Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framväxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag även studerat baptismens etablering på nationell nivå. De frågeställningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; När, varför och genom vilka uppkom baptismen i Piteå? Vilka människor kom att ansluta sig till baptismen i Piteå? Vilka orsaker fanns till baptismens förändring och utveckling på lokal nivå? Den metod som använts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, där studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och årsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar använts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vårt land därifrån. En orsak till detta var gynnsamma samhällsförhållanden där läsar- och separatiströrelsen skapat en grogrund för baptisternas missionssträvanden under den första hälften av 1800-talet. I Piteå och Norrbotten etableras rörelsen i slutet av 1850-talet. Som förklaring till baptismens utveckling och förändring på lokal nivå har jag funnit att Piteå under perioden till övervägande del varit ett jordbrukssamhälle, vilket skapat en relativt låg grad av social rörlighet bland de unga anhängare som framför allt hämtades ur arbetarklassen. Utifrån tidigare studier av baptismen kan Piteå sägas vara ett exempel på ett samhälle där lojaliteten mot den äldre kyrkliga gemenskapen troligen levde kvar under perioden. Samtidigt hade församlingens idémässiga tankegods som folkrörelse en viktig social och ideologisk betydelse för individen, trots församlingens relativt små numerära framgångar.

No description available.

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800–talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ”skrivandet avden svenska folkskolans historia”. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats. Analysen visar dels hurstrukturer och processer både på lokal nivå och utifrån en mer allmän debatt eller diskurs verkar hapåverkat levnadsminnesskribenterna och deras yrkesidentitet.Det gäller strukturer, processer och fenomen som tidigare belysts av Florin och Persson så somskolans roll som fostrare och folkbildare, värvande av akademiskt lagda i de lägre klasserna tillfolkskolläraryrket, den statliga centraliseringen, professionalisering, lokalsamhället med sinastrukturer samt debatten och diskursen kring. Det har bidragit till aspekter av yrkesidentiteten hoslevnadsminnesskribenterna så som till exempel kollektiva idéer kring folkskolans nytta, enbildningssjälvbild och framhållande av sin bildningstörst, distansering ifrån allmänheten ochråheten hos till exempel hantverkare, tankar om den egna auktoriteten och ilska över att inte fåuttala sig, en av sig själva som lidande banbrytare och en vilja att bli erkända eller erkänna detidigare folkskollärarnas insatser samt ett mångbottnat förhållandet till prästerskapet. Dessa aspekterav en yrkesidentitet kan ha skapat känslor och drivkrafter hos folkskollärarna som påverkatutvecklingen. Känslor och drivkrafter så som till exempel tankar om en egen auktoritet utifrånrollen som en pedagogisk professionell folkskollärare och den yrkesidentitet som denna innefattade.

In this essay the authors have searched to get an understanding of howthe situation where for a person being handicapped and of sámi heritage in Swedenduring the 1800´s to the beginning of 1900´s. In this qualitative study, church booksand local governmental records from the time has been the sources for data. Findingsregarding sámi and disability first of all shows that the sámi didn´t produce any ownwritten records, this means we had to use records produced by Swedish authorities.These are the only records available from the time. Records that gave us theauthorities point of view. When working with historical documents it is the contextwere they were produced in and their implied readership that is of great importance.Using this method gives the possibility to tell the story by the perspective of theexposed, in our case sámi people with disabilities. Understanding history makes usbetter equipped understanding today, thereof the relevance of this study. / C-uppsats

Uppsatsen syfte var att studera spädbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder på 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd – landsbygd, Morlanda – kust och Karl Johan - stadsmiljö) där spädbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna påverkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande. De primärkällor som används är dels födelse- och dopböcker samt provinsialläkarrapporter. Studiens tydliga mönster är att spädbarnsdödligheten var högre i staden (Karl Johan) men att den ändå inte var så hög som väntat i jämförelse med övriga städer i riket. I jämförelse med riks¬genomsnittet uppvisar både Morlanda och Bollebygd en låg spädbarnsdödlighet. Genom att se hur spädbarnsdödligheten fördelar sig över årstiderna och över det första levnadsåret samt vilka dödsorsaker som finns angivna kan med viss försiktighet antas att spädbarnen ofta ammades i alla fall upp till tre månaders ålder. Ett annat resultat av studien är att flickorna i alla undersöknings¬områden och perioder utom ett uppvisar en överdödlighet i jämförelse med pojkarna, vilket är anmärkningsvärt då pojkarna i de allra flesta fall brukar ha en överdödlighet.

Att jämföra och undersöka historiska händelser är något av det vanligaste som görs inom vetenskapen. Denna uppsats skiljer sig inte där. Uppsatsen berättar om hur hamnen i Jönköping använts mellan åren 1833 till mitten på 1900-talet. Den undersöker betydelsen av hamnen i form av antalet båtar som anlades här under den aktuella tidsperioden. Uppsatsen svarar också på frågorna kring varför hamnen byggdes, hur hamnens betydelse förändrats över tid och uppsatsen gör även en jämförelse mellan hamnarna i Jönköping, Hjo och Askersund. Slutsatsen blir att hamnen har varit viktig under lång tid och den minskade i sitt användande på grund utav att andra transportmöjligheter blev mer aktuella. Hamnen byggdes från början för att kunna hantera det större behovet som kom efter att Göta kanal bildat nya vägar till Östersjön. Uppsatsen kommer även fram till att Jönköping och Hjo liknar varandra i sin utveckling under denna tidsperioden. Askersund skiljer sig lite mer från de två och anledningarna är bland annat placeringen av orten och hur behovet såg ut.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2. Har logen fungerat som en läroplats för politisk kompetens för sina medlemmar? 3. Har logen varit politiskt neutral? Dessa har valts med utgångspunkt från Lauri Karvonens teorier om frivilliga organisationers roll i demokratisering. Logen gav sannolikt sina medlemmar viktiga erfarenheter av politisk kompetens som alldeles säkert hade stor betydelse i andra former av organisering. Logen var dock inte själv drivande i demokratiseringsprocessen, utan tog starkt ställning för en konservativ samhällssyn. Något ideologiskt ställningstagande för demokrati fanns inte, logen präglades snarare av stor ojämlikhet.</p>

No description available.

digitalisering@umu

digitalisering@umu