41 |
Varför är ohälsosamma beteenden så svåra att förändra? : en litteraturstudie om livsstilsförändringar bland individer med ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom samt diagnostiserad hjärt-kärlsjukdomFagerström, Teres, Tavassoli, Annelie January 2009 (has links)
Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka. / Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.
|
42 |
Mäns upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt : studie av självbiografier / Men's experiences of suffering a myocardial infarction : study of autobiographiesVoutilainen, Anna-Stina, Sunesson, Gustaf January 2008 (has links)
För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov och Bemästring. Informanterna hade inte kontroll över sin situation vid det akuta omhändertagandet och de kände sig utlämnade till sjukvårdspersonalen. Upplevelserna var också positiva, så som att kunna lämna över ansvaret för sin hälsa till vårdpersonalen och känna välbehag, trots sin utsatta situation. Det fanns behov av att dela erfarenhet med personer som drabbats av hjärtinfarkt och också behov av professionell närhet och distanserad närhet och de hanterade sin situation genom att se framåt, att anpassa sig och ta ett steg i taget. / Being suffered by myocardial infarction is for many people a traumatic experience and problems can also occur in the daily life, for a long time after the infarction. The aim of the study was to analyse and describe experiences when suffering a myocardial infarction, by lived experience. Autobiographies were used to collect data. Data were analysed using qualitative content analysis. All of the autobiographies were written by men. The result is represented by four main categories; Become ill, The caring relation, Needs and Coping. In the acute care the informants’ did not have control of their situation and they had a feeling of being deserted to the caring staff. The experience could also be positive, like the possibility to be able to leave the responsibility for their health to the caring staff. There was a need of sharing experiences with fellow patients and there was also a need for professional nearness and distanced nearness and they coped with the situation by looking forward, to adjust oneself and to take one step at the time.
|
43 |
Hur bemöts patienter vid psykiatrisk tvångsvård? : En litteraturstudie ur patientperspektivSkogsberg, Anna-karin, Högnelid, Riitta January 2008 (has links)
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Många patienter blir dåligt bemötta i vården, de känner sig kränkta, utelämnade och maktlösa. Psykiatrisk tvångsvård kan innebära en konflikt mellan att bedriva god vård och utöva tvång. Det är därför av största vikt att undersöka hur tvångsvårdade patienter upplever att de blivit bemötta och vad bra bemötande är vid psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur patienter upplever att de blivit bemötta vid psykiatrisk tvångsvård. Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som metod. Manifest och latent ansats användes. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar och en avhandling. Resultatet i studien presenteras i två huvudteman: Dåligt bemötande vid tvångsvård och bra bemötande vid tvångsvård. Sex underteman framkom: att inte vara delaktig i vården, att bli bemött med makt, att förlora sitt människovärde, att känna sig delaktig i vården, att få god omvårdnad och att känna sig som en människa. Genom att ta reda på patienters upplevelse och behov, kan vården bli individuellt anpassad. Bra bemötande leder till att patienten känner sig respekterad och bekräftad som människa.
