Introduktion: Omkring 10000 personer drabbas årligen av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Allt fler av dessa människor kan räddas till livet men komplikationerna efteråt är många vilket kan påverka patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet. Syftet: Var att belysa hur patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet påverkas efter ett hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteraturstudie enligt de nio stegen i Polit och Becks (2016) flödesschema har genomförts. Cinahl och PubMed användes som databaser och totalt 11 artiklar utgjorde resultatet där två var manuellt framtagna. Artiklarna lästes var för sig upprepade gånger och sedan diskuterades de gemensamt. Kategorier och underkategorier uppkom utifrån artiklarnas resultat.  Resultat: Tre huvudkategorier identifierades baserat på artiklarnas resultat: psykisk påverkan och emotionella reaktioner, fysisk påverkan och social påverkan. Underkategorierna som framkom var: psykisk ohälsa, minnesnedsättningar och skuldkänslor, fysiska nedsättningar och att klara dagliga aktiviteter och smärta, samt arbetsförhållanden och boende och sociala relationer. Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten för patienten kan påverkas i varierande grad efter ett hjärtstopp utanför sjukhus. Det är av stor vikt att anpassa omvårdnaden/uppföljningen utefter den individuella patientens behov.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och i Sverige drabbas 9000–10000 personer per år. Antalet som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år och kvinnor mellan 65-74 år är den åldersgrupp som har den procentuellt största ökningen i antalet insjuknade.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som drabbats av bröstcancer skattade sin livskvalitet under behandling och efterkontrollsperiod samt att undersöka vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna.   Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design och innehåller totalt 11 artiklar med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PubMed.   Huvudresultat: Kvinnorna skattade sin livskvalitet lågt när de upplevde olika behandlingsrelaterade biverkningar som trötthet, sömnsvårigheter, brist på energi, ångest, oro, depression samt koncentrationssvårigheter. Vissa kvinnor skattade sin livskvalitet lågt när de upplevde hög yttre kontroll, att omgivningen påverkades av ödet, hade låg utbildningsnivå samt att om de drabbats av bröstcancer i yngre ålder. Högre skattad livskvalitet kunde ses bland de kvinnor som hade hög inre styrka, vände sig till sin tro eller andlighet. Kvinnorna skattade även sin livskvalitet högre om de var högutbildade, hade socialt stöd samt regelbundet utförde fysisk aktivitet.   Slutsats: Kvinnor som drabbats av bröstcancer skattar sin livskvalitet lägre efter insjuknandet än innan. Vad som har inverkan på den lågt skattade livskvalitén är behandlingsform, hur de hanterar sina inre och yttre resurser samt socioekonomisk status. För de kvinnor som trots bröstcancerdiagnosen skattar sin livskvalitet högt har andlighet, stöd från familj och partner, information från sjukvården samt fysisk aktivitet varit avgörande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women and in Sweden it affects 9000-10000 people per year. The number of people who gets ill in breast cancer increases every year, and women between 65-74 years are the age group with the highest percentage increase in the number of patients.   Aim: The aim of the study was to describe how women affected by breast cancer estimated their quality of life during treatment and post-control period, and to investigate which data collection methods were used in the included articles.   Method: The current study has a descriptive design and contains a total of 11 articles with quantitative approaches. Data collection has been carried out via PubMed.   Main results: The women estimated their quality of life low when they experienced different treatment-related side effects such as fatigue, sleep difficulties, lack of energy, anxiety, depression and concentration difficulties. Some women estimated their quality of life low when they experienced high external control and felt that the environment was affected by fate, had low levels of education, and that if they had breast cancer at a younger age. Higher estimated quality of life could be seen among those women who had high inner strength, turned to their faith or spirituality. Women also estimated their quality of life higher if they were highly educated, had social support, and regularly performed physical activity.   Conclusion: Women who suffer from breast cancer rate their quality of life worse after the onset of illness than before. What affects the low-estimated quality of life is the form of treatment, how they handle their inner and outer resources and socio-economic status. For those women who despite the breast cancer diagnosis rate their quality of life high, spirituality, support from family and partner, health care and physical activity has been crucial.

