I mötet med patienter i livets slut övergår sjuksköterskans handlingar från botande till lindrande. Bakgrunden beskriver begreppet hälsa som ett flerdefinierbart begrepp och sjuksköterskans roll i vården. Den palliativa vårdens förhållningssätt och de sex S:en beskriver att sjuksköterskan ska utgå från patientens livsvärld för att få kunskap om hur livskvalité och hälsa kan främjas i livets slut. I problemformuleringen beskrivs vikten av att se patienters behov och önskningar, det är deras berättelser som bör ligga till grund för sjuksköterskans agerande. Syftet var att belysa vad patienter upplever som hälsobefrämjande omvårdnad vid livets slut. Metoden som använts är litteraturstudie och resultatet är funnet i åtta vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet redovisades i tre teman som uppfattades som viktiga för att uppleva välbefinnande och hälsa i livets slut. Hälsofrämjande relationer beskriver närståendes betydelse och sjuksköterskans förmåga att ha både en professionell och personlig roll. Möjliggöra delaktighet, genom god kommunikation och att patienten har kontroll skapas delaktighet i vården. Möjliggöra ett gott liv, genom symtomkontroll och att bevara det vanliga, främjas en känsla av värdighet för patienter i livets slut. Betydelsen av sjuksköterskans roller framkom i diskussionen, vikten av att vara både personlig och professionell. Medvetenhet krävs hos sjuksköterskan för att se patientens verkliga behov. Det visade sig att närstående inte enbart var något positivt för patienterna, de känner ett ansvar för sina närståendes välmående och det kan innebära ytterligare en påfrestning för den som är sjuk.

In the 1970s and 1980s, Sweden held about 15-20 certified health resorts that wanted to improve peoples’ health with vegetarian food and alternative medicine. This essay aims to explore the popularity of health resorts through a patient’s perspective. What did the patients look for at the resort, which they could not find in the official health care? A basis for the analysis is Bonnie Blair O´Connor’s theory of Health Belief Systems. In short, it claims that all medical systems are equal, from a patient’s point of view. A patient in the 1970s and 1980s could turn to the Health Belief System of conventional medicine, or chose an alternative – for example the Health Belief System constituted by Swedish health resorts. The material for this survey comes from one of the most famous health resorts in Sweden, Föllingegården in the north of Jämtland. From 1976 to 1990 Mrs Lilly Johansson, who advocated a very strictly vegetarian diet to people with various health problems, ran the resort. The archives of Föllingegården have recently been discovered, and this is the first time someone looks at the patients’ bookings, journals and letters. The survey reveals that about three quarters of the patients were women, that the average patient was about 50 years old, and that he or she was most likely to be a white-collar worker. About half of the patients were explicitly ill, and suffered from different kinds of aches, rheumatism, allergies, eczema, bowel problems or other chronic disease. In their anamnesis, and in evaluation forms concerning their stay at Föllingegården, the patients reveal their motifs for coming to the health resort. Many of them had been let down by conventional health care. They were tired of heavy medication and/or careless doctors. At the health resort, they searched for a more personal contact with their healer and a more natural way of curing diseases and improve health. This essay shows that patients in the 1970s and 1980s contributed to the popularity of health resorts by trusting the health resorts with a wide range of health problems, by persuading doctors of the official health care to refer to and finance their stay at the health resort, and by taking responsibility for their own health in an era when official health care started to prove insufficient.

