Bakgrund: För att både sjuke närstående och anhöriga ska få en god och säker vård krävs det att sjuksköterskan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv där sjuke närstående tillsammans med deras anhöriga läggs i fokus. Det är inte alltid att anhöriga känner sig att de blir hörda under tiden de har en närstående som befinner sig i livets slutskede. Det är inte bara viktigt för sjuke närstående att kunna ha en roll inom delaktigheten när det kommer till vård vid livets slutskede, utan anhöriga har en viktig roll i detta men blir oftast bortglömda. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva anhörigas upplevelser och erfarenheter i samband med vård i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Detta arbete utformas som en strukturerad litteraturöversikt sammanlagt inkluderades 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2013–2023. Dessa artiklar identifierades via databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I resultat framkommer fyra kategorier som är: Beslutfattande, Kommunikation, och Stöd till anhöriga. Slutsats: Att vara anhöriga och ha en sjuk närstående kan vara påfrestande speciellt närde inte vet vad deras roll är. I en sådan situation är det viktigt att både vårdpersonalen och den sjukes anhöriga kan kommunicera för att skapa en trygg slutenvårds miljö, känna sig stödda och på det vis bli mer delaktiga i patientens vård. / Background: For both the patient and relatives to receive good and safe care, it is required that the nurse works from a holistic perspective where the patient together with their family members is put in focus. It is not always that family members feel that they are being heard while they have a relative who is at the end of life. It is not only important for the patient to be able to have a role in participation when it comes to care at the end of life, but relatives have an important role in this but are often forgotten. Aim: Relatives interprets and experience in connection with end-of-life care in inpatient care. Method: This work is designed as a structured literature review that focuses on relatives' point of view of their role when it comes to end-of-life care. A total of 12 scientific articles published between 2013–2023 were included. These articles were identified via the databases PubMed and CINAHL. Results: The results show three categories which are: Decision-making, Communication, and Support to family members. Conclusions: Being relatives and having a sick family member can be stressful especially when they don't know what their role is. In such a situation, it is important that both the healthcare staff and the patient's relatives can communicate in order to create a safe care environment, feel supported and thus become more involved in the patient's care.

No description available.

The present investigation examined characteristic, symptomatic, and familial predictors of long-term symptom severity of eating disorders. The purpose of the study was to determine if, after accounting for a number of known predictors of outcome, familial variables explained a significant amount of additional variance in disordered eating and general well-being scores measured at post-treatment follow-up. The sample included 398 women, ages 13 to 56, who had completed eating disorder treatment at an inpatient facility. Hierarchal multiple regression analysis demonstrated that familial predictors at admission to treatment did significantly predict long-term outcomes, while changes from admission to treatment in symptoms and perceptions of parents did not predict recovery. Patients' relationships with their fathers significantly contributed to the regression model. Recommendations for future investigations are discussed.

This study examines collaboration between social services, inpatient- and outpatient psychiatric care regarding to discharge from psychiatric inpatient care. The research questions examined in the study were how professionals working in these organizations perceive the discharge process with regards to limiting factors, facilitating factors and their experiences of how the patient have experienced discharge. The study is based on two focus group interviews with professionals working in psychiatric inpatient- and outpatient care and three individual interviews with professionals working in the social services. The results show that facilitating factors for collaboration are clear communication, when patients already have contact with the social services since before, and when the professionals already have an established professional relationship. Poor communication, unclear responsibilities, and lack of respectfor each individual profession, were the main limiting factors. The legislative requirement for a fast discharge process was a limiting factor due to social care efforts long lead time. / Den här studien undersöker samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk sluten- och öppenvård när patienter ska skrivas ut från psykiatrisk slutenvård. Forskningsfrågan för studien är hur professionella som arbetar inom dessa verksamheter ser på utskrivningsprocessen utifrån begränsande och främjade faktorer samt hur de tror att utskrivningarna upplevs av patienterna. Studien bestod av två fokusgrupper med professionella från psykiatrisk sluten- och öppenvård samt tre individuella intervjuer med socialsekreterare. Resultaten visar att främjande faktorer för samverkan är när det finns tydlig kommunikation, när patienter redan har kontakt med socialtjänsten sedan tidigare samt när samverkansaktörerna har upparbetade relationer. Bristande kommunikation, oklara ansvar och brist på respekt för yrkesroller var begränsande faktorer i samverkan. Lagstiftningenskrav på en skyndsam utskrivningsprocess var en begränsande faktor utifrån långa uppstartstider för vissa sociala omsorgsinsatser.

