Bakgrund: Möten med anhöriga ingår i sjuksköterskans dagliga arbete inom slutenvården och plötslig död är något som kan inträffa på alla vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa sjusköterskors upplevelser av att möta anhöriga till patienter som drabbats av plötslig död inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ ansats och baserades på 10 vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen av de utvalda studiernas resultat visade sjuksköterskors upplevda otrygghet i mötet med anhöriga som drabbats av plötslig förlust, svårigheter att hantera de egna känslorna relaterat till döden samt sjuksköterskornas upplevda betydelse av att etablera goda relationer med anhöriga för att kunna tillgodose deras omvårdnadsbehov. Konklusion: Det råder osäkerhet bland sjuksköterskor gällande möten och kommunikation med anjöriga till patienter som drabbats av plötslig död och många sjuksköterskor önskar mer stöd gällande den egna känslohanteringen i relation till mötet med dessa anhöriga. / Background: Encounters with the people having close relationships with patients occurs daily for nurses working in a hospital setting and sudden death is something that can arrive in any department of care. Aim: The aim of this litterature review was to assemble nurses´ experiences of caring for the suddenly bereaved. Method: The litterature review was conducted with a qualitative approach using Friberg´s method book (2017) and is based on 10 scientific studies collected from the two databases CINAHL and PubMed. Result: The analysis of the chosen studies showed how the nurses felt uncertain in the encounters with the suddenly bereaved, the struggle of dealing with their own emotions related to death and the nurses´ perceptions of the importance of establishing good relationships with the next of kin to be able to provide good care for them. Conclusion: There is a general feeling of uncertainty among nurses regarding the encounters with, and the communication with next of kin suffering from sudden loss. Many nurses need further emotional support regarding their own feelings in relation to the encounters with the suddensly bereaved next of kin.

Bakgrund: Språkbarriär är en av de största hinder inom hälso- och sjukvård och detta kan bero på att patienten inte delar samma språk som vårdpersonalen och därav kan kommunikationen försvåras. Kommunikation är ett av de viktigaste verktygen för sjuksköterskor att kunna ge en god vård till patienter.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelse att vårda och kommunicera med patienter med annan språktillhörighet.  Metod: Detta är en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign där 11 artiklar granskades.  Databaserna som användes för denna litteraturstudie var PubMed och CinaHL och dataanalysen genomfördes i fem steg Enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Det identifierades tre huvudkategorier; Sjuksköterskor upplever språkbarriär; Tolk som redskap; och Utmanande arbete, samt sex relaterade subkategorier. Slutsats: Kommunikation spelar en stor roll för att sjuksköterskor ska kunna ge god omvårdnad. Bristande kommunikationen är ett hinder för att kunna ge säker samt god vård och de flesta sjuksköterskorna upplevde även att det var givande att använda sig utav tolk. / Background: Language barriers are one of the biggest obstacles in healthcare and this may be due to the patient not sharing the same language as the healthcare staff and as a result communication may be difficult. Communication is one of the most important tools for nurses to be able to provide good care to patients. Aim: The aim of this literature study is to illuminate nurses' experience of communication for patients with a different language affiliation. Method: This is a literature study with qualitative design where 11 articles were reviewed. The databases used for this literature study were PubMed and Cinahl and the data analysis was done in five steps according to Forsberg & Wengströms (2013). Results: Three main categories were identified; Nurses experience language barriers; Interpretation as a tool; and Challenging work, and six related subcategories. Conclusion: Communication plays a major role for nurses to provide good nursing care. A lack of communication is an obstacle to being able to provide safe and good care. Most of the nurses also felt that it was rewarding to use an interpreter.