Bakgrund: Relationen mellan sjuksköterska och patient har genomgått stora förändringar. Från att patienten tidigare sågs som ett objekt utan egna resurser, till att idag ses ur ett holistiskt perspektiv, som en individ med styrkor, tillgångar och som är expert på sin egen person. Begreppet patientdelaktighet uppmärksammades år 1978 av World Health Organization i  Alma-Ata deklarationen och har sedan dess fått större utrymme i vården. Patienters lagliga rätt till delaktighet i sin vård är idag omfattande och det är vårdpersonalens skyldighet att informera och involvera sina patienter. Patienter idag ställer allt högre krav på sjukvården och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna förhålla sig till dessa. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters delaktighet i sin vård. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserade med induktiv ansats. Resultat: Författarna fann elva underteman som påverkade patienters upplevelse av delaktighet i sin vård. Dessa utmynnade i de tre temana kunskap, relation och tid vilka alla hade gemensamt att individanpassning var önskvärt. Slutsats och klinisk betydelse: Resultatet visar att en förutsättning för känslan av delaktighet är att en vårdrelation uppstår mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan bekräftar patienten, anpassar sig efter denne och följer upp sina vårdhandlingar finns förutsättningar för att delaktighet uppnås. / Background: The relationship between nurse and patient has undergone major changes. The patient was previously seen as an object without it’s own resources, to now be seen in a holistic perspective, as an individual with strengths, assets and one who is an expert in his/herown person. The concept of patient participation was highlighted in 1978 by the World Health Organization in the Alma-Ata Declaration and has since then gained extention in care. Patients' legal right to participate in their care is extensive and it is the nursing staff's obligation to inform and involve their patients. Patients of today demand more from health care and it is a challenge for the nurse to be able to relate to them. Aim: The aim was tohighlight factors that influence patients' participation in their care. Method: A literature review based on elevenscientific articles analyzed with an inductive approach. Result: The authors found elevensub-themes that influenced patients' experience of participation in their care. These led to the three themes knowledge, relationship and time which all had in common that personalization was desirable. Conclusion and implication: The results show that a prerequisite for the feeling of participation is that a care relationship arises between nurse and patient. When the nurse confirms the patient, adapts to the patientand follow upon her actions are prerequisites for participation is achieved.

Background: Careful airway management, including tracheal intubation, is important when performing anaesthesia in order to achieve safe tracheal intubation. Aim: To study airway management in anaesthesia care from both the professional and patient perspectives. Methods: 11 RNAs performed three airway tests in 87 patients, monitored in a study-specific questionnaire. The tests usefulness for predicting an easy intubation was analysed (Study I). 68 of 74 anaesthesia departments in Sweden answered a self-reported questionnaire about the presence of airway guidelines (Study II). 20 anaesthesiologists were interviewed; a phenomenographic analysis was performed to describe how anaesthesiologists' understand algorithms for management of the difficult airway (Study III). 13 patients were interviewed; content analysis was performed to describe patients' experiences of being awake fiberoptic intubated (Study IV). Results: The Mallampati classification is a good screening test for predicting easy intubation and intubation can be safely performed by RNAs (Study I). The presence of airway guidelines in Swedish anaesthesia departments is poorly implemented (Study II). Algorithms can be understood as law-like rules, a succinct plan to follow in difficult airway situations, an action plan kept in the back of one's mind while creating flexible and versatile personal algorithms, or as consensus guidelines based on expert opinion in order to be followed in clinical practice (Study III). One theme emerged describing experiences of being awake intubated; feelings of being in a vulnerable situation but cared for in safe hands, described in five categories: a need for tailored information, distress and fear of the intubation, acceptance and trust of the staff's competence, professional caring and support, and no hesitation about new awake intubation (Study IV). Conclusions: The Mallampati classification is a good screening test for predicting easy intubation, when the airway assessment is performed in a structured manner by RNAs. The presence of airway guidelines in Swedish anaesthesia departments was poorly implemented and should receive higher priority. Algorithms need to be simple and easy to follow and based on the best available scientific evidence. Tailored information about what to expect, ensuring eye contact, and giving breathing instructions during the procedure may reduce patients' feeling distress.

