Bakgrund Trycksår är ett vanligt förekommande problem i vården med en behandlingstid som kan sträcka sig över flera månader eller år innan läkning. Trycksår uppstår på grund av vävnadsbelastning, men mekanismerna genom vilka belastningen leder till vävnadsnedbrytning är inte helt kända. Sårbehandling och avlastning av området genom användandet av olika hjälpmedel är viktiga delar av behandlingen. Patientgrupper som drabbas mest är äldre och patienter med ryggmärgsskador. Ofta är trycksår smärtsamma, medför begränsningar i patienters liv, och påverkar patientens livskvalitet. Syfte Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med trycksår. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter granskning valdes 12 artiklar ut som uppfyllde inklusionskriterier samt kraven på kvalitet och svarade på studiens syfte. Artiklarnas resultat sammanställdes och grupperades i teman. Resultat Tre teman identifierades utifrån artiklarna: upplevelsen av smärta och obehag, känslomässiga upplevelser och upplevelsen av begränsningar och social isolering. Upplevelsen av smärta var en ständigt närvarande del av livet med trycksår och kunde även orsaka känslor av hopplöshet och oro, samt fysiska begränsningar och social isolering hos patienter. Slutsats Trycksåret och även behandlingen av trycksåret kunde medföra både kroppsligt och själsligt lidande för patienten. Lidande på grund av smärta var vanlig, men lidande uppstod också på grund av interaktionen med vårdpersonal och behandlingen av trycksåret, samt de stora förändringarna av livssituationen som många patienter upplevde.

Att leva med långvarig smärta i rygg och nacke under en längre tid innebär en fysisk och psykisk påfrestning. Funktionsnedsättning, sjukskrivning, dagar med inställda aktiviteter och depression är endast några av smärtans följder. Det kan vara svårt att hitta en effektiv behandling, och i majoriteten av fallen har de drabbade människorna redan provat de flesta metoderna. Yoga är en behandlingsmetod som inte har fått en lika stor utbredning inom vården som exempelvis fysioterapi. Trots detta har yogan både fysiska och psykiska positiva effekter.

Bakgrund  Hypertoni är en av de vanligast förekommande kroniska sjukdomarna världen över och folksjukdomen bidrar till miljontals dödsfall varje år. Hypertoni definieras av att blodtrycket uppmätts till över 140/90 mmHg. Blodtrycket bestäms av två faktorer: mängden blod som hjärtat pumpar vid varje slag och det motstånd som blodet möter i de perifera artärerna, arteriolerna. I behandlingen av hypertoni ska patienten vara i fokus och därför blir egenvård en viktig del av behandlingen. När patientens egenvårdsförmåga är mindre än det motsvarande egenvårdskravet uppstår egenvårdsbrist. Egenvårdsstöd och att själv finna strategier för sin behandling av hypertoni, stärker inte bara patientens autonomi utan också dennes livskvalitet. Syfte Syftet var att belysa egenvårdens betydelse för behandling av hypertoni.   Metod En allmän litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Databassökningar genomfördes i CINAHL Complete och PubMed med hjälp av universella MeSH-termer, CINAHL-headings och i fritext. Sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturöversikten efter att ha analyserats, klassificerats och sammanställts i en artikelmatris. Resultat Resultatet presenterades utifrån tre teman: egenvårdens effekt på blodtrycket, betydelsen av patientens egenvårdsförmåga för behandlingen och egenvårdens påverkan på patientens livskvalitet. I resultatet framgick att egenvårdsbehandling sänker blodtrycket, ökar egenvårdsförmågan samt ökar livskvaliteten för patienter med hypertoni. Slutsats Olika livsstilsförändringar i kombination med egenvårdsstöd och utbildning skulle kunna vara den optimala egenvårdsbehandlingen för patienter med hypertoni. Slutligen tolkas det presenterade resultatet som att egenvård inte bara sänker blodtrycket, utan att det i kombination med att patienten tar ansvar för sin egen hälsa även kan leda till ökad livskvalitet samt ökad följsamhet till behandlingen.

No description available.