Bakgrund   Sömn är en subjektiv upplevelse och en förutsättning för att kroppen ska må bra och ha möjlighet för återhämtning. Inom slutenvården är det välkänt att patienter inte sover tillräckligt bra. Konsekvenser av sömnbrist kan innebära en fördröjning på kroppens läkningsförmåga. Patientens tillfrisknande riskerar därmed att fördröjas och följden kan bli en längre vårdtid. Att identifiera omvårdnadsåtgärder som främjar sömn av god kvalitet är ett av sjuksköterskans professionella ansvar. Genom en personcentrerad omvårdnad kan tillit mellan vårdgivare och vårdtagare skapas och en individuell vårdplan verkställas för att främja en god sömnkvalitet. Syfte Syftet var att beskriva hur alternativa omvårdnadsåtgärder som främjar sömnkvalitet ur ett patientperspektiv inom slutenvården. Metod Studiens syfte besvarades med hjälp av metoden litteraturöversikt. Data samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och studien inkluderade 18 artiklar efter en integrerad dataanalys och kvalitetsgranskning. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ studiedesign.  Resultat  Sömn av god kvalitet kan implementeras med hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder såsom användning av öronproppar och ögonmasker, aromaterapi, massage med eteriska oljor samt stämningsfylld musik. Studien fann även att bemötande, tillgänglighet och en anpassad miljö skapade trygghetskänslor och ett inre lugn hos inneliggande patienter vilket underlättade sömnen. Slutsats  Studiens resultat belyser tillämpbara alternativa omvårdnadsåtgärder som främjar sömn av god kvalitet inom slutenvården. Personcentrerade omvårdnadsåtgärder kan främja sömnens kvalitet genom att patienterna har möjlighet att komma till ro samt uppleva mindre oro och ångest. / Background Sleep is a subjective experience and a prerequisite for the human body to feel good and have the opportunity for recovery. It is well-known that patients do not sleep well enough in the inpatient care. The consequence of sleep deprivation can be a delay in the body’s healing ability. This may cause the patients' affliction to be prolonged, resulting in a longer period of hospitalization. Identifying alternative nursing measures that promote a better quality sleep is one of the nurses’ professional responsibilities. Through a patient-centered care trust can be built between nurse and patient and an individual care plan can be implemented to promote a better sleep quality for the patient. Aim The aim was to describe alternative nursing measures that promote better sleep quality from the patient perspective during hospitalization. Method The aim of the study was answered through a literature review. Data was collected through PubMed and CINAHL, and after an integrated data analysis and quality control this study included 18 articles. The articles were both qualitative and quantitative. Results A better sleep quality can be implemented using alternative nursing measures such as the use of earplugs and eye masks, aromatherapy, massage with essential oils and mood-filled music. The study also found that a good treatment, availability and a customized environment created a feeling of safety and an inner peace for the patients, which facilitated the sleep. Conclusions The results of this study describe applicable alternative nursing measures that promote a better sleep quality during hospitalization. A patient-centered care can promote sleep quality due to patients being more able to relax and experiencing less anxiety.

No description available.

Hospitals around the country are struggling to provide timely access to inpatient beds. We use discrete event simulation to study the inpatient admission and discharge processes in US hospitals. Demand for inpatient beds comes from two sources: the Emergency Department (ED) and elective surgeries (NonED). Bed request and discharge rates vary from hour to hour; furthermore, weekday demand is different from weekend demand. We use empirically collected data from national and local (Massachusetts) sources on different-sized community and referral hospitals, demand rates for ED and NonED patients, patient length of stay (LOS), and bed turnover times to calibrate our discrete event simulation model. In our computational experiments, we find that expanding hours of discharge, increasing the number of days elective patients are admitted in a week, and decreasing length of stay all showed statistically significant results in decreasing the average waiting time for patients. We discuss the implications of these results in practice, and list the key limitations of the model.

Background: Mental health issues is becoming more common in todays’ society, and the severe mental health issues that may need inpatient care is increasing. In cases where patients decline voluntary care despite being in need of it the situation may demand involuntary care, where coercive measures may be a part of their care. Between the years 2015-2019 about 41.000 patients were being cared for involuntarily within inpatient care in Sweden. Society’s view on mental health issues has been continuingly improving over the past decades, there is however still room for improvement in both 11reception and treatment of patients, but maybe more discreet than previously.  Aim: The aim of this study is to explore adult patients experiences of coercive measures within inpatient psychiatric care.  Method: A qualitative literature study analysing 10 original articles was conducted using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman.  Results: Two main categories and six subcategories were identified. The first main category was positive patient experiences, with the subcategories feelings of safety, support amongst fellow patients, and retrospective understanding. The second main category was negative patient experiences, where the subcategories were lack of information, stigma & shame, and ill-treatment from staff.  Keywords: coercive measures, inpatient care, psychiatry, patient experience

Background: It has been reported that transjugular intrahepatic portosystemic shunting (TIPS) might be utilized as a salvage option for hepatorenal syndrome (HRS), while randomized controlled trials are pending and real-world contemporary data on inpatient mortality is lacking. Methods: We conducted an observational retrospective cohort study from the National Inpatient Sample from 2005 to 2014. We included all adult patients admitted with HRS and cirrhosis, using ICD 9-CM codes. We excluded cases with variceal bleeding, Budd–Chiari, end-stage renal disease, liver transplant and transfers to acute-care facilities. TIPS’ association with inpatient mortality was assessed using multivariable mixed-effects logistic regression, as well as exact-matching, thus mitigating for TIPS selection bias. The exact-matched analysis was repeated among TIPS-only versus dialysis-only patients. Results: A total of 79,354 patients were included. Nine hundred eighteen (1.2%) underwent TIPS. Between TIPS and non-TIPS groups, mean age (58 years) and gender (65% males) were similar. Overall mortality was 18% in TIPS and 48% in dialysis-only cases (n = 10,379; 13.1%). Ninety six (10.5%) TIPS patients underwent dialysis. In-hospital mortality in TIPS patients was twice less likely than in non-TIPS patients (adjusted odds ratio [aOR] = 0.43, 95% CI 0.30–0.62; p < 0.001), with similar results in matched analysis [exact-matched (em) OR = 0.39, 95% CI 0.17–0.89; p < 0.024; groups = 96; unweighted n = 463]. Head-to-head comparison showed that TIPS-only patients were 3.3 times less likely to succumb inpatient versus dialysis-only patients (contrast aOR = 0.31, 95% CI 0.20–0.46; p < 0.001), with similar findings post-matching (emOR = 0.22, 95% CI 0.15–0.33; p < 0.001; groups = 54, unweighted n = 1457). Conclusions: Contemporary, real-world data reveal that TIPS on its own, and when compared to dialysis, is associated with decreased inpatient mortality when utilized in non-bleeders-HRS patients. Further randomized studies are needed to establish the long-term benefit of TIPS in these patients.