Bakgrund: Palliativ vård förekommer i olika vårdavdelningar då det inte är förutsägbart att veta när en patient kommer vara i behov av palliativ vård. Sjuksköterskorna på en slutenvårdsavdelning har i uppgift att behandla och lindra patientens fysiska symtom samtidigt som de psykiska och emotionella behoven av patienten uppfylls medans fokuset av palliativ vård är att lindra patientens lidande. Palliativ vård är ett helhetsgrepp som omfattar fyra olika hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, kommunikation samt stöd till närstående. Personcentrerad palliativ vård är grunden till en optimal palliativ vård. Personcentrerad palliativ vård innefattar vikten av patientens centrala roll i vården. Brister i de fyra hörnstenarna försämrar kvaliteten av den palliativa vården. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av brister inom den palliativa vården på slutenvårdsenheter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med 10 artiklar hämtade från de internationella databaserna för medicin och omvårdnad, Pubmed och Cinahl. Artiklarna granskades med SBU:s (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) mall för kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre olika teman: otillräckliga organisatoriska förutsättningar, otillräckligt teamarbete samt otillräckliga kunskaper om palliativ vård. Under följande teman lyfts det upp hur olika typer av brister påverkar sjuksköterskans upplevelser av att jobba med palliativa patienter. Konklusion: Resultatet belyste att brister inom palliativ vård upplevdes av sjuksköterskorna som ett hinder för att erbjuda den palliativa patienten bästa möjliga vård. Samtidigt bidrog bristerna till en hög arbetsbelastning, oro och osäkerhet hos de deltagande sjuksköterskorna. Gemensam faktor för bristerna som belyses i litteraturstudien är deras negativa påverkan på sjuksköterskornas välmående och arbete som till följd påverkar patientens palliativa vård. / Background: Palliative care occurs in different care departments as it is not predictable to know when a patient will be in need of palliative care. The nurses in an inpatient ward are tasked with treating and alleviating the patient's physical symptoms while meeting the patient's psychological and emotional needs. Palliative care is a comprehensive approach that includes four different key points: symptom relief, teamwork, communication and support for relatives. Person-centered palliative care is the basis for optimal palliative care. Personcentered palliative care includes the importance of the patient's central role regarding their own care. Steady cooperation between patient and nurse increases the possibility of building trust between the two parties. Aim: The aim is to shed light on nurses' experiences of shortages in palliative care in inpatient units. Method: A qualitative literature study with 10 articles gathered from PubMed and CINAHL,international databases for research in medicine and nursing, were reviewed with the SBU's (Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services) template for quality review. Result: The results are presented using three different themes: insufficient organizational conditions, insufficient teamwork and insufficient knowledge about palliative care. The themes highlight how different types of shortages affect the nurse's experiences of working with palliative care patients. Conclusion: The results highlighted that shortages in palliative care were perceived as an obstacle to offering the palliative patient the best possible care. The shortages resulted in high workload, worry and insecurity among the participating nurses. A commonality in the consequences of the shortages is their negative impact on the nurses’ wellbeing and work, which consequently affects the patient’s palliative care.

