Introduktion: WHO rekommenderar 150 till 300 minuters måttlig fysisk aktivitet i veckan. Vår population blir i allt större utsträckning otillräckligt fysiskt aktiva och spenderar sin tid mer stillasittandes. Detta globala hälsoproblem omfattar även studenter i stor utsträckning. Man har i studier kunnat påvisa ett samband mellan fysisk inaktivitet och ländryggssmärta. Livstidsprevalensen av ländryggssmärta är idag så hög som 84 % och påverkar individen i stor utsträckning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysisk aktivitet samt prevalensen av ländryggssmärta hos studenter inom institutionen för hälsa, lärande och teknik vid Luleå Tekniska Universitet. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes med hjälp av en enkät, där frågorna utgick från International Physical Activity Questionnaire samt riktlinjer för frågor om ländryggssmärta. Resultat: Av totalt 567 utskickade enkäter svarade totalt 79 studenter inom sektionen för hälsa, lärande och teknik. Deltagare i studien utgjordes av fysioterapeutstudenter och arbetsterapeutstudenter, totalt sett spenderade fysioterapeutstudenterna mest tid på hälsofrämjande fysisk aktivitet. 36 stycken deltagare hade upplevt ländryggssmärta under de senaste 4 veckorna. En skillnad kunde ses i den totala hälsofrämjande fysiska aktiviteten mellan de som hade upplevt ländryggssmärta och de som inte gjorde det. Konklusion: Studien påvisade att majoriteten av deltagarna uppfyllde WHO rekommendationer för fysisk aktivitet i minuter. Prevalensen av ländryggssmärta var 50 % bland deltagarna, där majoriteten var arbetsterapeutstudenter. En direkt koppling mellan mängd fysisk aktivitet och ländryggssmärta kunde inte påvisas. Mer forskning behövs gällande studenter inom medicin och deras aktivitetsnivå och prevalens av ländryggssmärta.

Digitaliseringen är en av nutidens största samhällsförändringar. Den innebär en ökad användning av digitala verktyg, system och tjänster. Denna förändring ställer krav på kompetensen hos den legitimerade arbetsterapeuten. Något som utbildningen bör förbereda studenterna för. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på arbetsterapeutprogrammet upplever att digital kompetens integreras i utbildningen. Datainsamling utfördes genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 12 arbetsterapeutstudenter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter analyserades innehållet utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades i fem kategorier; höga förväntningar trots upplevd bristfällig undervisning, disponering av tid påverkar inlärning, utmaningar och möjligheter med digital undervisning, attityder till framtidens digitala arbetssätt och visioner för framtida kompetensutveckling. Resultatet visade på övervägande få erfarenheter av digital kompetensutveckling i utbildningens nuvarande innehåll. Många deltagare upplevde att för lite fokus och undervisningstid prioriteras på inlärning av digitala tjänster, system, verktyg och hjälpmedel. Deltagarna uttryckte även en hög förväntan på deras digitala kompetens från lärare, trots en upplevd avsaknad av undervisning i det. Deltagarna beskriver en vilja och motivation till att öka sin digitala kompetens inför framtiden. Studiens slutsats visar på en upplevd diskrepans mellan utbildnings innehåll och yrkeslivets krav på digital kompetens. Studien vidimerar behovet av ett utvecklingsarbete i utbildningen.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Vi lever under urbaniseringens tid och allt fler väljer att bosätta sig i storstäder.Detta har medfört bostadsbrist i många av landets städer, däriblandUppsala. Studenter är en av de grupper som drabbas hårdast avbostadsbristen på grund av långa bostadsköer och höga priser på bostadsrätter.Tillväxten väntas fortsätta och för att Uppsala ska klara av atthantera detta på ett långsiktigt hållbart sätt krävs stora insatser i stadsplaneringen.Detta examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknikvid Uppsala universitet har genomförts på uppdrag av och i samarbetemed Sveriges Byggindustrier. Genom arkivstudier samt intervjuer medaktörer som representerar olika delar av samhällsplaneringen utrederdetta arbete möjligheterna för Uppsala att växa till en storstadsregion ochhur detta påverkar studenters bostadssituation. För att skapa en ekologiskt,ekonomiskt och socialt hållbar storstadsregion krävs fungerandeinfrastruktur. Detta arbete utreder därför även vilket transportinfrastrukturnätsom skulle gynna en regionförstoring och skapa goda förutsättningarför studenter