Fibromyalgi är en omdebatterad sjukdom som leder till att patienter symtom uppfattas olika. Patienternas symtom har inte tagits på allvar och har även uppfattats som en inbillning. Därav har patienter bemöts med misstro men även av förståelse. På grund av den skildrande synen av fibromyalgi handlar litteratursöversiktens syfte om att belysa patienters upplevelser av att leva med fibromyalgi. Utifrån databaserna CINAHL och Pubmed har nio artiklar valts till denna allmänna litteraturöversikt med kvalitativ metod. Boolesk operator AND och OR har använts i samband med sökorden för att få fram nämnda artiklar. Resultatet av litteraturöversikten kom fram till tre huvudkategorier och sju subkategorier. Fysisk påverkan: Upplevelsen av en bärande fysisk smärtan och Upplevelsen av trötthet och försämrad sömn. Psykisk påverkan: Upplevelsen av att vara stressad, deprimerad, och rädd. Social påverkan: Upplevelser av förändrade relationer, Upplevelse av förändrade arbetsförhållanden , Upplevelser av misstro i hälso- och sjukvården och Upplevelser av påverkan på dagliga aktiviteter. Resultatet visar att fibromyalgi påverkar olika aspekter av patienters liv. Fysiska symtom som smärta och sömnsvårigheter förekommer. I sin tur leder det till tröttheten och depressiva tillstånd. Dagliga aktiviteter och möjligheten att arbeta försvåras på grund av symtom. Bristande kunskap av sjukdomen leder till att patienter upplever olika bemötande av hälso- och sjukvården, arbetsplatsen samt familj och vänner. Upplevelse av misstro från hälso- och sjukvårdspersonal upplevs och det påverkar patienterna negativt. Genom att sjuksköterskan är lyhörd och visar både intresse och engagemang för patienternas upplevelser kan patienterna stödjas i att hitta strategier i att hantera sjukdomen.

Kvärre, A & Rasmusson, B-M. Att känna livskvalitet med ALS. En litteraturstudie om ALS-patienters dagliga livssituation och deras upplevelse av livskvalitet. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en degenerativ neuromuskulär sjukdom. Den domineras av muskelatrofi och pareser och det finns idag inget botemedel. Behandlingen inriktas därför på att möta behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka ALS-patienternas dagliga livssituation och deras upplevelse av livskvalitet och vad det innebär. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån Carlssons och Eimans bedömningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. Vi använde oss av Doris Carnevalis (1999) modell för krav och resurser som referensram. Resultatet visade att fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer påverkade livskvaliteten på olika sätt och en viktig faktor för patienterna var att kunna kommunicera med sin omgivning.Nyckelord: ALS, amyotrofisk lateralskleros, Carnevali, kommunikation, livskvalitet, patient, upplevelse / Kvärre, A & Rasmusson, B-M. ALS and quality of life. A study about ALS-patients, their daily life situation and their perception of quality of life. Degree project, 10 Credits Points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006. Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a degenerative neuromuscular disease. The dominating signs are muscular atrophy and pareses and there is today no cure for the disease. The treatment is therefore concentrated into meeting the patients’ dif-ferent needs, during the fast progression of the disease. The aim of the study is to focus on the ALS-patients daily life and their perceived quality of life. The study is based on ten scientific articles. The articles were quality rated using Carlssons and Eimans ratingscale for qualitative and quantitative studies. We use Doris Carnevalis (1999) model of demand and resources as the frame of refer-ence. The result showed that physical, psychological, social and existential factors affect quality of life in different ways. An important factor for the patients was the ability to communicate with other people.Keywords: ALS, amyotrophic lateral sclerosis, communication, Carnevali, experi-ence, patient, quality of life

Introduktion: Cytostatika är ett vanligt behandlingsalternativ för individer som drabbats av cancer. En vanlig biverkan under och efter avslutad behandling är neurotoxiska sidoeffekter (NTS). Dessa symtom är svåra att reducera förebyggande och symtomlindrande och symtomen kan bli kvarvarande i flera år. Kunskap om biverkningar av NTS och hur det korrelerar med livskvalitet är av vikt för att öka sjuksköterskans möjlighet till att bemöta, stötta samt informera individer.  Syfte: Att beskriva hur individer som har behandlats med cytostatika graderade sina kvarvarande NTS under tre månaders tid, samt jämföra korrelationen mellan de neurotoxiska sidoeffekterna och livskvalitet.  Metod: En longitudinell studie med en kvantitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med enkäter som besvarades vid tre tidpunkter under tre månader. Två frågor valdes ut och analyserades i föreliggande studie. Huvudresultat: Resultatet som var statistiskt signifikant visade att NTS minskade mellan första och sista tidpunkten. Korrelationen mellan NTS och självskattad livskvalitet var negativ vid samtliga tidpunkter, sista tidpunkten var statistiskt signifikant. Slutsats: Resultatet som visade att NTS reducerats över tid samt att det fanns en negativ korrelation mellan NTS och livskvalitet anses vara av betydelse för sjuksköterskor i mötet med patienter. Denna kunskap kan bidra till att sjuksköterskan får utökad förståelse och därmed möter individen utifrån ett helhetsperspektiv.