Bakgrund: Att en god hälsa uppnås är ett av målen med hälso- och sjukvården. För att sjuksköterskan ska nå detta mål är hen i behov av sina kunskaper och egenskaper. Den personcentrerade vården ligger till grund för sjuksköterskans profession varpå den respektfulla kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten är essentiell. Likaså är det verbala samt icke verbala språket avgörande för kommunikationen. Stress och tidsbrist kan leda till att sjuksköterskor upplever den givna informationen som otillräcklig. Därför är det betydelsefullt att undersöka sjuksköterskans kommunikation utifrån ett patientperspektiv.   Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans kommunikation i vårdmötet. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt av redan befintligt material, varpå tolv vetenskapliga artiklar framtagits genom sökningar i två databaser. Dessa artiklar analyserades enligt Fribergs metod av författarna, som därefter framställde det nya resultatet i huvud-och subteman. Resultat: Resultatet för denna litteraturöversikt presenteras i två huvudteman: (1) Sjuksköterskans egenskaper i kommunikationen och (2) Betydelsefulla aspekter i kommunikationen. Dessa genererar i två subteman; (1) Stödja och involvera samt Engagemang och respektfullhet, (2) Språket samt Lyhördhet. Diskussion: Kommunikationen är en betydelsefull del i vården och blir således ett komplext område för sjuksköterskan att främja. De centrala fynden som diskuteras är sjuksköterskans egenskaper, kunskaper, språket samt patientens delaktighet. Resultatet diskuterades även utifrån Jean Watsons teori om den mänskliga omsorgen samt utifrån konsensusbegreppet hälsa. / Background: One of the goals in the health care is that good health is achieved. For the nurse to achieve this goal he or she is in great need of his or her skills and qualities. The person-centered care is the basis of the nurse profession whereupon the respectful communication between the nurse and patient is essential. Similarly the verbal and non-verbal language is important for the communication. Stress and lack of time can lead to nurses experiencing the given information as inadequate. Thus, it is important to examine the nurses’ communication from a patient perspective. Aim: To explore patients’ experiences of nurses’ communication within the healthcare meeting. Method: This study is a literature review of existing material, whereupon twelve articles were developed by searches in two databases. The selected articles were analyzed by the authors according to Friberg's method, whom then presented the new results in main and subthemes. Results: In this literature review the results are presented in two main themes; (1) The nurse characteristics in the communication and (2) Significant aspects in the communication. These generated in two subthemes each; (1) Support and involve and also Commitment and respectfulness (2) Language and Responsiveness. Discussion: Communication is significant in the healthcare and thus becomes a complex area for the nurses to encourage in the all patients care. The main findings discussed in this study is the nurse’s characteristics, knowledge, language and the patient participation. The results of this study were also discussed based on Jean Watson’s theory of human caring, as well on the basis of the consensus concept health.

Bakgrund: Eutanasi är lagligt i ett fåtal platser i världen. I länder där det är otillåtet är detta ett outforskat ämne, särskilt ur ett patientperspektiv. Palliativ vård anses vara ett alternativ till eutanasi, trots detta önskar en del personer att avsluta livet med eutanasi. Syfte: Att beskriva anledningar till varför vuxna personer vill påskynda döden med hjälp av eutanasi och att beskriva undersökningsgruppen i utvalda artiklar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie byggd på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar hämtade ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet visade att bristande symtomkontroll, i synnerhet smärta, var en vanlig anledning till att önska eutanasi. Funktionsförluster gjorde att deltagare förlorat sig själva och inte längre kunde delta i aktiviteter som tidigare. Rädslor för framtida lidande och förlust av självständighet uttrycktes. De önskade en värdig död genom att återta kontroll över sin kropp och sitt liv. De ville inte vara en börda ochkände sig inte längre behövda. Undersökningsgrupperna innehöll deltagare från länderdär eutanasi är lagligt såväl som olagligt. Deltagare varierade i antal, ålder ochmedicinskt tillstånd. Slutsats: Eutanasi är relativt outforskat ur perspektivet från de som önskar sjukvårdens hjälp med att avsluta livet. Det förekommer att svårt sjuka och äldre utan livshotande sjukdom, vill dö i förtid. En vanlig anledning bland deltagarna, var att återta kontroll över kroppen samt bestämma hur och när livet tar slut. Eftersom individens syn på en värdig död ibland skiljer sig från vad sjukvården tillåter och anser värdigt, förekom rädslor för en smärtsam och utdragen död. / Background: Euthanasia is legal in a few places in the world. This is a subject with limited research made in countries where it is not legal especially from a patientperspective. Palliative care is considered an alternative to euthanasia but requests foreuthanasia still occurs. Aim: Describe the reasons behind a wish to hasten death through euthanasia among dults and to describe the study group of selected items. Methods: A descriptive literature study based on eleven scientific articles with qualitative approach collected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Main results: The result showed that lack of symptom control and pain in particular seemed to be a common motivating factor to wish for euthanasia. Also loss of functions among participants led to feelings of identity loss and being unable to participate inactivities like before. Participants expressed fears of having to endure suffering as well as being dependent on others. They wanted to die with dignity by regaining control of their own bodies and lives with euthanasia. They did not want to be a burden and no longer felt needed. Study groups included participants from countries where euthanasia is legal and illegal. Participants varied in number, age and medical condition. Conclusion: Euthanasia is a relatively unexplored subject from the perspectives of people who wish for medical help to end their lives. It occurs that severely ill people as well as elderly without a terminal disease want help to end their lives prematurely. A common desire among participants was to regain control of their bodies and determine how and when life should end. Fears of suffering a painful and prolonged death occured since the individual’s vision of a dignified death sometimes differs from what healthcare permit and deem worthy.