|
44 |
Upplevelsen av vårdkvalitet hos patienter med diabetes typ 2 / The experience of quality of care in patients with diabetes type 2Pramborn, Anders January 2008 (has links)
SAMMANFATTNING I Sverige räknas diabetes som en av de allra största folksjukdomarna och idag finns det 300 000 individer som drabbats av sjukdomen. Av de människor som drabbats av sjukdomen lider 90 % av diabetes typ 2. Sjukdomen beräknas öka kraftigt i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vårdkvalitet. Att vårdkvaliteten håller hög nivå och att patienter med diabetes typ 2 får den vård de behöver är av största vikt för sjukvården. Det finns dock inte en samlad bild avseende vad som kan göras för att förbättra kvaliteten på vården för patienter som drabbas av sjukdomen. Genom denna litteraturstudie vill jag ge en i högre grad samlad bild på hur patientens perspektiv av vårdkvalitet ser ut. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med Evans (2002) analysförfarande. Analysen resulterade i ett tema och sex subteman. Vidare resulterade examensarbetet i bland annat att patienterna upplever att delgivning av information inte alltid görs på rätt sätt. Avslutningsvis framkom det även att patienterna upplevde att nivån på vårdkvaliteten till stor del beror på om vårdpersonalen har sjukdomskunskap och om de har kompetens avseende vårdtekniska moment. / ABSTRACT In Sweden diabetes is one of the largest illnesses and today there’s about 300 000 people who’s affected with the illness. Out of the people who’s affected by diabetes 90 % of them suffer from diabetes type 2. The illness is expected to increase greatly in the future. The aim of this literature review was to describe how patients with diabetes type 2 experienced their quality of care. It’s important that the quality of care for people who suffers from diabetes type 2 is at a high level and that they get the care they need. There’s not, however, a complete picture regarding what can be done to improve the quality of care for patients who’s affected by the illness. Through this review I hope to give an additional picture of how the patients perspective of quality of care is viewed. Ten published and reviewed papers were analyzed with Evans (2002) analysis. The analysis resulted in one theme and six sub themes. Among severel findings the results showed that patients felt that information isn’t always given in a correct way. Furthermore the patients experienced that the level of quality of care largely was decided if the care team possesses adequate knowledge about the illness and if they had the competence for care-technical elements. / Examensarbete
|
45 |
Hör mig, se mig och tro på min smärta : En litteraturstudie om hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet inom vården, samt hur de önskar bli bemötta?Magnusson, Amanda, Myrberg, Sandra January 2013 (has links)
Syfte - Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och vill bli bemötta inom sjukvården samt vilken kvalitet de till studien valda artiklarna hade rörande urval. Metod – 13 artiklar rörande patienter med långvarig smärta sammanställdes i en litteraturstudie. Artiklarna söktes i Pubmed samt Cinahl. Huvudresultat – I resultatet framkom det att patienter upplever både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande i vården. Negativa upplevelser som beskrevs var exempelvis att personalen inte lyssnade på patienterna samt att de kände sig misstrodda. Patienterna beskrev positiva upplevelser när personalen tog sig tid till att lyssna och skapa en förståelse. Patienterna upplevde och önskade att det kunde möjliggöra ett ökat samarbete mellan personal och patient så att en ökad förståelse för patienternas smärta kunde skapas. Slutsats – Det förekom både positiva och negativa upplevelser hos patienter med långvarig smärta av bemötande inom vården. För att sträva mot positiva upplevelser krävs ett samarbete samt att alla parter blir accepterade som en del av vården. Personalen behöver mer utbildning och riktlinjer för att kunna hantera smärta hos patienter. Studien visar på viktiga aspekter gällande bemötande som kan öka förståelsen för patienter med långvarig smärta.
|
46 |
EN INRE KAMP : Patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdomJahr, Manuela January 2012 (has links)
Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data. Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg. Förluster inskränker patienternas frihet att kunna utföra önskade aktiviteter men också planer och drömmar de haft inför framtiden. Genom egna strategier och emotionellt stöd kunde patienter lindra sin sorg och därmed lindra lidandet. Slutsats: Kronisk sorg tar sig uttryck på varierande sätt. Emotionella upp och nedgångarna upplevs av patienter i relation till deras sjukdom. Motgångar men också påminnelser om att vara olik från friska människor, utlöser sorgen på nytt. Sjuksköterskor behöver vara observanta på patienters mentala välbefinnande och visa empati. / Background: Chronic sorrow is a non-pathological, emotional grief response related to losses that meet de mourners’ life. Living with a chronically illness involves many losses which can make it difficult to manage the situation, especially if the disease progression leads to new losses for the patient. Lack of knowledge about chronic sorrow can lead to a wrong treatment; these patients can be treated for depression but gets no necessary help to deal with their sorrow. Aim: The aim is to describe the experiences of chronic sorrow in patients with chronic illness. Method: A systematic literature-study based on qualitative science material has been done. Evans analyses-method of qualitative data was chosen. Results: Four teams developed: emotional losses, the body fails, a lost future and alleviate sorrow. The patient’s freedom is limited because of the losses, therefore whished activities, plans and dreams for the future have been removed. Internal strategies and emotional support could alleviate patients sorrow and therefore alleviate their suffering. Conclusion: Chronic sorrow was expressed in a verity of ways. The emotional ups and downs were related to the patients illnesses. Adversities but also reminders of being different from healthy humans awake their sorrow over and over again. Nurses needs to be aware of the patients’ mental condition and show empathy to these patients.