Varje år sker cirka 6000 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Patienter som varit med om ett plötsligt hjärtstopp kan drabbas av mer eller mindre uttalade fysiska, kognitiva, sociala och emotionella konsekvenser som minskar deras upplevda livskvalitet. Patienter som har överlevt ett hjärtstopp är en växande patientgrupp och sjukvården bör lägga mer fokus på evidensbaserad uppföljning, hälsofrämjande stöd och rehabilitering till dessa patienter och deras närstående för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god livskvalitet.  Syftet är att fördjupa kunskaperna om patientens livskvalitet under det första året efter ett överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus.  En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi enligt metod beskriven av Polit och Beck(2017) samt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) har använts för att granska 16 kvantitativa artiklar. Resultatet visade att livskvaliteten påverkades mer eller mindre av olika faktorer relaterat till behandling, individ, efterförlopp och social situation. Ett snabbt ingripande, en defibrillerbar första rytm och en kort vårdtid var associerade med goda förutsättningar för god återhämtning och ökad livskvalitet. Vidare visade resultaten att livskvaliteten var beroende av hur väl patienterna återhämtade sig fysiskt och mentalt och hur aktiva var de i det sociala sammanhanget. Resultaten beskrev även att livskvaliteten påverkades av ålder och kön. Det framkom även att livskvaliteten förbättrades i tid och att efter ett år många patienter uppgaven god livskvalitet ett år efter händelsen. Examensarbetets resultat kan bidra till att kunna se vilka faktorer har starkt samband och kan påverka patientens livskvalitet efter hjärtstopp. Detta för att få kunna anpassa vårdåtgärderna utifrån patientens behov. För att öka förståelse i hur livskvaliteten upplevs på individnivå krävs det mer forskning inom ämnet av kvalitativ ansats. / Every year, approximately 6,000 cardiac arrests occur outside hospitals in Sweden. Patients who have experienced a sudden cardiac arrest may experience physical, cognitive, social and emotional consequences that reduce their perceived quality of life. Patients who have survived a cardiac arrest are an increasing patient group, and healthcare should focus more on evidence-based follow-up, health-promoting support and rehabilitation for these patients and their relatives in order to create the best conditions for a good quality of life. The aim is to deepen the knowledge about the patient's quality of life during the first year after surviving a sudden cardiac arrest outside hospital. A literature review with a systematic search strategy according to the method description of Polit and Beck (2017) and Bettany-Saltikov and McSherry (2016) has been used to review 16 quantitative articles. The results showed that the quality of life was affected by treatment, individual, course and social situation. A quick intervention, a defibrillable first rhythm and a short care period were associated with good conditions for good recovery and increased quality of life. Furthermore,the results showed that the quality of life depended on how well the patients recovered physically and mentally and how active they were in the social context. The results also described that quality of life was affected by age and gender. It also emerged that the qualityof life improved in time and that after one year many patients reported a good quality of life one year after the event.  The results of the degree project can help to be able to see which factors are strongly related and can affect the patient's quality of life after cardiac arrest. This is to be able to adapt the care measures based on the patient's needs. To increase understanding of how the quality of life is experienced at the individual level, more research is needed in the subject of a qualitative approach.

Introduktion/Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort både i Sverige och internationellt. Palliativ vård benämns som en lindrande och stödjande vård som syftar till att bibehålla en god livskvalitet hos patienter med progressiv obotlig sjukdom. Sjuksköterskor har en viktig roll i att erbjuda adekvat omvårdnad i samband med palliativ vård. Syfte: Att belysa omvårdnadsinterventioners påverkan på patienters livskvalitet vid palliativ vård på vårdavdelning Metod: Litteraturstudien utfördes systematiskt med Roséns (2017) granskningsprocess. Resultatet baseras på sju vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning baserat på Forsberg och Wengströms (2016) kvalitetgranskningsmall. Resultatet bearbetades med en induktiv dataanalys. Resultat: En kombination av flera omvårdnadsinterventioner resulterade i en ökad livskvalitet. Enskilda omvårdnadsinterventioner som samtal och information, musikintervention och omvårdnadsplanering gav inte en ökad livskvalitet. Dock ökade det emotionella och fysiska måendet delvis. Slutsats: En kombination av omvårdnadsinterventioner som kompletteras av en god personcentrerad omvårdnadsplanering påvisades ge en ökad livskvalitet hos palliativa patienter. Fortsatt forskning kring sjuksköterskans förståelse av begreppet livskvalitet efterfrågas. Även vidare forskning kring hur en kombination av omvårdnadsinterventioner påverkar palliativa patienters livskvalitet efterfrågas.

No description available.