Bakgrund: Patientsäkerheten är en stor global utmaning och individer som vårdas på sjukhus hamnar i risk för att drabbas av vårdskada. Framsteg har gjorts kring säkerhetsåtgärder, samtidigt tyder forskning på att mänskliga misstag kvarstår. Sjuksköterskor har en viktig bidragande roll i arbetet mot säker vård för att motverka skada och lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som påverkar det patientsäkra arbetet inom slutenvården.  Metod: Litteraturöversikten utgick från en kvalitativ metod baserat på en induktiv ansats. Totalt formade tretton vetenskapliga artiklar resultatet som kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenteras i två teman följt av sex subteman. Arbetsmiljö; verksamhetens ansvar och patientens rättigheter, en stressad atmosfär, hög arbetsbelastning och brist på personal.  Teamsamverkan och ledarskap; Samarbete med andra professioner, samarbete med patient och närstående, sjuksköterskans ledarskap och kompetens.  Slutsatser: Sjuksköterskans roll är av vikt för att skapa säker vård. Faktorer som påverkar patientsäkerheten presenteras i följande huvudfynd; Stress, samarbete med andra professioner och sjuksköterskans kompetens. För att slutenvården ska kunna bistå med patientsäkerhet krävs en gynnsam arbetsmiljö, god kommunikation mellan kollegor och rätt kompetens hos sjuksköterskan. / Background: Patient safety is a major global challenge and individuals who are cared for in hospital run the risk of suffering a healthcare injury. Progress has been made on security measures, while research indicates that human error remains. Nurses have an important contributing role in the work towards safe care to counteract injury and suffering.  Purpose: To describe nurses' experience of what affects patient-safe work in inpatient care.  Method: The literature review was based on a qualitative method based on an inductive approach. A total of thirteen scientific articles shaped the results, which were quality reviewed and analyzed with Friberg's five-step analysis.  Results:  The result is presented in two themes followed by six subthemes. Working environment; the responsibility of the business and the patient's rights, a stressed atmosphere, high workload and lack of staff. Team collaboration and leadership; Collaboration with other professions, collaboration with patients and relatives, the nurse's leadership and competence.  Conclusions: The role of the nurse is important in creating safe care. Factors that affect patient safety are presented in the following main findings; Stress, collaboration with other professions and the nurse's skills. In order for inpatient care to be able to assist with patient safety, a favorable work environment, good communication between colleagues and the right competence of the nurse are required.

Bakgrund: Sömn är ett grundbehov och människan sover en tredjedel av sitt liv. Det är under sömnen som den fysiska och psykiska återhämtningen sker. Dålig sömnkvalitet är ett vanligt förekommande problem hos patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka effekt av omvårdande interventioner med ett fokus på att förbättra sömnkvalitet hos vuxna patienter inom heldygnsvård i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturstudien består av 12 empiriska artiklar med kvantitativ metod. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts. Databaserna som användes i sökningen av artiklarna var Cinahl och PubMed. Resultat: Visade att interventionerna öronproppar och ögonmask, musik, aromaterapi, progressiv muskelavslappning, stödjande undervisning, virtual reality teknik, akupressur, honungsmjölk, kognitiv beteendeterapi och andnings avslappningsövningar förbättrar sömnkvalité för patienter på sjukhus. Konklusion: Litteraturstudien visar att interventionerna har en positiv inverkan på sömnkvaliteten. Det finns ett behov av att utföra liknande studier inom svensk sjukvård då förutsättningar och vårdmiljö skiljer sig åt mellan olika länder. Studierna bör även utföras på olika typer av patientgrupper och att eventuella könsmässiga skillnader bör studeras vidare. / Background: Sleep is a fundamental need and a human sleeps a third of his life. It's during sleep that the physical and mental recovery takes place. Poor sleep quality is a common issue for inpatients. Aim: of the study was to investigate the effect of caring interventions with a focus on improving sleep quality for adult inpatients during hospitalization. Methods: The literature study consists of empirical articles with a quantitative method, The articles have been reviewed, analyzed and compiled. The databases used in the search for the articles were Cinahl and PubMed. Results: The results of the study indicate that the interventions of earplugs and eye mask, music, aromatherapy, progressive muscle relaxation, nurse led intervention, virtual reality technology, acupressure, milk-honey mixture, cognitive therapy combined with relaxing breathing improve sleep quality for inpatiens. Conclusion: The literature study shows that the interventions have a positive impact on sleep quality. There is a need to carry out similar studies in Swedish healthcare as conditions and care environments differ between different countries. The studies should also be performed on different types of patient groups and that any gender differences should be studied further.