Bakgrund: Bensår är ett vanligt tillstånd som kan vara av venöst, arteriellt och/eller blandat ursprung. Bensår och bensårsbehandling innebär stort lidande för personen och stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken livskvalitet personer med bensår har. Metod: Denna studie genomfördes som en kvantitativ litteraturstudie med 12 ingående artiklar. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarnas resultat och kvalitet granskades och resultaten sammanställdes. Resultat: Litteraturstudien visade att personer med bensårs livskvalitet påverkades i större omfattning jämfört med personer utan bensår. I resultatet framkom även att olika aspekter som till exempel fysiska, smärta, psykiska och sociala var relaterade till livskvalitet, och de olika aspekterna påverkades olika mycket av bensåret. Påverkan fanns på både fysiska och psykosociala faktorer och personer med bensår upplevde på grund av detta begränsningar i sina liv och en försämrad livskvalitet. Slutsats: Personer med bensår har en lägre livskvalitet jämfört med personer utan bensår utifrån både fysiska och psykosociala aspekter. Det behövs mer forskning för att hitta metoder som kan förbättra dessa personers livskvalitet.

Hjärtsvikt är ett livslångt syndrom som drabbar många människor i världen och prognosen är dålig. Syndromet är progressivt med successiv försämring, upprepade behov av sjukhusinläggning och hög risk för plötslig död. Att leva med hjärtsvikt innebär att hantera symtom som både fysiskt och psykiskt kan påverka hälsan, farmakologisk och ickefarmakologisk behandling, egenvård och sjukhusinläggningar. Att leva med hjärtsvikt medför begränsningar i det dagliga livet och kan leda till sänkt livskvalitet. Kontinuerlig uppföljning är av stor vikt och bör inrikta sig på ett holistiskt och individualiserat omhändertagande av personer med hjärtsvikt och deras närstående. Rekommendationen är att personer med hjärtsvikt ska följas upp på hjärtsviktsmottagning som styrs av specialistutbildad sjuksköterska för att främja livskvalitet, undvika händelser med försämring av hjärtsvikt och undvika återinläggningar. Syftet var att belysa faktorer som ingår i uppföljningen av personer med hjärtsvikt och hur de påverkar deras livskvalitet.   För att besvara syftet valdes litteraturöversikt som metod. Datainsamlingen ledde till totalt 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Databaserna som användes vid datainsamlingen var PubMed och CINHAL complete. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med en integrerad analys.   Resultatet av studierna utmynnade i kategorierna utbildningsprogram, uppföljningsprogram och telemonitoreringsprogram. I de olika programmen utmynnade olika faktorer som undervisning, individualiserad vård, telemonitorering, telefonuppföljning, stödjande strategier, egenvårdshantering och hembesök. Kategorin utbildningsprogram bestod av nio studier, åtta av studierna visade på en förbättrad livskvalitet. En visade endast på en kortsiktig förbättring av hjärtspecifik livskvalitet, interventionen var baserad på grupputbildning. Kategorin uppföljningsprogram bestod av fyra studier där tre av studierna visade på förbättrad livskvalitet. En studie avvek och visade inte på förbättrad livskvalitet, interventionen bestod till stor del av telefonuppföljning. Kategorin telemonitoreringsprogram bestod av tre studier och samtliga studier resulterade i förbättrad livskvalitet.    Slutsatsen är att det i uppföljningen ska finnas individanpassade faktorer för att personen ska kunna leva med så god livskvalitet som möjligt.   Nyckelord: Hjärtsvikt, livskvalitet, uppföljning, intervention

Introduktion: Att leva med hjärtsvikt innebär olika utmaningar i vardagen. Hur personer med hjärtsvikt upplever sin livskvalitet i vardagen är viktig att ha förståelse för som sjuksköterska. Detta för att kunna ge god omvårdnad, finnas som stöd samt bidra till ökad livskvalitet. Syfte: Beskriva personers upplevelse av livskvalitet vid hjärtsvikt. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Huvudresultat: Denna litteraturstudie visade att det fanns olika upplevelser kring livskvalitet vid hjärtsvikt. Personer med hjärtsvikt uttrycker både fysiska och psykiska hinder i sin vardag. Yttre faktorer har en positiv inverkan på såväl livskvalitet som motivationen till att upprätthålla egenvårdsråd och acceptans kring sin sjukdom. Slutsats: Resultatet visar att kunskap kring hjärtsvikt bidrar till ökad förståelse, egenvård och i förlängningen bidra till en ökad känsla av livskvalitet hos personer med hjärtsvikt. Det är av vikt att sjuksköterskan stöttar och motiverar personens välmående och önskningar kring sin sjukdom för att främja och upprätthålla hälsa.

