Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap. Patienter ville vara delaktiga i sin vård och behandling. / Palliative care is something most nurses are dealing with during their working lives. The purpose of this study was to illuminate the experiences of nursing care from a patient perspective. Nine articles were selected for review, from the articles six themes revealed: Experiences of; nursing relationships, communication and information, the care environment, symptom control, accessibility and self-determination. The result showed that a relationship of trust and communication created good nursing care. Lack of communication could also occur. A good nurse was perceived as someone who listened and had broad knowledge. Patients wanted to be involved in their care and treatment.

ABSTRAKT Bakgrund: Ett nytt organ är livräddande behandling för patienter med kroniska hjärt- eller leversjukdomar. För den som blir transplanterad innebär det en stor omställning i livet, från att ha varit kronisk sjuk till att leva med ett nytt organ. Efter en transplantation är målet att personen ska kunna återgå till ett normalt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den transplanterades perspektiv på att leva med ett nytt organ. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa studier granskats och analyserats med inspiration av innehållsanalys. Artikelsökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: ”Förändrad kropp”, ”Känslomässig berg- och dalbana” och ”Att leva vidare”. Under dessa framkom åtta underkategorier. Slutsats: Att genomgå en organtransplantation är en livsomvälvande upplevelse som förändrar livet för alltid. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om patientens perspektiv för att kunna ge god och anpassad omvårdnad. Trots att transplantationen följs av en påfrestande återhämtning både fysiskt och psykiskt så ges man genom ett nytt organ en andra chans i livet och hopp om en bättre framtid.   Nyckelord: Organtransplantation, patientperspektiv, omvårdnad / ABSTRACT Background: A new organ is a lifesaving treatment for patients living with chronicle illness in heart or liver. To be transplanted implicates a big change in life, from living with a chronicle illness to be living with a new organ. After the transplantation the aim for the patient is to go back to living a normal life again. Aim: The aim of this literature review was to elucidate the transplanted patient perspective of living with a new organ. Method: In this literature review ten qualitative studies were viewed and analysed. The articles were searched in CINAHL, PubMed and PsycInfo.  Result: The result identified three main categories: ”Changed body”, ”Emotional rollercoaster” and ”To manage to keep living”. From these categories eight sub categorize were identified. Conclusion: To be transplanted is a life changing experience that changes the life forever. It is important for the nurse to be aware of the patient perspective to be able to offer a good and suitable care for the patient. Though the transplantation is followed by a difficult recovery, both physical and psychological, to be transplanted gives you a second chance in life and hope of a better future. Keywords: Organ transplantation, patient perspective, nursing

Background: Borderline personality disorder is a complex mental disorder that has become increasingly common in those individuals who seek care today. These individuals are often perceived as being different by society and the health care system, because of the prejudice and lack of knowledge that exists around mental illness and borderline personality disorder. Aim: Highlighting adults experiences of living with a diagnosis of borderline personality disorder. Method: Literature study with qualitative approach. Seven articles were chosen to be read, reviewed and analyzed. Results: Three categories with seven subcategories appeared. Experiences of emotional pain, feelings of not being like everyone else and experiences of social interactions. Conclusion: The results show in general negative experiences in several different aspects. Feelings of hope for the future were countered with suicidal thoughts and self-destructive behavior. Negative emotions in behavior from society but also from health professionals, stigma that constantly surrounded their life-world, an attitude which in most cases is due to large gaps in knowledge. The authors included research that was done 20 years ago, and the results of this study show that the response and experience of the individuals has not been changed. This means that the knowledge is not as high as it should be and the skills of health professionals are not as current as it should be. Future research should focus on how health professionals should be able to raise their level of knowledge and respond to individuals in a more customized way.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att flertalet patienter har en positiv inställning till studentmedverkan. Trots detta finns olika faktorer som kan påverka patientens inställning negativt.   Syfte: Att undersöka studentmedverkan i vården ur ett patientperspektiv hos kvinnor i obstetrisk- och gynekologisk vård.   Metod: Kvantitativ studie, enkätstudie. Patienter som vårdats på kvinnodivisionens mottagningar och avdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige tillfrågades under en tvåveckorsperiod att svara på enkätfrågor.   Resultat: Den övervägande delen av patienterna, 71 %, var bekväma med att en studerande var med under sitt vårdbesök. Patienterna med tidigare erfarenheter av studentmedverkan under sitt vårdbesök var mer positivt inställda till studentmedverkan överlag. Var patienterna bekväma med en mycket ung student under sitt vårdbesök, skattade sig patienterna mer bekväma överlag med studentmedverkan. En större andel av patienterna skattade sig mer bekväma med en kvinnlig student, 71 %, än med en manlig student, 41 %, under sitt vårdbesök. Patienterna på avdelningarna skattade sig i större utsträckning mer bekväma än patienterna på mottagningarna.   Slutsats: Majoriteten av patienterna kände sig bekväma med studentmedverkan inom obstetrisk- och gynekologisk vård, däremot sjunker graden av bekvämlighet då vården den studerande utför självständigt, ökar. Patienterna som tidigare mött studenter vid sina vårdbesök och även de som är bekväma med en mycket ung student var mer positivt inställda till studentmedverkan. Fler patienter kände sig mer bekväma med kvinnliga studenter än med manliga studenter. / Background: Previous research shows that the majority of patients have a positive approach to student participation. Despite this, there are various factors that can affect the patient's attitude negatively.   Aim: To examine student participation in health care from a patient perspective of women in obstetric- and gynecological care.   Method: Quantitative questionnaire study. Patients who were treated in the clinics and wards in the Department of Women's Health at a university hospital in central Sweden were asked during a two-week period to answer survey questions.   Result: The majority of the patients, 71.2%, felt comfortable with student participation. Patients with previous experience of student participation had a more positive attitude towards student participation overall. The patient felt more comfortable with student participation if the patient also were comfortable with a very young student. A greater proportion of patients felt more comfortable with a female student, 70.6%, than with a male student, 40.8%. Patients in wards were to a greater extent more comfortable than patients in clinics.   Conclusion: The majority of patients felt comfortable with student participation in obstetrics- and gynecological care, however, the level of convenience will drop, the more of the care that the student performs independently. Patients who had previously met with students and also those who were comfortable with a very young student were more positive to student participation. Most patients’ felt more comfortable with female students than male students.