|
47 |
Patienters upplevelser i mötet med akutsjukvården : - En litteraturstudieWestman, Petra, Carlsson, Linda January 2011 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att ur ett patientperspektiv, belysa upplevelser av möten mellan patient, sjuksköterskan och vården på akutmottagningen. Data till litteraturstudien insamlades via databaserna Cinahl och studiens resultat bygger på 11 artiklar från tre länder som publicerats år 2000-2010. Resultatet i litteraturstudien visade att sex faktorer återkom; Respekt, kommunikation, kunskap och kompetens, tillgänglighet, helhet, och kontinuitet. Resultatet visade att patienter upplever en bristande respekt från vårdpersonal. Kommunikationen uppgavs ofta bristfällig eller inriktad på, för patienten icke relevanta saker. Många patienter upplevde kommunikationen som en envägsdialog. Patienter uppgav att kunskap och kompetens samt bemötande med emotionell omsorg i gav en god relation till vårdpersonal. Brist på resurser ansåg många patienter ledde till en minskad tillgänglighet av vård- och omsorg samt att patienter inte får hjälp i den utsträckning de anser sig ha rätt till. Patienternas helhetsupplevelse av vården visade på en kombination mellan väntetid, information, kompetens samt förståelse där missnöje ledde till upplevelsen av sjuksköterskans kompetens och vården i helhet som mindre tillfredsställande. Kontinuitet för patienterna var viktig för att ge en trygghet och förtroende att kunna söka vård igen vid behov. Slutsatsen är att patienter vill bli sedda som individer, bli respekterade och få relevant information i mötet med akutsjukvården. / The purpose of this literary study was to illustrate experiences, from a patient perspective, during a visit to the Emergency Room. The data for this literary study was collected through the data base Cinahl. The study’s result is based on 11 different articles studied, from three different countries. The articles published between the years 2000-2010. The results of the study reveal six recurring aspects; respect, communication, knowledge and competence, availability, entirety and continuity. The result shows that patients experience a lack of respect from hospital staff. The communication was frequently depicted as insufficient or focused on, from the patient’s perspective, irrelevant aspects. Many patients perceived the communication as a “one-way-communication”. Patients stated that knowledge and competence combined with an approach with emotional care created a good relation with the hospital staff. Lack of resources stated many patients resulted in a reduced availability to treatment and care, when the patients do not receive the required level of help that they perceive themselves to be entitled to. The entirety experience of the visit at the Emergency Room by the patients was a combination of waiting time, information, competence and understanding where dissatisfaction often judge the nurse’s competence and the treatment and care in its entirety as less satisfying. Continuity for the patients was important in order to give security and confidence to seek treatment again when required. The conclusion is that patients wants to be seen as an individuals, be respected and receive relevant information in the meeting with emergency medical services.
|
48 |
Kommunikationen i vårdrelationen : En litteraturstudie om sjuksköterskors och patienters erfarenheter / Communication in Caring Relationship : A literature study of nurse and patient experiencesMenning, Marielle, Therkelson, Therese January 2011 (has links)
No description available.
