Bakgrund: Hysterektomi innebär att livmodern opereras bort och är ett kirurgiskt ingrepp inom gynekologin. I Sverige utförs det cirka 4000 hysterektomier varje år. Det kan utföras som en total hysterektomi eller subtotal hysterektomi, även kallat supracervical hysterektomi. Vanliga indikatorer för hysterektomi är cystor på äggstockarna, framfall, myom, endometrios, kronisk bäckensmärta, bäckenmassa, endometricancer eller onormala livmoderblödningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas skattade livskvalitet efter hysterektomi. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderade nio vetenskaliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att den skattade livskvaliteten kunde påverkas av när mätningarna gjordes i förhållande till det kirurgiska ingreppet samt indikationen för kirurgin. Initial försämring visades inom flera områden, följt av succesiv förbättring. Samtidigt som några område påvisade en kvarstående försämring efter hysterektomin. Slutsats: Resultatet visade att kvinnornas livskvalitet påverkades av flera faktorer. Inom flera områden sågs en initial försämring efter hysterektomin, som följdes av en successiv förbättring vid uppföljningarna. Däremot påvisades en kvarstående försämring inom några områden. Livskvaliteten visade sig även påverkas av när mätningarna gjordes i förhållande till det kirurgiska ingreppet och ingreppets indikation. Ökade kunskaper hos sjuksköterskorna över kvinnornas situation kan bidra till bättre omvårdnad och kvinnans livskvalitet ökar. Därmed kan litteraturstudiens resultat vara av betydelse för sjuksköterskor som möter hysterektomerade kvinnor.

Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) är ett kroniskt syndrom där prevalensen är 10-13% av den kvinnliga befolkningen globalt. Vid PCOS producerar äggstockarna för mycket testosteron vilket kan resultera i symtom såsom oregelbunden menstruation, acne, hirsutism och anovulatorisk infertilitet. PCOS kan i dagsläget delvis behandlas med livsstilsförändringar, emotionellt stöd, ovulationshämmare och metformin.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovarialsyndrom.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning där 13 artiklar identifierades via databaserna CINAHL, MEDLINE och PSYCINFO och integrerad analys genomfördes. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmallar. Alla artiklar beskrev att det fanns ett etiskt godkännande av etisk nämnd och att informerat samtycke inhämtats från deltagarna.Resultat: Kvinnors upplevelse av att leva med PCOS inkluderade upplevelser av att leva med oro, bristande självkänsla, bristande stöd och behandling samt strategier för att hantera PCOS. Gott bemötande och stödgrupper beskrevs dock ha positiva effekter. Oro, bristande självkänsla och missnöjdhet kunde främst kopplas till symtom av PCOS, sjukdomar till följd av PCOS, farmakologisk behandling, emotionellt stöd och coping.Slutsats: Kvinnor med PCOS upplever oro, bristande självkänsla, bristande stöd och behandling. För att förbättra kvinnornas upplevelse behöver stöd, farmakologiska behandlingsmetoder och kommunikationen inom vården utvecklas.

Bakgrund: Obesitas är kopplat till ökad dödlighet och sänkt livskvalitet. De största hälsovinsterna för patienterna med obesitas har setts från obesitaskirurgin och det rekommenderas vid BMI ≥ 35 eller vid BMI 30–35 och samtidigt har allvarlig obesitasrelaterad sjukdom. I Sverige överviktsopererades cirka 5000 patienter under 2022 och ungefär hälften av patienterna med obesitasrelaterade sjukdomar kunde avsluta sin medicinska behandling fem år efter operation.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever sin livskvalitet efter överviktsoperation.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning och induktiv ansats genomfördes. 14 vetenskapliga artiklar söktes fram från databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Artiklarna sammanställdes genom en integrerad analys.Resultat: Majoriteten upplevde förbättrad livskvalitet postoperativt. Största förbättringen var inom fysisk livskvalitet. I vissa fall kunde livskvaliteten minska och var då mest påtaglig inom psykisk livskvalitet. Generellt tenderade livskvaliteten att öka kraftigt det första året postoperativt för att sedan minska och långsiktigt var den måttligt förbättrad jämfört med preoperativt.Slutsats: Livskvaliteten förändrades efter överviktsoperationen, för majoriteten var det till det bättre. Bieffekter och utmaningar postoperativt kunde sänka delar av livskvaliteten. Behovet av överviktsoperationer ökar och för att sjuksköterskan ska kunna stödja individerna bättre behövs förbättringsområden fastställas och långtidsuppföljningar utföras.