att bosätta sig i någon av Uppsalas kransorter.Arbetets resultat visar en struktur av bostadsområden och transportnät iett framtida Uppsala som skulle kunna förbättra bostadssituationen förstudenter. Strukturen visas i en kartbild som bygger på välfungerandeinfrastruktur som tillfredsställer en students behov och visar den potentialsom finns i regionen. För att Uppsala ska växa till en storstadsregionenligt förslaget krävs stora insatser. De inblandade måste vara villigaatt satsa på Uppsalaregionen i ett gediget samarbete med kommunöverskridandefrågor. / We are living during the time of urbanization which means that more peoplechoose to settle in big cities. This has resulted in a housing shortage in many ofSweden’s big cities, including Uppsala. Due to long waiting lists and highprices for condominiums students are among the ones hardest hit by thehousing crisis. Growth is expected to proceed and if Uppsala is to be able tohandle this in a sustainable way it requires great efforts in city planning.Through archive studies and interviews this degree project examines thepossibilities for Uppsala to become a conurbation and how this affects thestudents housing situation.The result shows a vision of a future Uppsala with a structure of residentialareas and transport networks that could improve the housing situation forstudents.

No description available.

Antalet studenter har under de senaste 10 åren expanderats inom Sveriges högskolor och universitet. Bland dessa studenter råder en kraftig underrepresentation av icke-traditionella studenter. De åtgärder regeringen vidtagit i syfte att bredda rekryteringen har resulterat i att studenter från samtliga samhällsgrupper har ökat, vilket har reducerat utjämningseffekten. Studiens syfte är att undersöka vad icke-traditionella anser påverkat dem inför valet av lärosäte och program. Studiens deltagare är fem icke-traditionella studenter vars föräldrar är lågutbildade. Dessa deltagare har intervjuats under semistrukturerade intervjuer. För att analysera deltagarnas utsagor har Bourdieus begreppsapparat används som analysverktyg. Begreppen har bringat förståelse för hur deltagarnas tillgångar och inneboende egenskaper har påverkat deras val. Resultatet visar att deltagarna valt lärosäte baserat på den geografiska närheten samt möjlighet till bostadsgaranti och önskad programinriktning. Deltagarnas program har valts efter intresse, möjligheter till vidareutbildning, omfattning av studielån och vad deltagarna anser passar deras personlighet.

Title: Which is the student´s perception of the city? Aim: The aim is to describe and analyze how students perceive a city's image and the factors that characterize the city's place brand. The subsidiary aim is to observe the impact of the city's image has to attract students for residence. The research questions are: 1. What factors do students perceive as characteristic for the city's image? 2. What impact has the factors on students' choice of residence? 3. How do the students’ perceptions differ? Method: Data for the study were collected through preliminary study, an interview with the city's leaders. The pilot study gathered data, which gave basis to our web-based questionnaire sent out to the campus students at the University of Gävle. The study therefore mixes qualitative and quantitative method but relate to quantitative research design. Collected data were analyzed by descriptive-, factor, correlation and cluster analysis in SPSS. Results & Conclusions: The result shows that students associate the factors activity, feelings and environment as the strongest with Gävle´s place brand. The most significant in students' choice of residential location are restaurants, sports, challenge, site location and career. Various student groups have different opinions of what they associate most strongly with Gävle´s place brand and in their choice of residential location. Suggestions for future research: The current research examines the larger part of the physical aspects of a city's place brand which creates opportunities for future research to study the intangible factors of a place brand from a student perspective. Other recommendations are to conduct interviews with students to more deeply investigate the factors that influence their choice of residence. We also urge to test our model developed for other target groups in a city and a final suggestion is to test the study's research design and model for other student cities. Contribution of the thesis: The study presents the students´ perception of