Introduktion/Bakgrund: MS är en kronisk sjukdom som innebär omfattande funktionsnedsättningar för den drabbade. Sjukdomen inverkar negativt på livskvaliteten hos personer med MS. Livskvalitet är ett mångsidigt begrepp och ett övergripande mål för omvårdnadsarbetet är att främja denna hos patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som främjar livskvalitet hos personer med MS. Metod: Litteraturstudiens metod utgick från Polit och Becks (2017) nio steg för litteraturstudier. Urvalsprocessen bestod av tre steg och 15 artiklar av kvantitativ (n=10), kvalitativ (n=3) och mixad metod (n=2) inkluderades i resultatet. Artiklarna var framsökta i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Artiklarnas innehåll bearbetades med en deduktiv ansats med Næss (2001) teori om livskvalitet som teoretisk referensram. Resultat: Resultatet redovisade olika aspekter som kan främja livskvalitet hos personer med MS. Dessa innefattades i någon av de fyra teman som baserades på de områden som Næss (2001) beskriver bygger upp en god livskvalitet: att vara aktiv, att ha gemenskap, att ha självkänsla och att ha en grundstämning av glädje. Slutsats: Genom att sträva efter att främja de funna aspekterna inom de olika temana kan sjuksköterskan främja livskvalitet hos personer med MS.

År 2018 drabbades cirka 570 000 kvinnor i världen av cervixcancer. Cervixcancer är den fjärde vanligaste cancertypen i världen och orsakas av det sexuellt överförda viruset HPV. Med hjälp av screening och vaccination har antalet fall minskat. Sjukdoms incidenten och mortalitet är högre i låginkomstländer. Kirurgi, radioterapi och kemoterapi är de aktuella behandlingsmetoderna för att behandla cervixcancer. Målet med studien är att belysa den upplevda livskvaliteten hos kvinnor med cervixcancer. Litteraturöversikt är den använda metoden för denna studie. Cinahl och PubMed är de databaser som användes för att söka vårdvetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna granskades noggrant och tillvägagångssättet för sökningarna presenteras i bilaga 1. Sökningen resulterade i nio artiklar, 2 av kvalitativ metod och 6 av kvantitativ metod. Bearbetning av artiklarna resulterade i fyra teman. Teman är kvinnornas känslomässiga uttryck och påverkan, kvinnornas fysiska mående och påverkan av sjukdomen, sjukdomen och behandlingsformernas påverkan på samlivet och sexualiteten samt socioekonomisk påverkan. En okunskap och stigma har kunnat påvisas som resulterat i besvär för kvinnorna. Utifrån studien har vi upptäckt att möta kvinnan utifrån ett personcentrerat perspektiv är av betydelse vid vårdandet för dessa kvinnor. Kunskap både för patienten och deras närstående är av vikt för att de ska kunna hantera sjukdomen men även vara till för att minska stigman kring sjukdomen.

I Sverige finns det uppskattningsvis 200.000 personer med en uttalad hjärntrötthet, men mörkertalet är förmodligen stort. Den som tvingas leva med hjärntrötthet kan behöva avstå från mycket av sina vanliga aktiviteter och kontakter, vilket ger ett sjukdomslidande som kan vara svårt att acceptera. Det nuvarande kunskapsläget kring hjärntrötthet är skralt och som ett resultat av detta riskerar patienter med denna sjukdom att gå miste om det stöd de behöver för att klara av sin vardag. Syftet är att belysa patienters upplevelse av hjärntrötthet och dess påverkan på det dagliga livet efter en förvärvad hjärnskada. Studien är en litteraturöversikt baserat på 11 utvalda artiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa analyserades enligt Fribergs metod, vilket resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultatet visade att förändringarna var många och svåra. Personer med hjärntrötthet hade svårt att fullfölja sina dagliga bestyr och fick med tiden lära sig hur de skulle hantera sin trötthet. Det visade sig också att långsam integration i arbetslivet var mer effektivt än en snabb sådan. Adekvat stöd i form av grupprehabilitering eller emotionellt stöd från anhöriga och kollegor var uppskattat. Hjärntröttheten hade en stor påverkan på upplevelsen av livskvalitet och att sociala relationer ofta fick åsidosättas för att klara av sin vardag. Detta skapade ett sjukdomslidande som sjuksköterskan måste lära sig att förhålla sig till i kontakt med hjärntrötta patienter, exempelvis genom att vara engagerad i individens upplevelser och livsvärld för att bäst kunna anpassa vården efter individen hon har framför sig.