Aim: To generate a theoretical model how patients experience their management of rheumatoid arthritis (RA) in everyday life.Method: An explorative design with the grounded theory approach was used by interviewing 16 informants with RA.Results: The generated theoretical model emerged in a core category- Striving for a good life with two categories; making use of personal resources and grasping for support from others, which formed the base of managing RA. When relating these categories together, four dimensions emerged which characterised patients’ different ways of managing RA: mastering, relying, struggling and being resigned.Discussion: The management of RA incorporated the use of personal resources and the grasping for support from others. Both self-management strategies and patients’ need of support were highlighted as aspects that were of importance when managing RA. Patients’ experiences of their need of support to manage RA give extended knowledge that is of importance for nurses and other healthcare providers. The relationship between patients and healthcare providers is always the key to a good encounter. Interventions to increase self-management in RA have to incorporate this knowledge when trying to increase patients’ self-efficacy and with their experience of support

Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande. Brister i kommunikationen mellan olika vårdinstanser och professioner upplevde patienten som negativt. Sjuksköterskan upplevdes som en källa för information och kunskap. Erfarenheter av bristfällig information resulterade i nedsatt självbestämmande. Sjuksköterskans bemötande och tillgänglighet påverkade erfarenheten av vården. Vårdplatsen för patienterna var sjukhus, hospice eller hemmet och en gemensam nämnare var att alla platser skapade trygghet hos patienterna. Under yrkeskarriären möter sjuksköterskan patienter i behov av palliativ vård och för att få en grund att stå på i mötet med patienten behöver grundutbildningen för sjuksköterska innefatta obligatorisk undervisning om palliativ vård. Ett ökat samarbetet mellan vårdprofessionerna och en fortlöpande forskning kan bidra till att förbättra patienters erfarenheter av och livskvalitet i den palliativa vården. / The experience of palliative care have been studied, but mainly from a next of kin and nursing perspective and little has been devoted to study the patient perspectives of the care offered. The purpose of this study was to illustrate experiences of palliative care from a patient perspective. Fourteen scientific articles were selected for review, analysis and processing in order to answer the present study purpose. The processing resulted in five categories, experiences of; communication, information, treatment, accessibility and place of care. Patients’ in need of palliative care experienced the communication as satisfactory. Deficiency in communication between care professions and the patient was experienced as negative. The nurse was perceived as a source of information and knowledge. Lack in given information experienced to result in decreased self-determination. The nurse treatment and availability affected the experience of care. The place of palliative care was at hospital, in hospice or at home and one common denominator was that all sites created safety for the patients. Nurses will during their careers face patients in need of palliative care. The nurses need a foundation to stand on in the meeting with the patient and it requires that the basic education includes mandatory education about palliative care. Greater cooperation between health professions and an ongoing research may help improve patients' experiences and quality of life in palliative care.

Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande i Sveriges befolkning. Smärtupplevelsen är individuell och påverkas av många dimensioner i livet. Långvarig smärta är svår att bedöma och lindra, den kan skapa ett lidande. Att lindra lidande och främja hälsa hos dessa personer är en viktig men inte alla gånger lätt uppgift för sjuksköterskan. Därför är det nödvändigt med insikter i hur det är att leva med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie har använts. Studien baseras på tio kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Forsberg och Wengström (2013) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget är hämtat ur databaserna CINAHL och PubMed och är publicerat år 2000-2013. Resultat: Tre huvudteman med subteman representerar resultatet. Första huvudtemat, Känsla av att livet är begränsat, beskriver de negativa förändringar som smärtan leder till, gällande fysiska, psykiska och sociala aspekter. Andra huvudtemat, Strävan efter att bemästra den långvariga smärtan, visar hur varierande strategier används för att bemästra den långvariga smärtan. I tredje huvudtemat, Kampen för att bli betrodd i sitt lidande, framträder smärtans osynlighet som problematisk, misstro i kontakt med närstående och vårdgivare förekommer. Diskussion: Resultatet knyts an till Erikssons omvårdnadsteori om lidande. Sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande diskuteras. Försök att lindra, liksom anpassningen av livsmönster och förmågan till försoning belyses. Ensamhet och avskildhet diskuteras samt vikten av att få tid och rum att lida. Omgivningens roll i lidandet samt hur vårdlidande kan lindras berörs även. / Background: Chronic pain is common in the Swedish population. The pain experience is individual and influenced by the many dimensions of life. Chronic pain is difficult to cure and relieve, it causes suffering. To relieve suffering and promote health for these people is an important but not always easy task for the nurse. Therefore, it is necessary to have insight in the experiences related to living with chronic pain. Aim: The aim of this study was to describe the experience of living with chronic pain. Methods: A literature review was used. The study is based on ten qualitative articles that have been investigated and analyzed with influence by Forsberg and Wengström (2013) and Friberg (2012). The scientific evidence is from the databases CINAHL and PubMed and is published year 2000-2013. Results: Three main themes with subthemes represent the result. The first main theme, Feeling that life is limited, describes the negative changes that the pain creates concerning physical, psychological and social aspects. The second main theme, Efforts to overcome the chronic pain, shows that varying strategies are used to overcome the chronic pain. In the third main theme, The struggle to be trusted in their suffering, the invisible pain appears as problematic, suspicion in touch with both family and caregivers occur. Discussions: The result is related to Eriksson´s nursing theory of suffering. The suffering of illness, the suffering of life and the suffering of care is discussed. Attempts to relieve pain as well as adaptation of life patterns and the ability of reconciliation are illuminated. Loneliness and separation is discussed as well as the importance of having time and space to suffer. The role of the fellow people in the suffering, and how the suffering of care may be eased is mentioned as well.

Background: Mental illness has increased in Sweden and the individuals seeking care expect to be met with respect. The way patients perceive themselves to be treated by health care professionals plays a central part to care and treatment of patients, and the patients experience will decide how future care will proceed. The majority of complaints from patients with mental illness suggest that the way they are treated in health care is inadequate. For people with mental illness it is crucial how they perceive themselves to be treated since poor treatment can lead to reluctance in seeking future help. Aim: The purpose of this study was to describe how people with mental illness perceive themselves to be treated in primary health care. Method: A literature review was chosen as a method and data was collected from seven articles, both qualitative and quantitative. Results: The results were analyzed and compiled into three main themes; (1) To feel exposed to generalization, (2) To feel respected and (3) To feel involved. The subthemes describe experiences of; focus on medicine, one size fits all, lack of knowledge, to be listened to, humanity, attitudes, time, information and dialogue. Conclusion: There are both positive and negative experiences of how patients perceive themselves to be treated in primary health care but the negative experiences are predominant. This study can lead to an increased understanding and knowledge of how the primary care professionals should treat people with mental illness and which actions should be avoided.