Landskapshotell vid Hoburgen Gotland

The thesis is based on the translation of a seminal work by George Steiner After Babel (1975), published in Triáda Publishing in 2010. The study presented in this volume is divided into three parts: the first one sketches a general portrait of George Steiner as a literary and cultural critic, language philosopher and a Jewish thinker much of his thought is dedicated to the Shoah. The second part traces Steiners intellectual profile with regards to his life story. The third part introduces Steiner's poetics and ethics of translation, paying attention especially to the phenomenon of translation in the colonial and postcolonial world. It maps the succession of metaphorical images Steiner uses to pinpoint translation and interpretation in general, especially the metafor of war and of hospitality. It concludes that a metaphorical use of the term "translation" for the whole field of understanding, interpretation and cultural tradition is not of much help in our apprehension of what translation proper is.

No description available.

Speech reception threshold (SRT) tools have been developed to assist in the evaluation of hearing. This study was performed to develop, digitally record, evaluate, and equate Taiwan Mandarin trisyllabic words which can be used to measure the SRT. Eighty-nine commonly used trisyllabic words were chosen and digitally recorded by native male and female speakers. The words were then presented to 20 normally hearing subjects at 14 intensity levels (-10 to 16 dB HL) with 2 dB increments. Psychometric function slopes were calculated using logistic regression. Twenty-eight words with steep psychometric function were selected and digitally adjusted to match the mean subject pure-tone average (5.0 dB HL). A list of 28 trisyllabic words which were relatively homogeneous in audibility and slope were developed. The mean slopes for the 28 selected male and female trisyllabic Taiwan Madarin words were 11.3 %/dB (male talker) and 11.7 %/dB (female talker), respectively. Digital recordings of the psychometrically equivalent trisyllabic words are available on compact disc.

Translation has been at the heart of Seamus Heaney's career. In his poem, "The Riverbank Field," from his latest collection, Human Chain, Heaney engages in metatranslation, "Ask me to translate what Loeb gives as / 'In a retired vale...a sequestered grove' / And I'll confound the Lethe in Moyola." Curiously, with a broad spectrum of classical works at his disposal, the poet chooses a particular moment in Virgil's Aeneid as an image for translation. What is it about this conversation between Aeneas and his dead father, Anchises, at the banks of the Lethe which makes it uniquely fitting for Heaney to explore translation? In order to fully understand Heaney's decision to translate this scene from Aeneid 6, it must be clear how Heaney perceives the classical tropes of katabasis (descent into the underworld) and nekyia (communion with the dead). Due to the particularly violent and destructive history of the 20th century from the World Wars to the Holocaust, contemporary poets tend to portray katabasis and nekyia in their works as tragic (See Falconer's Hell in Contemporary Literature). Heaney subverts this view of a tragic descent and communion with the dead in his poetry, instead opting for a journey through Hell which is more optimistic and efficacious. Heaney's rejection of the contemporary tragic katabasis and nekyia allows these classical tropes to become a metaphor for translation. I argue Heaney demonstrates how he views translation and the role of the translator through this metatranslational instance in "The Riverbank Field." For Heaney, not only can a poet descend to the underworld where spirits of the literary dead wait for translation into a new medium, but the translator actually can succeed in bringing an ancient author to a modern readership.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra åtta KME-studenters intentioner med och väg mot de mål som formulerats för projektet ”Lära på riktigt” som pågick i Malmö under höstterminen 2006. Genom synliggörandet och vårt eget reflekterande och analyserande av vad som sker i projektet vill vi närma oss frågan om KME kan tillföra skolan något som inte redan finns där idag och om fallet är så vill vi sätta fingret på vad det är. Samtidigt vill vi få syn på hur studenterna går till väga för att nå de mål som är uppsatta för projektet. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av etnografiska metoder och vi deltog och observerade studenternas och elevernas väg genom projektet under stora delar av hösten 2006. Vårt arbete visar att KME-studenterna utformade sina strategier för projektet på ett sätt som även vi själva gjort under vår utbildningstid och att mycket av deras fokus kom att ligga på samarbetet, gruppkänslan samt självförtroendet och modet hos den enskilde individen i gruppen - det vill säga att de arbetade mycket med att bygga upp goda förutsättningar och en grund för att arbeta med KME i skolan. Vidare visar vi olika exempel på problem som studenterna stöter på i sin strävan mot målen och beskriver vad de gjort för att lösa dessa.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonåringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som är kopplat till semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolår sju till nio på min partnerskola. Metoder som jag har använt till undersökningen är enkät, intervjuer, lektioner, fältanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna är uppbyggda samt på vilket sätt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier. Den grundläggande idén var att se om hans teorier kunde användas som redskap i bildanalyserna tillsammans med eleverna i skolår sju till nio. Lärare och elever uppfattar och tolkar reklamen de möter från olika perspektiv.

Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar på elevers audiovisuella förmåga. Dagens skola kräver andra redskap av dig som pedagog än vad gårdagens skola gjorde. En förändring som innebär många nya inlärningsmetoder som både kan vara positiva och negativa då kunskap om dessa kan vara bristfällig. Film är idag ett ledande medialt verktyg som kan användas till att öka elevers historiska kunskaper och intressen. Vår avsikt med den här uppsatsen är att försöka synliggöra hur elever tar till sig historiska fragment från film, samt att analysera vad orsaken till valet av dessa. Denna studie pekar på hur åttondeklasseleverna vid Färsinga lärcentrum i Sjöbo kommun uppfattar och tolkar historiska sekvenser på film. För att belysa och utforska problemet har vi använt oss av en intervjustudie. Slutsatsen visar att eleverna som grupp tillsammans har ett berikande historiemedvetande. Däremot är den enskilda elevens historiemedvetande mer begränsat. Denna situation kan bero på historiebruket, utvecklingspsykologiprocessen och identitetsskapandet som vi upplever kan vara en normal process.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans tidigare år har om de kommunikationsorienterade målen i Lpo94. Syftet med mitt arbete är också att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker när flerstämmigheten gestaltas i en konstnärlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolans tidigare år kom jag fram till att lärarna strävar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. Lärarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli. Lärarna arbetar på olika sätt för att barnens röster skall bli hörda. De anser att en viktig del för att göra klassrummet dialogiskt och demokratiskt är att låta undervisningen helt eller delvis utgå från barnens erfarenheter, frågor och kunskaper.I en konstnärlig installation gestaltade jag den kvalitativa undersökningens resultat. Informanterna bjöds sedan in att ta del av installationen samt av ett efterföljande meningsskapande samtal, en reception. Under receptionen framkom det att installationen skapade möjligheten att kommunicera utanför ramarna av verbalkommunikation. Receptionen gav också tillfälle för lärarna att konstruera nya tankar och resonemang samt ett tillfälle för lärarna att förstå varandra bättre.

I den här uppsatsen undersöker vi hur en publik bestående av boxare uppfattar boxning på film och i andra medier. Avsikten med undersökningen är att belysa hur boxarna relaterar sitt eget utövande till representationer av sporten i media, och vad sorts kunskap en idrottsaktiv publik på detta sätt kan göra synlig för producenter av mediesport. För att undersöka frågorna har vi intervjuat fem aktiva boxare/tränare i Sverige. Resultatet visar att boxarna så som experter är kritiska till hur medier gestaltar det tekniska utövandet av deras sport, men att de samtidigt förstår mediernas behov av att förenkla och dramatisera presentationen av sporten för en bredare publik. En slutsats i uppsatsen är att framtida producenter av mediesport bör finna en balans mellan en alltför verklighetsnära och en alltför dramatiserad skildring av en sport.