Bakgrund: Enligt internationell forskning utsätts hälso- och sjukvårdspersonal i stor omfattning för hot och våld i arbetet och sjuksköterskor är särskilt utsatta. Ett område inom sjukvården med hög prevalens av hot och våld är sluten vård. Hot och våld kan bestå i verbalt våld i form av kränkningar, hot, sexuella anspelningar samt fysiskt våld. Hot och våld kan bero på olika faktorer, däribland patienten själv, sjuksköterskans kommunikation eller miljömässiga faktorer. Hot och våld kan få konsekvenser för både sjuksköterskans hälsa och välbefinnande, patientsäkerheten, omvårdnaden och organisationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter som vårdas inom sluten vård. Metod: En litteraturstudie bestående av 11 kvalitativa studier där data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem kategorier: olika former av hot och våld, en del av arbetet, bidragande faktorer till hot och våld, hantering av hot och våld samt konsekvenser av hot och våld. Konsekvenser av hot och våld hade underkategorierna psykosociala konsekvenser, fysiska konsekvenser och konsekvenser för omvårdnaden. Hantering av hot och våld hade underkategorierna förebyggande åtgärder, strategier för hantering av pågående våld, copingstrategier, incidentrapportering och stöd. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor medför ett allvarligt problem för sjuksköterskan både privat och professionellt. Sjuksköterskor upplever konsekvenser för både sig själva, patientens omvårdnad samt för hälso- och sjukvårdsorganisationen. Åtgärder behöver vidtas på flera plan för att förebygga och hantera hot och våld inom sluten vård vilket innebär att hot och våld skulle behöva beforskas ytterligare ur olika perspektiv. / Background: According to international research, health care workers are exposed to high levels of threat and violence at work and nurses are particularly exposed. One area of healthcare with high prevalence of threats and violence is inpatient care. Threats and violence can consist of verbal violence such as insults, threats, sexual harassment and physical violence. Threats and violence can be caused by various factors, including the patient, the nurse's communication or environmental factors. Threats and violence can lead to consequences for nurses' health and wellbeing, patient safety and nursing care but also the organization. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses' experiences of threats and violence from patients in inpatient care. Method: A literature review consisting of 11 qualitative studies with data analyzed by qualitative content analysis was conducted. Results: The literature study resulted in five categories: different forms of threats and violence, part of the work, contributing factors to threats and violence, dealing with threats and violence and consequences of threats and violence. Consequences of threat and violence had three subcategories; psychosocial consequences, physical consequences and nursing consequences. Management of threats and violence had five subcategories; prevention, strategies for managing ongoing violence, coping strategies, incident reporting and support. Conclusion: Threats and violence against nurses is a severe problem for nurses both personally and professionally. Nurses experience consequences for themselves, the patient's care, and the healthcare organization. Measures need to be taken at several levels to prevent and manage threats and violence in inpatient care, which means that threats and violence needs further research from different perspectives.

Bakgrund Trycksår är en vävnadsskada som uppkommer vid tryck samt skjuv och det finns flera kategorier beroende på svårighetsgrad. Det är ett tillstånd som kan orsaka svår smärta och orsaka ett lidande hos patienten. Den mest drabbade patientgruppen inom slutenvården är äldre personer som redan är sköra. Prevalensen är hög varpå litteraturöversikten undersöker vilka trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder som finns. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inneliggande på sjukhus. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. I litteraturöversikten inkluderades 12 kvantitativa artiklar och 2 kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2012–2022 i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Analysen bildade fyra huvudkategorier och tio underkategorier som blev litteraturöversiktens resultat. Huvudkategorierna var åtgärder för att främja en hel hud, förflyttning och lägesändring, tillgodose behov av näring och information om trycksår. Underkategorierna var god hudvård, plåster i förebyggande syfte, kuddar och dynor, mobiliserade- och sängliggande patienter, betydelsen av god nutrition, bedömning och underhållning av nutritionsstatus, god patientundervisning samt utbildning av personal. Slutsats Litteraturöversiktens resultat påvisar att det finns flera olika typer av trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder. / Background A pressure ulcer is a tissue injury that occurs due to pressure and shear. There are several categories depending on the degree of severity. It is a condition that can cause severe pain and cause suffering to the patient. The most affected group of patients in inpatient care are elderly people who are already frail. The prevalence is high, which is why the literature review investigates which pressure ulcer prevention nursing measures are available. Aim The purpose of the literature review is to describe nursing measures to prevent pressure ulcers in elderly people in a hospital setting. Method The literature review has been carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. In the literature review, 12 quantitative articles and 2 qualitative articles published between the years 2012-2022 were included in the databases CINAHL and PubMed. Results The analysis formed four main categories and ten subcategories that became the result of the literature review. The main categories were measures to promote healthy skin,movement and change of position, satisfy nutritional needs and information about pressure ulcers. The subcategories were good skin care, preventive dressings, pillows and cushions, mobilized- and bedridden patients, the importance of good nutrition, assessment and maintenance of nutritional status and good patient- and staff education. Conclusions The result of the literature review presents that there are several different types of pressure ulcer prevention nursing measures.