|
49 |
Att se och bli sedd! : Omvårdnad vid självskadebeteende, ur patient och personal- perspektiv / To see and to be seen! : Nursing care of patient with self-injury behaviour, from a patient- and staff perspectiveEkenstierna, Angelica, Cikos Oredsson, Helen January 2009 (has links)
Bakgrund: Att skada sig själv är ingen ny företeelse utan tvärtom ett gammalt fenomen. I Sverige är det svårt att uppskatta antalet personer som skadar sig eftersom det finns få studier gjorda och för att det finns ett stort mörkertal som aldrig uppmärksammas. Att skära sig i huden är förmodligen det vanligaste sättet att skada sig på och orsakerna till självskadebeteendet varierar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad av patienter med självskadebeteende. Metod: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras ur två olika perspektiv, omvårdnad ur patientperspektiv och omvårdnad ur personalperspektiv. Patienterna ville bli behandlade med värdighet, och att någon fanns till hands upplevdes betydelsefullt. Personalen försökte se människan bakom skadan och menade att grunden till en god omvårdnad byggde på empati där förförståelsen skulle läggas åt sidan. Diskussion: Det mest betydelsefulla var att se patienten som en människa och inte bara som en person med problem. Om personalen var empatisk uppnåddes tillit och förtroende. / Background: Self-harm is not a new problem, it´s rather an old phenomenon. In Sweden, it is difficult to estimate the number of people who harm themselves. There are few studies done and there is a large dark figure that is difficult to estimate. To cut the skin is probably the most common way to inflict self-harm and the causes varies. Purpose: The purpose of the literature study was to describe nursing care of patients with self-injury behaviour. Method: The study is based on 10 scientific articles. Result: The result is presented from two perspectives; nursing care from the patient perspective and from the nursing staff perspective. Patients wishes to be treated with dignity, and that someone being available was important. The staff tried to see the person behind the injury, and the caring was based on empathy, where the understanding of the behaviour should be set aside. Discussion: The most important objective was to see the patient as a person and not just as a person with problems. If the staff were empathetic, trust and confidence was achieved.
|
50 |
Upplevelsen av livskvalitet hos patienter som drabbats av Poststroke Depression : en litteraturstudieBülow, Michaela, Eklund, Karolin January 2012 (has links)
Sammanfattning Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet. Design: Beskrivande litteraturstudie. Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL). Minskningen av aktivitetsnivån kan innebära att individen mer sällan deltar i sociala aktiviteter och/eller fritidsaktiviteter, vilket kan resultera i en form av isolering. Kommunikationsnedsättningar är en annan aspekt som kan leda till att individen undviker deltagande i aktiviteter då denne kan uppleva begränsningar i vardaglig kommunikation. Upplevelsen att ha reducerat socialt liv visar på starka samband med upplevelsen av sämre livskvalitet. Socialt stöd från exempelvis vårdpersonal, har däremot visat sig bidra till förhöjd upplevelse av livskvalitet. Slutsats: PSD leder ofta till att individer upplever sämre livskvalitet, inom både den psykiska och fysiska dimensionen. Det är viktigt att sjuksköterskan exempelvis, informerar patienten om rehabiliteringens betydelse samt ger individspecifik omvårdnad utifrån dennes intressen. / Abstract Aim: The aim was to, through literature describe how patients, who are suffering from Poststroke Depression (PSD) experience their quality of life (QOL). Design: A descriptive literature study. Method: Literature published during the period 2002-2012 were searched in the databases PubMed and CINAHL. The litetature study is based on 13 scientific articles. Results: QOL can be approached in two dimensions, mentally and physically. When life changes within these dimensions after stroke, this can affect how individuals experience their QOL. Patients who developes PSD can experience a poorer QOL, since these patients could experience reduced physical activity, as well as reduced mobility and decreased independence in performing activities of daily living (ADL). This decrease in activity level may lead to, that the individuals are less likely to participate in social activities and/or sparetime activities, which can result in a form of isolation. Communication reductions are another aspect that can lead to that these individuals avoid participating in activities, since they may experience limitations in daily communication. The experience of having reduced social life shows a strong connection to the experience of poorer QOL. Social support from health professionals, for example, has been shown to contribute to an increased experience of QOL. Conclusion: Patients suffering from PSD often experience poorer QOL, in both the mental and the physical dimension. A matter of great importance is that nursing is performed after the patient’s personal needs and interests and that patientes are given proper information about the inpact of rehabilitation and its effects on the recovery phase.
|
Page generated in 0.1199 seconds