Bakgrund: En stomi är en buköppning som skapas i syfte att avlasta magtarmkanalen. Kolorektalcancer och inflammatorisk tarmsjukdom är de två största bidragande orsakerna för att få en stomi vilket kan påverka livskvaliteten negativt. Därför är sjuksköterskans stöd och kompetens betydelsefull inom vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet med en stomi. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk litteratursökning genomfördes där resultatet av tolv artiklar sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Att vara förberedd, att uppleva postoperativt stöd, att uppleva sårbarhet och stigmatisering samt att påverkas av kostförändringar och läckage. Alla kategorier berör temat livskvalitet och stomins påverkan på livet. Slutsats: Individer med en stomi behövde genomgå en livsstilsförändring för att lättare acceptera sin situation. Det nya hälsotillståndet påverkade bland annat det fysiska och psykiska tillståndet på ett negativt sätt, vilket försämrade patienternas livskvalitet. Sjuksköterskor bör utvecklas och förbättra den pre- och postoperativa informationen som patienterna är i behov av, för att främja livskvaliteten.

Bakgrund: Larynxcancer är beläget vid struphuvudet och är en av de vanligaste typerna av huvud- och halscancer. Riskfaktorer att drabbas är rökning och alkohol. Vid kirurgisk behandling tas larynx (struphuvudet) bort helt eller delvis, vilket benämns laryngektomi. Ingreppet kan medföra komplikationer för individen. Livskvaliteten kan ses ur olika delar och litteraturstudien fokuserar främst på WHOs domän II, III och IV. Dessa handlar om sociala relationer, socialt stöd, mentalt välbefinnande och självständighet. Syfte: Att beskriva individens upplevda livskvalitet efter kirurgisk behandling vid larynxcancer.Metod: Litteraturstudien utgick från Roséns (2017) modell för systematisk litteraturöversikt där litteratursökning, urval och kvalitetsgranskning ingår. Vid databearbetning och analys tillämpades Braun och Clarkes (2006) beskrivning av tematisk analys.Resultat: Litteraturstudiens resultat var baserat på nio artiklar. I resultatet framkom det att individerna upplevde flera förändringar av sin upplevda livskvalitet efter laryngektomin. Dessa förändringar var både positiva och negativa. Förändringarna av livskvaliteten kunde kategoriseras till 4 teman. Dessa var: känslomässig påverkan, förändrade livsstilsvanor, förändrad identitet kopplat till rollfunktion samt förändrad kroppsuppfattning och sexualitet.Slutsats: Stödet från närstående och sjukvården hade stor betydelse för individernas upplevda livskvalitet. Med ett starkt stöd kunde de anpassa sig till sitt nya liv och hantera de motgångar som uppstod, något som i sin tur förbättrade deras livskvalitet. Genom individanpassat stöd av sjuksköterskan kan individen ges bättre förutsättningar till att hantera återhämtningen och sin nya vardag.