Bakgrund: Sjuksköterskan är beroende av både sina personliga och professionella egenskaper vilket är en förutsättning för det goda bemötandet. Hur bemötandet utformas har stor betydelse för hur patienten kommer att uppleva den givna vården. Bemötandet innefattar både kommunikation och interaktion mellan människor. Klagomål ifrån patienter angående bristande bemötande i vården ökar enligt Patientnämndens årsrapport från 2014. Syfte: Syftet var att belysa patienters negativa upplevelser av bemötandet i vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar söktes fram via databaser som vidare analyserades och sammanställdes i kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, bristande professionalitet, obekräftade patienter, otillräcklig information och kommunikation samt yttre faktorer som bidrar till negativa upplevelser av bemötandet. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en attityd och ett beteende som påverkade bemötandet negativt. Patienter beskrev att de varken blev sedda eller lyssnade på. Detta gav dem en känsla av att bli obekräftade och kom att påverka upplevelsen av bemötandet. Patienter upplevde sig misstrodda, sjuksköterskor kommunicerade inte utifrån patienters kunskapsbas och förståelse, vilket lämnade patienter med en känsla av att de blivit illa bemötta. Rutiner, kontinuitet och samordning visade sig även vara en faktor som kom att påverka patientens upplevelse av bemötandet.  Diskussion: Bemötandet är kontextbundet och av relationell karaktär vilket gör det komplext. Resultatet diskuterades utifrån Jean Watsons teori för mänsklig omsorg samt konsensusbegreppet människa. / Background: The nurse is dependent on both their personal and professional qualities, which are a prerequisite for making a good encounter. Encounters outcomes have a big impact and are of great significance on how the patient will experience the received care. Encounters include communication and interaction between humans. Complaints from patients regarding negative encounters in health-care are increasing according to the Patients’ Advisory Committee 2014. Aim: The aim of this study was to highlight patient’s negative experiences of encounters within healthcare system. Method: A literature review has been conducted. Ten peer-reviewed articles were searched through databases and then further analysed and complied into categories and subcategories.  Results: The results are presented in four categories, lack of professionalism, unconfirmed patients, insufficient information and communication and external factors that contribute to negative experiences of the encounter. The result showed that the nurses had an attitude and a behaviour that affected the encounter in a negative manner. Patients described themselves as not to being seen or listened to, which gave them a sense of being unconfirmed. Nurses were not communicating on a level where the patient felt they understood the content of information being presented, which affected the experience of the encounter. Routines, continuity and coordination were also shown to be a factor that influenced the patient’s experience of the encounter. Discussion: Encounters are bound to its context and are of a relational character, which makes it complex and this were discussed from Jean Watsons theory for human caring and by the consensus concept human.

