspatienter från Öronmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping och uppgick i delstudie ett till 77 personer och i delstudie två till 47. Resultaten i delstudie ett visar att ett tinnitusspecifikt acceptansmått kunde utarbetas med adekvat frekvensdistribution samt god intern konsistens och test-retest reliabilitet. Detta acceptansmått har två faktorer där den första är activity engagement och den andra är tinnitus willingness. Resultaten i delstudie två visar att såväl specifik som generell acceptans har ett starkt signifikant samband med senare tinnitusbesvär och ett måttligt signifikant samband med senare livskvalitet. Vid partiell korrelationsanalys och multipla regressioner visar det sig dock att utfallsvariablernas baslinjevärden är de mått som bäst predicerar utfallet vid uppföljningen. Slutsatsen blir att acceptans prediktiva förklaringsvärde avseende tinnitusbesvär och livskvalitet försvinner när baslinjevärden på dessa utfallsvariabler tas med i beräkningen.

No description available.

Antalet cancerfall ökar för varje år, 2005 insjuknade cirka 50 000 svenskar i någon form av cancersjukdom. Hälften av dessa har så långt gången sjukdom att bot inte är möjligt. Dessa patienter erbjuds palliativ vård vars huvudsyfte är att skapa möjligheter till god livskvalitet. Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Lindring av lidande, såväl fysiskt som psykiskt, att uppleva en normal och meningsfull tillvaro, att känna samhörighet med närstående, att acceptera och förbereda sig inför döden samt att känna förtroende för vård och vårdpersonal upplevdes som betydelsefulla faktorer för god livskvalitet. För omvårdnaden är det grundläggande att sjuksköterskan har en helhetssyn och en förståelse för patientens unika situation för att kunna ge en god palliativ vård. Fortsatt forskning inom området är viktigt för att en större förståelse för dessa patienters specifika behov ska uppnås och den palliativa vården ska utvecklas.

Ökad risk för bensår kan ha ett samband med en allt äldre befolkning. För att kunna ge rätt behandling måste sjuksköterskan bli medveten om hur livskvaliteten förändras för patienten i samband med bensår. Syftet var att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningen blev elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att livskvaliteten försämrades hos patienter med bensår. En orsak till försämrad livskvalitet var smärta. Kontakten med andra människor minskade då patienterna med bensår undvek att röra sig ute och delta i sociala aktiviteter. Immobilitet gjorde att många patienter med bensår blev frustrerade och det ledde till en sämre livskvalitet. Familjens roller omfördelades vilket ledde till att självbilden förändrades negativt hos patienter med bensår. Patienter med bensår var i behov av stöd och information för att ha en möjlighet att uppnå god livskvalitet. Sjuksköterskan måste bemöta patienten med bensår på ett empatiskt sätt. Hon måste också lyssna på patientens upplevelse av att leva med bensår. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur övriga familjen påverkas av att en familjemedlem är drabbad av bensår.

Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar ungefär var femte person över 80 år. På senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. Vårdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvården med få eller inga biverkningar. Syfte: Syftet var att undersöka vårdhundars påverkan på äldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jämfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanställas. Resultat: Vårdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter påden fysiska och fysiologiska kroppen. Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund kan ha positiva effekter på hälsan hos dementa.Det krävs mer forskning för att kunna komma fram till om vårdhund är en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersätta vissaläkemedel.

Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande. Det sociala utifrån att de upplever sig ha stor delaktighet i form av inflytande, rikt socialt liv samt känsla av tillhörighet. Det psykiska välbefinnandet upplevs utifrån erfarenheten av mestadels positiva känslor, god självbild, tillfredsställelse med sin livssituation samt positiv syn på framtiden. I studien tyds en genomgående förnöjsamhet bland intervjudeltagarna inom alla undersökta livsområden. Min tolkning är att förnöjsamheten finns där tack vare den delaktighet och välbefinnande de upplever.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en motorneuronsjukdom som oftast drabbar människor i medelåldern och då främst män. Det finns olika typer av ALS där symptombilden kan se olika ut, men gemensamt för alla dessa är att de motoriska nervcellerna dör. Efter diagnosen är beräknad överlevnad cirka tre till fyra år men kan variera beroende på vilken typ av sjukdomen personen drabbas av. Sjukdomens utveckling med nedbrytning av motoriska funktioner leder till att personen successivt blir helt beroende av hjälp från andra. Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen för en person som lever med ALS. Vi har gjort en litteraturstudie där vi använt oss av kvalitativa artiklar för att besvara studiens syfte. Artiklarna har analyserats genom användning Axelssons modell för litteraturstudie. I resultatet har det framkommit tre teman vilka är; Upplevelsen av att livet förändras, Att finna livskvalitet trots obotlig sjukdom och Skrämmande väg till döden. Vårdvetenskapliga begrepp som valts att lyftas är kropp, livsvärld och hopp. I resultatdiskussionen vävs även närståendes och vårdpersonalens upplevelser in för att få ett helhetsperspektiv av livssituationen. Närstående beskriver att upplevelsen av att leva med en person med ALS påverkar familjerelationerna, antingen på ett positivt eller negativt sätt. Det är viktigt med en öppenhet och en positiv inställning för att bidra till att familjerelationerna stärks. Närstående upplever en känsla av maktlöshet och uppgivenhet kopplat till pressen från omgivningen att kunna svara på allt som rör den sjukes situation. Sjuksköterskor upplever ett behov av ökad kunskap om sjukdomen genom mer utbildning och träning samt ett bättre utbyte av information mellan olika professionella team. Vi hoppas att med denna studie bidra till en ökad förståelse, kunskap och insikt om hur personer med denna sjukdom upplever sin livssituation för att sjuksköterskan sedan ska kunna utföra en bra vård.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier. Dessa underkategorier var; självständigt liv, minskade symtom, tillgänglighet, ökad livskvalitet, relationsarbete, kommunikation och stöd av personal. Case management som omvårdnadsinsats visade sig ha ett stort inflytande i livet för människor med psykisk funktionsnedsättning. Diskussion: Ju mer kvalitetstid den psykiskt funktionsnedsatta får från en engagerad case manager, desto bättre relation och därmed bättre resultat. Intensive case management och Assertive Community Treatment är de modeller som bäst hjälper den psykiskt funktionsnedsatta till bättre livskvalitet, minskade psykiatriska symtom, ökad social förmåga och ett mer självständigt liv. Dessa modeller leder också till färre återinläggningar på sjukhus vilket är mer kostnadseffektivt för samhället. Slutsats: En bra relation mellan den psykiskt funktionsnedsatta och case managern gör att den psykiskt funktionsnedsatta får en bättre livskvalitet, mindre psykiatriska symtom och färre återinläggningar på sjukhus. Case management är framtidens vård för psykiskt funktionsnedsatta.

No description available.

No description available.