Bakgrund: Livskvalitet är en människas unika upplevelse av sitt livssammanhang, och därför kan det vara svårt att fastställa en generell definition av livskvalitet. Människan kan uppleva god livskvalitet trots förekomst av sjukdom då livskvalitet menas vara ett multidimensionellt fenomen med direkt koppling till människans hälsa. Att åldras är oundvikligt och medför vissa begränsningar. Befolkningen förväntas att öka och därmed även antalet äldre som har rätt till omvårdnad och service på äldreboenden utifrån deras särskilda stödbehov. Syfte: Att beskriva individers upplevelse och erfarenhet av livskvalitet på äldreboenden. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. I resultatet inkluderades totalt 16 studier, varav 14 av dessa var kvantitativa, en kvalitativ och en med blandad metod. En tematisk analys av Aveyard tillämpades för analysering av data. Resultat: Förekomst av sjukdom och fysiska symtom, känslan av komfort, mängden muskelmassa, fysisk aktivering, avslappning, sömnproblem och dålig munhälsa påvisades påverka individernas livskvalitet. Likaså var möjlighet till personcentrerad vård, kommunikation med sjuksköterska, att känna respekt, värdighet och mening med livet betydande faktorer för livskvalitet. Social tillfredsställelse, mänsklig och/eller icke-mänsklig social kontakt, de sociala sammanhangens miljö, boendeformen, relationer samt huruvida relationens konstruktion matchade individernas preferenser påvisades även påverka upplevelsen av individernas livskvalitet. Slutsats: Livskvalitet har visats vara ett multidimensionellt fenomen som kan påverka hela människan. Det sociala, fysiska och existentiella välbefinnandet är alla aspekter som påvisades vara betydande för individens livskvalitet på äldreboenden. Likaså påvisades ett personcentrerat omhändertagande vara viktigt både för att identifiera och tillgodose omvårdnadsbehov som inverkar på livskvaliteten. / Background: Quality of life is a person's unique experience of their life context, and therefore it can be difficult to establish a general definition of quality of life. Humans can experience a good quality of life despite the presence of disease, as quality of life is considered to be a multidimensional phenomenon with a direct connection to human health. Aging is inevitable and brings certain limitations. The population is expected to increase and thus also the number of elderly people who have the right to care and service in nursing homes based on their needs for special support. Aim: To describe individuals' experience and quality of life in nursing homes. Method: A descriptive literature study. A total of 16 studies were included in the results, of which 14 of these were quantitative, one qualitative and one had a mixed method. A thematic analysis by Aveyard was applied to analyze the data. Main findings: The presence of disease and physical symptoms, the feeling of comfort, the amount of muscle mass, physical activation and relaxation were shown to affect the individuals' quality of life. Likewise, the opportunity for person-centred care, communication with nurses, the feeling of respect, dignity and meaning in life were significant factors for quality of life. Social satisfaction, human and/or non-human social interaction, the environment of the social context, the form of living, relationships and whether the construction of the relationship matched the individuals' preferences were also shown to influence the experience of the individuals' quality of life. Conclusion: Quality of life has been shown to be a multidimensional phenomenon that can affect the whole person. The social, physical and existential well-being are all aspects that were shown to be significant for the individual's quality of life in nursing homes. Likewise, person-centered care was shown to be both important for identifying and caring for needs that affect quality of life.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbarkvinnor i Sverige. De behandlas oftast med bröstbevarande kirurgi följt avstrålbehandling. Flertalet kvinnor behöver genomgå mastektomi, vilket kanha en inverkan på kvinnornas livskvalitet. Efter att ha fått enbröstcancerdiagnos är det vanligt att kvinnor känner rädsla, ångest och oroinför behandlingen. För att lindra oron ska sjuksköterskan ge informationom sjukdomen, behandlingen och vilka komplikationer som kan uppstå. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors livskvalitet efter mastektomi tillföljd av bröstcancer. Metod: Endast originalartiklar inkluderades i dennalitteraturstudie 10 kvantitativa, fyra kvalitativa och en av mixad-metod.Systematiska sökningar utfördes i Cinahl och PuB Med. Artiklarnagranskades och sammanfogades till ett resultat. Resultat: Det framkom iresultatet att livskvalitet främst mättes igenom att skatta socialt-,emotionellt-, sexuellt- eller fysiskt välbefinnande samt kroppsuppfattning.Kvinnorna beskrev att deras förändrade kroppar påverkade deraslivskvalitet negativt ur flera aspekter då många led till följd av att haförlorat ett bröst. Diskussion: Resultatet och dess huvudfynd som blandannat visar att kvinnornas sexuella välbefinnande samt kroppsuppfattningvar det som hade störst påverkan på kvinnornas livskvalitet Resultatetdiskuterades utifrån Antonovskys teori KASAM. Slutsats: Kvinnornaslivskvalitet efter mastektomi påverkades främst av det sexuellavälbefinnandet och deras kroppsuppfattning vilket påverkade deras närarelationer negativt. Sjuksköterskans kunskap om detta är en förutsättningför att kunna ge dessa kvinnor god omvårdnad. / <p>2023-11-03</p>

Bakgrund: Den första transplantationen av ett livsviktigt organ som ägde rum år 1954 gav en avgörande attityd kring organtransplantation. Den svenska befolkningen ses ha en positiv inställning till organdonation efter döden. Trots detta har organbristen varit påtaglig i flera år. Att vänta på ett nytt organ kan ta lång tid och påverkar patienten på flera olika sätt. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser i väntan på en organtransplantation. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Inkluderande artiklar kvalitetsgranskades utifrån Fribergs granskningsfrågor, analyserades enligt Graneheim &amp; Lundman samt Fribergs granskningsmall och sammanställdes till ett eget resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem kategorier och tio underkategorier. Huvudresultatet av litteraturöversikten var: Framtiden, Sväva mellan hopp och förtvivlan, Behovet av stöd och information, Kämpa med livshotande sjukdom samt Skuld och tacksamhet gentemot donatorn och dennes familj. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patienterna som väntar på en organtransplantation. Det fanns ett stort behov av information och stöd hos patienter på väntelistan. Diskussion: Att vänta på en organtransplantation medför livsförändringar och varierande känslor. Personcentrerad vård och god information underlättar tiden i väntan på transplantationen. Patienternas upplevelser kopplas till Katie Erikssons teori om den lidande människan. Slutsats: Väntetiden inför organtransplantationen medförde blandade känslor hos patienterna, bland annat hopp, stress och frustration. För att underlätta väntetiden för patienterna var stöd avgörande. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån personcentrerad vård där information och stöttning bör vara en central del i omvårdnaden av dessa patienter. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Övervikt är en folkhälsosjukdom både i Sverige och globalt som ger en rad olikasjukdomar vilket påverkar livskvaliteten negativt ur olika aspekter. År 2022 genomförde cirka5000 personer en överviktsoperation i Sverige med syfte att gå ner i vikt. För att få genomgåen överviktsoperation finns kriterier patienten bör uppnå likväl som det finnskontraindikationer och risker att utföra den icke reversibla operationen. Överviktsoperationerkräver ett livslångt arbete hos patienten, bland annat gällande livsstilsförändringar, vilket görsjuksköterskans roll viktig både före och efter operationen.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av livskvalitet hos personer som genomgått enöverviktsoperation.Metod: En deskriptiv litteraturöversikt med systematiska sökningar i databaserna Cinahl,PsycInfo och Medline. Datan som samlades in analyserades integrativt. Totalt inkluderades12 vetenskapliga artiklar, med olika designer, efter kvalitetsgranskning samt den integreradeanalysen.Resultat: Examensarbetets resultat delades upp i två kategorier - Ett nytt och bättre liv samtEtt liv med nya komplikationer. Överviktsoperationer visade sig påverka upplevelsen avlivskvalitet både positivt och negativt ur fysiska, psykiska och sociala aspekter.Slutsatser: Överviktsoperationer förändrar det dagliga livet och upplevelsen av livskvalitet.De personer som genomgått överviktsoperationer är i behov av mer stöd och förståelse avhälso- och sjukvården för att minska stigmatiseringen. Samtidigt bör sjukvården lägga merresurser på att identifiera patienternas mentala mående innan de väljer att genomföra enöverviktsoperation.Nyckelord: livskvalitet, uppfattning, upplevelse, överviktsoperation.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.