Background: Myocardial infarction is one of the most common diseases that cause death in the world. The diagnosis has an immediate impact on the person's life. It's important that nurses are aware of the paramount importance of their role as caregivers and also as their role in monitoring the patient after discharge from hospital. Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences after myocardial infarction. Method: In order to understand patients' experiences following myocardial infarction and to contribute to evidence-based nursing, present study was a literature study based on qualitative research. Analysis was conducted according to Friberg's five-step analysis method, which gave four themes and eight subthemes. Results: The result shows that patients had experience of physical and mental changes after myocardial infarction. They felt a loss of energy and strength and experienced fatigue, which limited them in everyday life. Getting support from healthcare professionals was considered important to implement the lifestyle changes that were recommended and to get a pleased recovery. Patients' relatives were also considered important during recovery as they constituted support for the patient and helped them to see a bright future. Conclusion: It´s important that nurses maintain continuous contact with patients after discharge from hospital in order to make a good support system and to encourage the patients for a healthy living.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva existentiella och psykosociala upplevelser hos patienter med ALS. Nio kvalitativa artiklar valdes ut och inkluderades till litteraturstudiens resultat. Artiklarna beskrev upplevelser från patienter i olika kontexter där existentiella och psykosociala aspekter berördes. Det framkom i resultatet att patienter upplevde meningsfullhet och att familjen var betydande för deras välmående, men också hopplöshet och känslan av att vara en börda för andra vilket utgjorde svårigheter att finna mening i livet. Patienter upplevde lidande i flera dimensioner och hanterade sin situation med hjälp av olika strategier, attityder och förhållningssätt. Slutsatser som författarna för denna litteraturstudie kunde dra från resultatet var att patienterna går igenom flera dimensioner av lidande vilket ställer krav på sjuksköterskan att lindra dessa. Sjuksköterskan ska också hjälpa patienten att framhäva sina styrkor och skapa en större förståelse för att patienten skall nå acceptans. En annan slutsats som drogs var att familjens involvering i omvårdnaden kunde vara positiv då de står närmast patienten och det visade sig vara en positiv faktor för att acceptera situationen. ALS är en neurodegenerativ sjukdom som förstör motorneuron i hjärnan. Det leder till att den viljestyrda muskulaturen förlorar sin funktion. Till sist drabbas även muskulaturen kring lungorna som leder till minskad lungkapacitet. Från symtomdebut är överlevnadssikten cirka två till fem år där vanligaste dödsorsaken är koldioxidnarkos. Tidigare forskning har framfört positiva och negativa känslor hos patienter med ALS. Upplevelser att kroppen misslyckas i förtid samt behov av att prata om döden framkom. Kommunikation med vården var viktig för att patienter skulle uppleva att sjukdomen var hanterbar. Litteraturstudien använde bärande begrepp såsom lidande och försoning. En kvalitativ ansats användes då upplevelser skulle undersökas och analysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Diskussionen utgick från resultatets huvudteman Främjande aspekter för meningsfullhet samt Utmanande aspekter för livsvillkor. Denna litteraturstudie är viktig då den bidrar till en ökad kunskap och förståelse för hur patienter med ALS upplever existentiella och psykosociala aspekter. Genom kunskap kan vården utvecklasoch främja vårdkvaliteteten för patienterna och samtidigt stärka sjuksköterskan i sin yrkesroll.Främjande och utmanande aspekter som påverkade välbefinnandet hos patienter identifierades och diskussionen ledde således till sjuksköterskans funktion samt litteraturstudiens bärande begrepp, lidande och försoning.

There are theoretical and methodological difficulties in measuring the concepts of quality of care and patient satisfaction, and the conditions associated with these concepts. A theoretical framework of patient satisfaction and a theoretical model of quality of care have been used as the theoretical basis in this thesis. Aim. The overall aim was to describe and explore relationships between person-related conditions, external objective care conditions, patients’ perceptions of quality of care, and patient satisfaction with care in hospital. Methods. Quantitative and qualitative methods were used. In the quantitative study (I-III), 528 patients (83.7%) from eight medical, three surgical and one mixed medical/surgical ward in five hospitals in Norway agreed to participate (10% of total discharges). Data collection was conducted using a questionnaire comprising four instruments: Quality from Patients’ Perspective (QPP); Sense of Coherence scale (SOC); Big Five personality traits – the Single-Item Measures of Personality (SIMP); and Emotional Stress Reaction Questionnaire (ESRQ). In addition, questions regarding socio-demographic data and health conditions were asked, and data from ward statistics were included. Multivariate statistical analysis was carried out (I-III). In the qualitative study 22 informants were interviewed (IV). The interviews were analysed by conventional content analysis. Main findings. Patients’ perceptions of quality of care and patient satisfaction ranged from lower to higher depending on whether all patients or groups of patients were studied. The combination of person-related and external objective care conditions explained 55% of patients’ perceptions of quality of care (I). 54.7% of the variance in patient satisfaction was explained, and the person-related conditions had the strongest impact, explaining 51.7% (II). Three clusters of patients were identified regarding their scores on patient satisfaction and patients’ perceptions of quality of care (III). One group consisted of patients who were most satisfied and had the best perceptions of quality of care, a second group of patients who were less satisfied and had better perceptions, and a third group of patients who were less satisfied and had the worst perceptions. The qualitative study revealed four categories of importance for patients’ satisfaction: desire to regain health, need to be met in a professional way as a unique person, perspective on life, and need to have balance between privacy and companionship (IV). Conclusions. Patients’ perceptions of quality of care and patient satisfaction are two different concepts. The person-related conditions seem to be the strongest predictors of patients’ perceptions of quality of care and patient satisfaction. Registered nurses need to be aware of this when planning and conducting nursing care. There is a need of guidelines for handling over‑occupancy, and of procedures for emergency admissions on the wards. The number of registered nurses on the wards needs to be considered. Healthcare personnel must do their utmost to provide the patients with person‑centred care.

Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av sin vistelse på akutmottagningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar. Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid, kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en känsla av vara bortglömd hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt. Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen. / Background: To an emergency department people arrives with various states and needs. It is the nurse who often do the initial assessments and therefore it is of great importance that the response from the nurse is positive, to provide a feeling of security for the patient. Increased patient flow and long waits are a few factors that are proven to influence patients´ experience of their stay at the emergency department. Purpose: The purpose of the literature review is to describe factors that influence patients’ experience of care at the emergency department. Methods: The study was conducted as a literature review. CINAHL and PubMed databases were used to search for articles. Results: The analysis led to six subcategories: the encounter, participation, information, waiting time, communication and continuity, the Registered Nurse knowledge and skills. The results showed that many patients felt that the nurse was skilled with the nursing assignments and were happy with the response from the nurse, but the long waiting time and lack of information affected the experience of the nursing care at the emergency department. There was a clear desire from the patients to receive more information about their wait time, treatment and examination. Shortcomings of this, created insecurity and a feeling of being forgotten for the patients. Conclusion: Nurses at an emergency department need to possess great communication skills. To be able to give patients the best experience as possible at the emergency department. Conclusions of the results have shown the need for improvement in several areas, to increase a better experience for the patients during their stay at the emergency department.

Introduktion: I Sverige har det uppmätts att 27% av befolkningen har en luftvägsallergi. Dessa behandlas främst med symtomlindrande läkemedel men när detta inte räcker till kan allergenspecifik immunterapi (ASIT) övervägas. Denna behandling kan ges antingen sublingualt eller med subkutana injektioner. Den första studien om ASIT publicerades 1911 och sedan dess har många studier gjorts angående dess effekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av subkutan immunterapi (SCIT). De områden som belystes var upplevelsen av information och kommunikation, psykisk och fysisk påverkan av biverkningar samt hur behandlingen inverkar på vardagen. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval gjordes på en allergimottagning i Mellansverige och tio personer intervjuades. Resultat: Behandlingen påverkade somliga delar av vardagen i viss mån, till exempel att det är tidskrävande och att den fysiska aktiviteten blir begränsad under behandlingsdagen. En del biverkningar förekom, främst allmänna och lokala. Dessa hade viss påverkan på vardagen relaterat till exempelvis trötthet och koncentrationssvårigheter. Kontakten med mottagningen upplevdes positivt och informationen som erhölls inför behandlingsstart upplevdes som tillräcklig. Dock framkom att informationen kring allvarligare biverkningar inte nått fram till alla. Slutsats: Både de upplevda biverkningarna och behandlingen som helhet hade en viss påverkan på patienternas vardag. Kommunikationen och informationen från vården upplevdes överlag positivt. Vidare forskning inom området behövs för att kunna avgöra om dessa resultat är överförbara till en bredare population. / Introduction: It has been measured that 27% of the population in Sweden has a respiratory allergy. Primarily this is treated symptomatically with medication but in cases where this do not work, allergen specific immunotherapy (ASIT) can be considered. ASIT can be administered either sublingually or subcutaneously. The first study acknowledging ASIT was published in 1911 and since then many studies have been performed regarding its effects.      Aim: The aim of this study was to examine patients experiences of subcutaneous immunotherapy (SCIT). This included how patients experienced information and communication, how side-effects affected patients physically and psychologically and how the treatment affected the patients’ everyday life.  Methods: A qualitative study design was used and data was collected with semi-structured interviews. A convenience sample was made at an allergy reception in central Sweden and ten people were interviewed. Results: Parts of the patients’ everyday life were affected to some extent, for example because the treatment is time consuming and that the physical activity has to be limited during the same day as the injection is given. Some side-effects occurred, primarily general and local ones. These affected the everyday life in the sense that the patients felt tired and experienced difficulty concentrating. The contact with the reception was described in a positive manner and the information received before starting treatment was described to be enough. Although the information regarding serious side-effects had not been reached by everyone. Conclusion: Both the experienced side-effects and the treatment in its whole had a certain impact on the patients’ everyday life. The patients described the communication and the information in a positive way. More studies need to be performed in this field to be able to determine whether these results are transferable to a broader population.