Bakgrund Sömn är ett nödvändigt behov hos alla människor som fyller en viktig funktion förkroppens stärkande och regenererande funktioner. Nedsatt sömnkvalitet som exempelvis fler uppvaknanden, kortare sömnduration och/eller irreguljär fördelning av sömnstadier medför negativa konsekvenser för hälsa både på lång och kort sikt. Vårdpersonal tenderar att överskatta patientens sömn och underskatta påverkande faktorer men med hjälp avpatienternas uppfattning och objektiva mätmetoder kan nyfunnen kunskap hjälpa vården att utvecklas i en positiv riktning. Syfte Syftet var att belysa faktorer med negativ påverkan på sömnkvalitet inom slutenvården baserat på patientens subjektiva upplevelser och objektiva mätmetoder. Metod Litteraturöversikten är av icke-systematisk design och är en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar i både kvalitativ och kvantitativ utformning. Genom kombination av söktermer gjordes i februari 2021 sökningar i databaserna PubMed och CINAHL som genererat 12 artiklar och resterande tre artiklar framtogs genom manuell sökning. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument, sedan har integrerad analys av artiklarna utförts. Resultat Resultatet är indelat fyra kategorier; vårdmiljö, omvårdnadsåtgärder, komfort och fysiologiska samt psykologiska aspekter med tillhörande underkategorier. Litteraturöversiktens resultat visade att samtliga kategorier var områden med faktorer som påverkade sömnkvaliteten. En nyanserad bild av problemområdet påträffades där patienter bland annat uppgav olika former av larm, blinkande medicinsk utrustning, smärta, ljud från vårdpersonal och nattliga omvårdnadsåtgärder med negativ påverkan på sömnkvalitet. Slutsats Samtliga belysta faktorer påverkade sömnen i varierande utsträckning beroende påvårdavdelning. Ytterligare forskning efterfrågas utifrån olika vårdmiljöer samt avexperimentell design. Sömnfrämjande interventioner som öronproppar, ögonmask ochdämpad belysning upplevdes som positivt och gav en ökad sömnkvalitet. Litteraturöversikten innehåller värdefull kunskap för sömnfrämjande arbete som kan liggagrund för en salutogen sjukvård och ett hälsosammare samhälle. / Background Sleep is a necessary need for all people that fulfill an important function for the body's strengthening and regenerating functions. Reduced sleep quality, for example, more awakenings, shorter sleep duration, and/or irregular distribution of sleep stages, has negative consequences for the patient’s health in both the long and short term. Nursing staff tends to overestimate patients 'sleep and underestimate influencing factors, but with the help of patients' perceptions and objective methods of measurement, newfound knowledge can help healthcare to develop in a positive direction. Aim To shed light on factors with negative impact on sleep quality in inpatient care based on the patient's subjective experiences and objective measurement methods. Method The literature review is of non-systematic design and consists of a compilation of 15 scientific articles in both qualitative and quantitative design. By combining search terms, searching the PubMed and CINAHL databases in February 2021 which generated 12 articles and the remaining three articles through manual search. The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments, then an integrated analysis of the articles has been performed. The result is divided into four categories with associated subcategories. Results The result is divided into four categories: care environment, nursing measures, comfort, and physiological as well as psychological aspects with associated subcategories. The results of the literature review showed that all categories were areas with factors that affected sleep quality. A nuanced picture of the problem area was found where patients reported various forms of alarms, flashing medical equipment, pain, noise from care staff, and nocturnal nursing interventions with a negative impact on sleep quality. Conclusion All of the factors highlighted affected sleep to varying degrees depending on the ward. Further research is requested based on different care environments and experimental design. Sleep-promoting interventions such as earplugs, eye masks and subdued lighting were perceived as positive and gave an increased quality of sleep. The literature review uses valuable knowledge for sleep-promoting work that can form the basis for salutogenic healthcare and a healthier society.