No description available.

Background: Patient safety is one of the nurse's most important tasks. It includes working preventively and evidence-based under constantly changing conditions. Work routines, burden of care and relationships with colleagues are some of the factors that underlie stress in the nurse's professional role. Safe care means creating the conditions for maintaining good patient safety with an evidence-based working method, cooperation in teams and clear leadership.Aim: To describe how the effects of stress in the nurse's professional role affected patient safety in inpatient care.Method: A literature review with articles of a quantitative approach where research articles published between 2013-2023 was retrieved through the databases Cinahl and Medline. Quality assessment were executed through Jönköping University’s protocol for quantitative literature reviews. The 14 included articles were analyzed in four steps according to Friberg (2022). Results: The main findings of the literature review are staff culture, patient safety culture and burden of care. Nurses' level of stress was found to be negatively affected by factors such as workload, working hours and workplace bullying. The increased degree of stress in the nurse resulted in a less functioning patient safety culture with care-related injuries as a consequence.  Conclusion: The patient safety culture was found to be greatly affected by bullying among nurses as well as by care-heavy and rotating shift work, all factors were found to be affected by the nurse's stress. To increase patient safety, nurses should be strengthened in their knowledge of factors that underlie stress, how stress affects patient safety and how these factors can and should be counteracted. Qualitative research is recommended around collaboration in teams and leadership in order to supplement the results of the literature review. / Bakgrund: Patientsäkerhet är en av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter. Det innefattar att arbeta förebyggande och evidensbaserat under konstant skiftande förutsättningar. Arbetsrutiner, vårdtyngd och relationer till kollegor är några utav de faktorer som ligger till grund för stress inom sjuksköterskans yrkesroll. Säker vård innebär att med evidensbaserat arbetssätt, samverkan i team och tydligt ledarskap skapa förutsättningar för att upprätthålla god patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva hur effekter av stress inom sjuksköterskans yrkesroll påverkade patient-säkerhet inom slutenvård.   Metod: Litteraturöversikt med artiklar av kvantitativ ansats där sökningar av artiklar publicerade mellan 2013–2023 har utförts genom databaserna Cinahl och Medline. Kvalitetsgranskning har skett med hjälp av Jönköping Universitys protokoll för kvantitativa litteraturöversikter. De 14 inkluderade artiklarna analyserades i fyra steg enligt Friberg (2022). Resultat: Litteraturöversiktens huvudfynd är personalkultur, patientsäkerhetskultur och vårdtyngd. Sjuksköterskors nivå av stress visade sig påverkas negativt av faktorer som vårdtyngd, arbetstider och mobbing på arbetsplatsen. Den ökade graden av stress hos sjuksköterskan resulterade i en sämre fungerande patientsäkerhetskultur med vårdrelaterade skador som följd. Slutsats:  Patientsäkerhetskulturen visade sig i hög grad vara påverkad av mobbning bland sjuksköterskor samt av vårdtyngd och roterande skiftarbete, samtliga faktorer påverkades av sjuksköterskans stress. För att öka patientsäkerheten bör sjuksköterskor stärkas i sin kunskap kring faktorer som ligger till grund för stress, hur stress påverkar patientsäkerheten och hur dessa faktorer kan och bör motverkas. Kvalitativ forskning rekommenderas kring samverkan i team och ledarskap i syfte att komplettera litteraturöversiktens resultat.