the Gävle´s place brand, important factors from the students´ perspective are presented in a new theoretical model. Practical use of this paper is given to the cities leaders by understanding what attracts student´s to choose residence. Keywords: Place branding, image, settlement, students, Gävle. / Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur studenter uppfattar en stads image och vilka faktorer som utmärker stadens place brand. Delsyftet är att undersöka vilken inverkan stadens image har för att attrahera studenter för bosättning. Framställning av studiens forskningsfrågor: Vilka faktorer uppfattar studenter som utmärkande för stadens image? Vilken inverkan har faktorerna på studenternas val av bosättning? Hur skiljer sig studenternas uppfattningar? Metod: Data till studien har samlats in genom förstudie i form av en intervju med stadens ledare. Förstudien samlade data vilket gav underlaget till vår webbaserade enkät som skickades ut till campusstudenter på Högskolan i Gävle. Studien blandar därför kvalitativ och kvantitativ metod men förhåller sig till kvantitativ forskningsdesign. Insamlad data analyserades genom deskriptiv-, faktor-, korrelations-, och klusteranalys i statistik programmet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet visar att aktiviteter, känsla och miljö är de faktorer som studenter förknippas starkast med Gävles place brand. De variabler som associeras starkast till Gävle och är samtidigt mest betydande för studenternas val av bostadsplats är restauranger, idrott, utmaning, platsens läge och karriär. Olika studentgrupper har olika åsikter över vad som de förknippar starkast med Gävles place brand och för val av bostadsplats. Förslag till fortsatt forskning: Den aktuella studien undersöker till större del fysiska aspekter hos en stads place brand vilket skapar möjligheter för framtida forskning att studera immateriella faktorer i ett place brand ur ett studentperspektiv. Andra rekommendationer är att utföra kvalitativa intervjuer med studenter för att djupare undersöka faktorer som har inverkan på deras val av bosättning. Vi uppmanar även att pröva vår modell på andra målgrupper i en stad och ett sista förslag är att testa studiens forskningsdesign och modell på andra studentstäder. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen framställer studenternas uppfattning om Gävles place brand, vilka faktorer som är viktiga ur studenternas perspektiv och presenteras i en teoretisk modell. Praktisk användning av uppsatsen ges till stadens ledare genom förståelse för det som attraherar mest för studenternas val av bosättning.  Nyckelord: Place branding, image, bosättning, studenter, Gävle.

Syfte: Syftet med studien var att studera förekomst av riskfaktorer för och attityder till dentala erosionsskador bland högskolestudenter. Metod: Studien var en prospektiv tvärsnittsstudie där data samlades in via en gruppenkät genom ett klusterurval av studenter på en högskola i södra Sverige. Resultat: Riskfaktorer som de 99 deltagarna uppvisade var frukt- och fruktjuicekonsumtion, tid framför dator/tv/läsplatta och träning. Totalt konsumerade 24,2 % frukt och 17,2 % fruktjuice mer än tre gånger i veckan. En statistisk signifikant skillnad att kvinnor åt mer frukt än män kunde påvisas. Vid tid framför dator/tv/läsplatta var det totalt 23,5 % som spenderade mer än fem timmar om dagen. Av deltagarna var det totalt 25,5 % som tränade mer än tre gånger i veckan där män tränade statistisk signifikant mer än kvinnor. Deltagarna var mer tveksamma till att förändra en vana om risk för dentala erosionsskador fanns än om besvär uppkom i form av smärta som ilningar/isningar i tänderna. Deltagarna i den äldre åldersgruppen (22-42 år) var statistisk signifikant mer tveksamma till att förändra en vana om tändernas färg skulle påverkas av dentala erosionsskador. / Objective: The aim of this study was to examine occurrence of risk factors and attitudes to erosive tooth wear among university students. Method: This study was a prospective cross-sectional study where data were collected by a group survey through a cluster sampling of students at a university in southern Sweden. Results: Risk factors that the 99 students showed were fruit-, fruit juice consumption, time in front of computer/tv/tablet computer and exercise. A total of 24,2 % consumed fruit and 17,2 % consumed fruit juice more than three times/week. A statistically difference that woman ate more fruit then men could be demonstrated. It was a total of 23,5 % who spent time in front of the computer/tv/tablet more than five hours/day. It was a total of 25,5 % who exercised more than three times/week which men exercised statistically significantly more than woman. The participants were more doubtful to changes in their habits if they had risk to develop erosive tooth wear then when a trouble occurred like pain in form of tooth sensitivity. Participants in the older age group (22-42 years old) were statistically more doubtful to change a habit if the color of the teeth would be affected by erosive tooth wear.