Bakgrund: Gastric bypass (GBP) är en viktminskningsoperation för patienter med ett BMI (Body Mass Index) >35. Operationen är en del av en viktminskningsprocess. Patienten bör själv ta ansvar i form av egenvård för att underhålla det nya levnadssättet för att främja hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa vetenskapligt underlag och beskriva patienters upplevelse av hälsa efter en gastric bypass operation. Metod: En deskriptiv design har använts i denna litteraturstudie som har baserats på totalt 10 vetenskapliga artiklar med inkludering av kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Operationen hade bidragit till förändrade fysiska, psykiska och sociala upplevelser relaterat till hälsa. En tydlig reducering av vikten kunde utläsas och följdsjukdomar relaterat till fetma hade förbättrats. GBP operationen har bidragit till ökad livskvalitet, minskad social hämning och ökat intresse att delta i aktiviteter. Oönskade följder har rapporterats i form av överskottshud, gastrointestinala problem och osäkerhet. Slutsats: En GBP operation har visat sig vara en effektiv metod för patienters viktnedgång. Förändringar av det fysiska, psykiska och sociala upplevelser relaterat till hälsan har skett. Både positiva upplevelser och oönskade följder kan utläsas av resultatet från en GBP operation. Djupgående information och kunskap till patienter kan främja egenvård och bidra till återhämtning och följsamhet i det nya levnadssättet. / Background: Gastric bypass (GBP) is a weight loss surgery for patients with a BMI (Body Mass Index) >35. The surgery is part of the weight loss process. The patient should take responsibility in the form of self-care to maintain the lifestyle change to promote health. Aim: The aim of the literature study is to compile a scientific basis and describe the health experience of patients after a gastric bypass surgery. Method: In this literature study, a descriptive design has been used that has been based on a total of 10 scientific articles with the inclusion of a qualitative and quantitative approach. Main results: The operation had contributed to change of physical, mental and social experiences related to health. A clear weight reduction was observed and obesity comorbidity improved. The GBP surgery has contributed to improv the quality of life, reduced social inhibition and increased interest in participating in activities. Undesirable consequences in the form of excess skin, gastrointestinal problems and uncertainty have been reported. Conclusion: A GBP surgery has proven to be an effective method of weight loss for patients. There have been changes in the physical, mental and social experiences related to health. Both positive experiences and undesirable consequences can be deduced from the results of a GBP surgery. In-depth information and knowledge for patients can promote self-care and contribute to recovery and compliance in the new lifestyle.

Bakgrund: Sömnproblematik är vanligt förekommande. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning uppger sig ha problem och av dessa har åtta till tolv procent sömnstörningen insomni. Den behandlingsform som är mest evidensbaserad är kognitiv beteendeterapi för insomni, men den mest förekommande behandlingen är läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med insomni. Metod: Litteraturöversikt användes som metod och inkluderade nio artiklar med kvalitativ och en artikel med mixad metod. Databaser som användes var Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades samt analyserades med stöd av Fribergs granskningsfrågor. Resultat: Resultatet presenterades i fem teman: 1.Negativ påverkan på vardagen 2.Känslan av att inte vara förstådd 3.Oro 4.Förståelse för behovet av god sömn 5.Längtan efter att bli botad.  Diskussion: Resultatet har diskuterats i förhållande till bakgrund, tidigare forskning samt Hendersons omvårdnadsteori. Några ämnen som diskuteras är sömnhygien, psykiatrisk komorbiditet och nattskiftsarbete. Hendersons teori fokuserar på sjuksköterskans ansvarsområden och patientens behov.