Bakgrund Trycksår definieras som en lokal skada i huden och/eller i underliggande vävnad som uppstår till följd av ett kraftigt eller långvarigt tryck med eller utan kombination av skjuv. Skadan har en negativ inverkan på personens livskvalité, såväl fysisk, psykiskt och socialt. Trots att riskfaktorer och förebyggande åtgärder är väl kända så minskar inte prevalensen av trycksår. Sjuksköterskan är ansvarig för den trycksårsförebyggande omvårdnaden. För att säkerställa att omvårdnaden som ges är patientsäker och av god kvalité ansvarar sjuksköterskan för att ordinera evidensbaserade omvårdnadsåtgärder anpassade efter patientens behov och förutsättningar. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar den trycksårsförebyggande omvårdnaden för äldre personer inom slutenvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Från litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL framkom 19 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ samt kvalitativ metod. Kvalitén av artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Genom en integrerad dataanalys formulerades tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Resultat Från litteraturöversiktens resultat framgick det att trycksårsförebyggande omvårdnad för äldre inom slutenvården utfördes i varierande grad. Faktorer som påverkade utvecklingen samt uppkomsten av trycksår inkluderade sjuksköterskans utbildning, patientens medverkan, utförandet av förebyggande åtgärder samt användningen av riskbedömningar, hjälpmedel och dokumentation av trycksårsarbetet. Slutsats Genom att utföra trycksårsförebyggande omvårdnad och ta i beaktande de faktorer som kan påverka omvårdnaden, framkom det att antalet trycksår minskade. För att uppnå en lyckad trycksårsprevention krävs evidensbaserad kunskap och utbildning hos de kliniskt verksamma sjuksköterskorna. Det krävs även ett stöd från verksamheten för att minska sjuksköterskornas arbetsbelastning och motverka tidsbristen för omvårdnaden. / Background Pressure ulcers are defined by a local damage in the skin and/or underlying tissue that occurs as a result of heavy and/or prolonged pressure with or without the combination of sheer. The damage has a negative impact on the person's quality of life both physically, mentally and socially. Despite riskfactors and preventative interventions being well known, the prevalence of pressure ulcers does not decrease. The nurse is responsible for the nursing care given to prevent pressure ulcers. To ensure that the care provided is patient-safe and of good quality, the nurse is responsible for prescribing evidence-based interventions according to the patients’ needs and condition. Aim The aim of this literature review was to shed light on factors affecting the pressure ulcer prevention care for older people in inpatient care. Method A non-systematic literature review was conducted. Searches in the databases PubMed and CINAHL resulted in 19 scientific articles with both quantitative and qualitative design. The quality of the articles was assessed according to Sophiahemmet university’s evaluation basis. Through an integrated data analysis, three main categories were formulated with associated subcategories. Results The results showed that the pressure ulcer prevention care for the older people in inpatient care was carried out in varying degrees. Factors that affected the development and onset of pressure ulcers included the nurse’s education, patients’ participation, the performance of preventative measures and the use of risk assessments, aids and documentation of the pressure ulcer care. Conclusions By performing pressure ulcer prevention care and considering the factors that can affect the care, it was found that the number of pressure ulcers decreased. To achieve successful pressure ulcer prevention, evidence-based knowledge and education of the clinically active nurses is required. Support from the organization is required to reduce the nurses workload and counteract the lack of time for nursing.