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Internets betydelse har ökat i samhället de senaste åren vilket har medfört att bankers verksamhet i stor utsträckning har blivit internetbaserad. Efter dess uppkomst har antalet användare av banktjänster på internet ökat snabbt och i samband med detta har man även kunnat se en ökning av internetbedrägerier, främst på bankers internettjänster. Oroligheter på finansmarknaden har bidragit till att förtroendet för bankerna och deras tjänster har minskat och det har även framkommit att kunderna upplever att det är riskfyllt att utföra sina bankärenden på internet. Problemformulering: Vilka faktorer påverkar studenternas upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Hur påverkas studenternas upplevda användbarhet av deras upplevda användarvänlighet och upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Syfte: Syftet med denna studie är att fylla en kunskapslucka genom att undersöka studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster. Detta ämnar vi genomföra genom att utveckla en modell för att testa samband som tidigare forskningsresultat genererat för att se om liknande relationer kan påvisas under de förutsättningar som finns för denna studie. Delsyften är att undersöka vad studenternas upplevda risk består av och hur den upplevda användarvänligheten och den upplevda risken påverkar studenternas upplevda användbarhet med internetbaserade banktjänster. Teoretisk referensram: Den teori som denna studie bygger på består till stor del av tidigare forskning som bland annat innefattar upplevd risk, tillit och acceptans av teknologi. Teorin har genererat hypoteser som sammanställts för att utveckla en undersökningsmodell som utgjort grunden för hypotesprövningen. Metod: Denna studie bygger på en deduktiv ansats och en kvantitativ metod där datainsamling skett med hjälp av enkätutdelning. Urvalet som gjordes i samband med denna studie kan klassas som ett bekvämlighetsurval. Tack vare detta kunde totalt 149 enkäter samlas in. Resultat & Analys: Resultatet indikerar att studenter vid Umeå universitet har en relativt låg riskupplevelse med internetbaserade banktjänster. Däremot sågs skillnader inom urvalet vilket innebär att vi kan konstatera att vissa respondenter upplever tjänsterna som mer riskfyllda. Det kan fastställas att studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster påverkas av deras tillit till tjänsterna, hur innovativa studenterna anses och hur användarvänliga tjänsterna upplevs. Hur användbara studenterna upplever att tjänsterna är påverkas av hur användarvänliga de upplevs och till viss del hur riskfyllda tjänsterna anses.      Slutsats: Vår problemformulering har besvarats då vi fann att tillit, innovativitet och upplevd användbarhet är faktorer som påverkar studenters upplevda risk. Vi konstaterade även att studenter finner den finansiella risken och säkerhetsrisken högst vilket innebär att delsyftet att undersöka vad studenternas upplevda risk består av är uppnått. Studenternas upplevda användbarhet påverkas av den upplevda användarvänligheten och vi såg även en tendens till att den upplevda risken skulle vara en påverkande faktor. Med detta har det andra delsyftet uppnåtts.

Under studier på universitetsnivå läggs grunden till studenternas framtida yrkesidentitet. Då universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och på grund av detta är olika väl förberedda för yrkeslivet när de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestämningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgångspunkt i denna samlat in data genom enkäter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys. Två bestämningsfaktorer för yrkesidentiteten har påvisats: typ av utbildning samt engagemang i den framtida yrkesrollen. Studenter som läser breda akademiska utbildningar har starkare yrkesidentitet än studenter som läser yrkesinriktade akademiska utbildningar. Resultaten visar även ett positivt samband mellan engagemang i den framtida yrkesrollen och yrkesidentiteten.